Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet inklusive dess vetenskapliga metodik.

I den breda, tvärvetenskapliga miljön är det särskilt viktigt att säkra doktorandernas ämneskunskaper. Förutom i avhandlingsskrivandet sker detta framför allt i form av examinerande kurser, och det finns tre obligatoriska ämnesspecifika kurser vid lärosätet (om sammanlagt 22,5 högskolepoäng) som berör examensmålen. Teori- och metoddelen av utbildningen är enligt bedömargruppen väl tillgodosedd, och här finns goda möjligheter till synergieffekter genom närheten till de andra ämnena inom området kritisk kulturteori. Kursdelen av utbildningen är på 60 högskolepoäng.

Forskarskolornas obligatoriska introduktionskurser av tvärvetenskaplig karaktär stärker en bredare kompetens. Det är dock endast en obligatorisk kurs som har litteraturhistorisk inriktning, vilket väcker frågan hos bedömargruppen om hur breddade kunskaper inom det egna ämnet säkras. Planerna på att öppna fler masterkurser för doktorander kan här vara ett steg i rätt riktning. Det är obligatoriskt att delta i ämnets seminarier.

Att kunna erbjuda egna undervisningskurser är ytterst en fråga om resurser, och därför är det interdisciplinära kurspaketet under utbildningens första år förståeligt. Samtidigt identifierar bedömargruppen utifrån underlaget ett bevakningsområde för ämnet, nämligen att första årets kurspaket är relevant även för doktorander i litteraturvetenskap.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranderna visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Första delen av examensmålet tränas enligt självvärderingen redan i de inledande obligatoriska kurserna. Lärandemålen i den tvärvetenskapliga kursen som ges inom ramen för området kritisk kulturteori omfattar bland annat förmågan att läsa, diskutera och förstå avancerade vetenskapsteoretiska frågeställningar som också tillämpas inom det egna forskarutbildningsområdet.

Att utföra uppgifter inom givna tidsramar övas både inom kurserna och i avhandlingsarbetet, och det senare stäms av fortlöpande i handledningen utifrån en upprättad tidplan. Seminariepresentationer av eget material ger också träning i att hålla olika tidsramar.

Även förmågan att presentera forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället tränas under hela utbildningen i form av muntliga och skriftliga examinationsuppgifter i kurser, handledning, seminarieframläggningar och konferensartiklar. Forskningskommunikation med det omgivande samhället sker främst genom artiklar i tidningar och tidskrifter samt offentliga framträdanden, och här ser man inom ämnet en utvecklingsmöjlighet att tydligare framhålla en mer varierad utomvetenskaplig kommunikation i den individuella studieplanen. Bedömargruppen vill uppmuntra fortsatt arbete med detta. Ett gott exempel är praxis vid slutfasen, då doktoranden vid en spikningsceremoni ger en muntlig populärvetenskaplig presentation av sin avhandling och skriver en artikel som publiceras på högskolans webbplats.

Högskolepedagogisk utbildning och institutionstjänstgöring erbjuder ytterligare möjligheter att träna examensmålets stipulerade förmågor. De tre nu verksamma ämnesdoktoranderna har tidigare kontakter med det omgivande samhället i form av konst- och teatervärlden, vilka enligt självvärderingen hade viss betydelse vid antagningsprocessen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen säkerställer genom utformning, genomförande och examination att doktoranderna, när examen utfärdas, visar intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självvärderingen visar att hela avhandlingsarbetet innebär en fortlöpande skolning mot examensmålet. Ämnets riktlinjer för handledare och doktorander, och den allmänna studieplanen, tydliggör det stora individuella inflytande och ansvar som den enskilda doktoranden har för att genomföra sin utbildning. Processen inleds genom att doktoranden under handledning utarbetar sitt avhandlingsprojekt. Vid ett första etappseminarium efter ungefär ett halvår förväntas doktoranden presentera en avhandlingsplan som säkerställer ett självständigt bidrag till kunskapsutvecklingen inom ämnet. Genom fortsatta etappmål (halvtids- och slutseminarium och disputation) säkras progressionen mot ökad vetenskaplig självständighet.

De valbara kurserna framhålls som viktiga för måluppfyllelse i en utbildning som i hög grad är individuellt upplagd. Även de obligatoriska kurserna tränar självständighet genom examinationsuppgifter som bland annat uppmanar doktoranden att förklara på vilket sätt det egna projektet är ett originellt bidrag till det aktuella forskningsområdet.

Även redlighet och forskningsetik tränas, främst inom kurssystemet, men även i handledning och inom ramen för framläggning av egna texter. Enligt lärosätet kan det finnas anledning att skärpa formuleringarna om redlighet och etik i den allmänna studieplanen och att införa fler obligatoriska eller examinerande moment om detta i forskarutbildningen, vilket bedömargruppen uppmuntrar.

Självvärderingen visar att doktoranderna uppfyller den senare delen av examensmålet, framför allt genom att själva börja kommunicera sin forskning till studenter, kolleger och intresserad allmänhet. Kurser i vetenskapsteori, kritisk kulturteori och pedagogik ger ytterligare träning i att reflektera över den egna forskarrollen. Doktorandens egen undervisning ställer också krav på förmåga att omvandla forskningsresultat till hållbar pedagogik. Ämnesmiljöns förankring i olika kritiska teorier ger ytterligare möjligheter att reflektera över forskningens roll i ett större samhälleligt sammanhang.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Jämställdhetsaspekten beaktas enligt självvärderingen vid antagning av doktorander och tillsättning av handledare. Jämn könsfördelning är ett uttalat mål. Kollegiet innehåller flest kvinnor och endast en manlig forskare är enligt underlaget tillsvidareanställd. Av doktoranderna är en man och en kvinna, plus en avtalsdoktorand som är man. Inom ämnet har man sett till att doktoranderna har handledare av bägge könen.

