Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Ämnet litteraturvetenskap vid lärosätet har 11 tillsvidareanställda lärare. Av dessa är sex professorer och tre docenter. Utöver dessa finns ytterligare 17 disputerade lärare och forskare vid institutionen. Ämnet befinner sig i en generationsväxling, där fem av professorerna närmar sig pension. Nyrekryteringar planeras och man arbetar aktivt för att involvera fler yngre handledare i forskarutbildningen och fler kvinnor som huvudhandledare.

Nio doktorander är för närvarande aktiva och inom ämnet framhåller man en strävan efter jämn könsfördelning. Varje doktorand har minst två handledare. Tillgången på handledare är mycket god och i självvärderingen framhålls att handledarnas kompetens och doktorandernas avhandlingsämnen i hög grad sammanfaller, men att institutionen har fått förstärka forskningen om äldre litteratur genom särskilda utlysningar.

Handledare, lärare och forskare publicerar sig ymnigt, flertalet även internationellt. Tillsvidareanställda lärare är garanterade tid för forskning inom ramen för sin anställning: rekryterade professorer 50 procent, befordrade professorer 40 procent och lektorer (även vikarier) 20 procent. Antalet handledare och deras vetenskapliga kompetens förefaller fullt adekvat, förutsatt att kompetensförsörjningen säkras i form av nya anställningar i samband med förestående pensionsavgångar.

Handledarnas pedagogiska kompetens förefaller vara tillräcklig. Doktorandhandledare ska ha genomgått en handledarutbildning eller ha motsvarande kompetens. Anställda uppmuntras att gå handledarkurser som även bekostas av institutionen. Fakulteten anordnar årliga handledarkonferenser. Den interna kompetensutvecklingen sker framför allt inom handledarkollegiet som samlas två gånger per termin och tar ett gemensamt ansvar för forskarutbildningen och doktoranderna.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen i den aktuella miljön har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Litteraturvetenskap vid lärosätet är den enda kvarvarande enämnesinstitutionen i landet och inbegriper en särskild avdelning som är inriktad mot litteratursociologi. Institutionen har även utbildning på forskarnivå i ämnet retorik. Ämneskompetensen bland lärarna är bred, med tyngdpunkt på svensk och nordisk litteratur. Forskarutbildningsmiljön är stor och inom ämnet strävar man efter regelbunden antagning men med längre mellanrum för att fler ska kunna antas vid varje tillfälle.

Doktorander välkomnas att behandla litteratur även utanför det nordiska området, men samtidigt behöver sökande till forskarutbildningen mycket goda kunskaper i svenska eller danska/norska, eftersom ämnet säger sig vilja värna en nordisk eller skandinavistisk profil. Flertalet utlysningar är öppna men några har också varit riktade. I självvärderingen reflekterar man föredömligt över för- och nackdelar med detta.

Även om huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs på svenska säger man sig arbeta aktivt med internationalisering, bland annat genom gemensamma seminarier med fakultetens språkinstitutioner, akademiska språkkurser på fakultetsnivå och internationella gästforskare som även är tillgängliga för doktoranderna.

Internationella forsknings- och utbildningssamarbeten, framför allt med Köpenhamns universitet, finns upparbetade och institutionen ingår även i Nationella rådet för forskarutbildning i litteraturvetenskap (NRFL). Utanför institutionsmiljön deltar flera lärare och doktorander i tvärvetenskapliga så kallade forskningsnoder på fakultetsnivå, där det också anordnas en doktorandkurs som är obligatorisk för alla nyantagna. Gästdoktorander välkomnas och bidrar till forskningen och den sociala miljön. Doktorander uppmuntras till forskningsvistelser utomlands, även om man i självvärderingen framhåller att institutionen borde tillhandahålla en mer systematisk information om olika stipendier. För att initiativet till eventuella utlandsvistelser inte i alltför hög grad ska överlåtas till enskilda, specialintresserade doktorander vill bedömargruppen uppmuntra till ett fortsatt arbete med förbättrad kommunikation på området.

Flera doktorander har av tradition varit bosatta på annan ort. Ämnet har infört obligatorisk närvaro på arbetsplatsen under två seminariedagar per vecka. I självvärderingen reflekterar man över balansen mellan doktorandernas frihet och nödvändigheten av att skapa förutsättningar för en fungerande forskningsmiljö. Bedömargruppen vill uppmuntra ett fortsatt utvecklingsarbete i dialog med doktoranderna, för att tydliggöra obligatoriets syfte och pedagogiska förtjänster.

Flera doktorander ingår i externfinansierade och tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Handledningen ersätts med 72 klocktimmar per termin, vilket i sammanhanget är ett förhållandevis högt antal. Samtliga tillsvidareanställda lärare och doktorander har 5 000 kronor per år i expensmedel, och ytterligare medel kan sökas för konferensdeltagande.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Forskarutbildningen i Uppsala är stor och välfungerande med meriterade handledare och en stor forskningsbredd. Doktoranderna är många och ingår i en stark ämnesmiljö. Samtidigt är den kritiska massan sett till doktorandernas antal potentiellt sårbar. Den obligatoriska närvaron på arbetsplatsen under seminariedagar och det obligatoriska deltagandet i särskilda poänggivande seminariekurser förefaller vara konstruktiva försök att lösa problemet med låg uppslutning, samtidigt som ett sådant upplägg ställer särskilda krav på uppföljning och fortlöpande kvalitetsdialog. Bedömargruppen vill uppmuntra till fortsatt utvecklingsarbete i dialog med doktoranderna. För att ytterligare stärka internationaliseringen vill bedömargruppen även uppmuntra till mer stöd till doktoranderna i arbetet med att planera eventuella forskningsvistelser utomlands.