Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet såväl inom som utanför akademin.

Av de 54 personer som disputerade under perioden 2001-2017 är ungefär två tredjedelar verksamma inom universitet och högskola, medan övriga är knutna till kultursektorn, inom myndigheter, bibliotek, stiftelser etc. Flertalet lyckas väl i sitt yrkesliv både inom och utanför universitetet.

I stort sett alla doktorander har, enligt självvärderingen, förlängningsgrundande uppdrag i form av undervisning, administration eller redaktionella göromål. Doktoranderna har efterfrågat en introduktion för nya lärare och sedan hösten 2018 finns ett mentorssystem och en särskild lathund som är utformad av studierektor. Även uppdrag inom styrelser, nämnder och föreningar ger värdefulla erfarenheter inför ett kommande arbetsliv. Flertalet medverkar i medier eller föreläser i populärvetenskapliga eller folkbildande sammanhang. Som exempel på kurser som förbereder för yrkeslivet nämns i självvärderingen den fakultetsgemensamma Professional Training in the Arts and Humanities.

Doktoranderna får inblickar i processen kring forskningsansökningar genom att delta i seminarier som ger respons på pågående ansökningar. Livet efter doktorandtiden diskuteras med handledare och i vissa fall studierektor på forskarnivå, mot slutet av utbildningstiden. Doktoranderna knyter också egna kontakter, bland annat genom konferensdeltagande.

Institutionens utbildning i förlagskunskap på avancerad nivå ger goda kontakter med förlagsvärlden, och ett par postdoktorer har haft Flexit-anställningar som varit finansierade av Riksbankens Jubileumsfond. Institutionens kurspaket inom förlagsstudier har växt fram efter kontakter med en liknande utbildning i Stirling, med avgörande insatser från en av de egna doktoranderna som har erfarenhet av utlandsstudier inom området.

Förutom med förlagsbranschen samverkar institutionen även med skolan och arkivvärlden. Den livaktiga kontakten med alumner kommer även doktoranderna till del, men i självvärderingen betonas ändå att det vore önskvärt med fler initiativ som är mer specifikt riktade mot doktorander. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen identifierat är en ökad planering av hur och när inslag och erfarenheter från arbetslivet tas tillvara inom kurssystemet.

Samverkan med det omgivande samhället är en viktig del av institutionens verksamhet. Sedan hösten 2017 finns en särskild arbetsgrupp för samverkan som bland annat fört fram förslaget att institutionen under en tvåårsperiod ska knyta till sig ett externt råd från det omgivande arbetslivet.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Samverkan förefaller fungera väl på institutionsnivån, och doktoranderna har rika möjligheter till kontaktytor i och utanför akademin. Ett gott exempel utgör den särskilda arbetsgrupp för samverkan som bildats för att bevaka och stärka området. Trots de goda förutsättningarna framträder dock inte någon riktig systematik för arbetslivsanknytningen när det gäller forskarutbildningens innehåll. Ett utvecklingsområde är ökad planering av hur och när i utbildningen inslag och erfarenheter från arbetslivet tas tillvara.