Lärosätet har enligt utvärderingen arbetat aktivt med jämställdhetsintegrering i ett år, vilket bland annat resulterat i en konkret åtgärdsplan. Litteraturvetenskap har enligt självvärderingen ett integrerat genusperspektiv på alla nivåer, vilket innebär att det finns jämställdhetsfokus i det fortlöpande arbetet med kursplaner och litteraturlistor, men också att frågor om jämställdhet avspeglas i doktorandernas avhandlingsämnen och teoretiska perspektiv. Handledarna har en hög teoretisk och vetenskaplig kompetens inom genusfältet som kommer att stärkas ytterligare med två nyrekryterade lektorer. Den starka vetenskapliga profileringen mot likabehandlingsfrågor i kollegiet innebär en stor samlad erfarenhet och hög kompetens även när det gäller konkret jämställdhetsarbete.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultat av uppföljningen omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

På kursnivå genomförs konsekvent kursvärderingar, men underlaget tyder på att återkoppling saknas. Här ser bedömargruppen ett utvecklingsområde.

Avhandlingsarbetets framskridande rapporteras en gång per år för forskarhandledningskollegiet och följs även upp vid olika textseminarier. Doktoranden förutsätts varje termin lägga fram texter vid högre seminariet eller något annat vetenskapligt sammanhang (konferenser etc.).

Inom kritisk kulturteori tillämpas en trestegsmodell med plan-, halvtids- och slutseminarium. En ny mall för den individuella studieplanen ger en tydligare koppling mellan studieprestationerna och examensmålen. Dokumentet "Riktlinjer för seminarier och valbara kurser inom litteraturvetenskaplig forskarutbildning vid Södertörns högskola" redogör för avhandlingsarbetets progression och hur bedömningar av måluppfyllelse i olika delar av utbildningen ska genomföras och registreras.

För att säkra avhandlingarnas kvalitet finns en utsedd bedömargrupp som gör en samlad bedömning av återstående arbetsinsats efter slutseminariet.

Inom ämnet planerar man att använda en särskilt utarbetad mall för att utvärdera doktorandernas första läsår 2017/18. En tidigare utvärdering av forskarutbildningen inom kritisk kulturteori och Baltic and East European Graduate School från 2016 visade att man inom de ingående ämnena behöver planera och styra doktorandernas studiesituation tydligare, för att dessa ska kunna dra nytta av den internationaliserade och mångvetenskapliga miljö i vilken de ingår. För litteraturämnet har man därefter arbetat fram flera nya riktlinjer.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Eftersom ämnets tre egna doktorander relativt nyligen har inlett sin utbildning saknas genomströmningsstatistik för utbildningen. Enligt självvärderingen anger den allmänna studieplanen handledares och doktoranders ansvar för att avhandlingsarbetet ska kunna utföras inom stipulerad tid. Forskarutbildningen följs framför allt upp genom dokumentation i den individuella studieplanen. Arbete pågår för att precisera ansvarsfördelningen även på ämnesnivå, för ökad transparens.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Teori- och metoddelen av utbildningen är enligt bedömargruppen väl tillgodosedd. Bedömargruppen identifierar ett bevakningsområde för ämnet, nämligen att första årets kurspaket är relevant även för doktorander i litteraturvetenskap. Det är endast en obligatorisk kurs som har litteraturhistorisk inriktning.

Examensmål som rör färdigheter och förmågor hanteras på ett tillfredsställande sätt. Ett gott exempel är praxis vid slutfasen, då doktoranden vid en spikningsceremoni ger en muntlig populärvetenskaplig presentation av sin avhandling och skriver en artikel som publiceras på högskolans webbplats.

Examensmål som rör värderingsförmåga och förhållningssätt hanteras på ett tillfredsställande sätt. Enligt lärosätet kan det finnas anledning att skärpa formuleringarna om redlighet och etik i den allmänna studieplanen och att införa fler obligatoriska eller examinerande moment om detta i forskarutbildningen, vilket bedömargruppen uppmuntrar.

Inom ämnet arbetar man medvetet med jämställdhet och genusperspektivet integreras genom hela utbildningen, vilket bland annat avspeglas i kursplaner och litteraturlistor.

Institutionen erbjuder en välorganiserad trestegsmodell på väg mot färdig avhandling, med plan-, halvtids- och slutseminarium plus en särskilt utsedd bedömargrupp inför disputation

Doktorander har goda möjligheter att påverka sin utbildning, och förväntas också ta ett stort ansvar när det gäller att förvärva de insikter och förmågor som formuleras i examensmålen. De har också goda förutsättningar i form av en väl utarbetad administrativ infrastruktur för forskarutbildningen och en hög ambitionsnivå när det gäller att erbjuda doktoranderna en högkvalitativ utbildning, men trots det ser bedömargruppen ett behov av ökad systematik och styrning, för att stärka ämnestillhörigheten och minska risken för splittring och stress. Återkoppling på genomförda kursvärderingar är ytterligare ett utvecklingsområde.