Bedömningsgrund: Huvudområdet

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Skandinavisk Teologisk Högskola AB (STH) ansöker om rätt att utfärda högskoleexamen i teologi. Den angivna examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Huvudområdet är definierat i relation till den vetenskapliga grunden. Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet.

Beträffande huvudområdet och dess definiering i relation till den vetenskapliga grunden inkluderar definitionen i ansökan även de akademiska discipliner som ofta benämns som religionsvetenskapliga, vilket bekräftades vid intervjuerna. Till detta breda spektrum av religionsstudier saknar utbildningens innehåll och inriktning en rimlig relation. Den inledande Grundkurs i teologi (30 högskolepoäng), i ansökan även kallad teologisk översiktskurs, saknar det genomgående fokus på teologi som dess benämning indikerar. I Sverige är den systematiska teologin och tros- och livsåskådningsvetenskapen väsentliga delar av den akademiska teologiska utbildningen, men i ansökans kursutbud har dessa inriktningar ett anmärkningsvärt begränsat utrymme, huvudsakligen representerade i kursen Systematisk teologi med etik (7,5 högskolepoäng). Bibelvetenskap omfattar 60 högskolepoäng och inkluderar de två delämnena Gamla respektive Nya testamentets exegetik med särskilt fokus på det senare. Denna specialisering är synbar också i Grundkurs i teologi genom att den upptar hälften av studierna (15 högskolepoäng). Sammantaget framstår utbildningen i relation till sitt huvudområde som anmärkningsvärt smal, men också som påfallande historiskt profilerad. De bibelvetenskapliga kurserna har med nödvändighet en sådan historisk inriktning, även om de inkluderar aktuella aspekter, exempelvis av hermeneutisk natur. Mer överraskande är att grundkursens inledande Teologi, kultur och idéhistoria (7,5 högskolepoäng) koncentrerar sig på den kristna idétraditionens tidiga utveckling (enligt kursplanen avslutas orienteringen vid 1300-talets slut).

Kursutbudet är således inte utformat så att det kan anses täcka huvudområdets etablerade inriktningar och avgränsningar. Betydande delar av de akademiska teologiska disciplinerna saknas helt eller har ett alltför begränsat utrymme.

I ett rikstäckande perspektiv finns inte ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Vid intervjuerna motiverades utbildningens historiska orientering med att viktiga avnämare (inom ansökans första målgrupp: "pastoralt arbete och annan typ av församlingsarbete", s. 3) efterfrågar en historisk förankring av den neopentekostala traditionen. Enligt vår mening kan detta önskemål bättre tillgodoses genom att inkludera perspektiv från de teologiska discipliner som studerar hur äldre religiösa traditioner interagerar med vår tids kulturer och samhällen. Med större utrymme för sådana i jämförbara utbildningar förekommande betydande teologiska inriktningar skulle utbildningen bli attraktiv även för utbildningens andra målgrupp ("för arbete inom samhälle och kultur", s. 3). Kurserna saknar inte breda och aktuella religionsvetenskapliga perspektiv, men generellt får dessa mindre utrymme än i motsvarande nationell och internationell utbildning på högskolenivå. Profilkursen Pentekostalismen: historia, teologi och spiritualitet (7,5 högskolepoäng) är angelägen i ett nationellt perspektiv, men kan inte kompensera dessa brister.

Vid prövningen av den utbildning som STH söker akademisk ackreditering för har vi beaktat att detta är en privat högskola på konfessionell grund. Vi finner ingen principiell problematik i detta och är medvetna om STH inte skulle bli den första i vårt land. Däremot är vi kritiska till att ansökan inte tillräckligt bearbetar spänningsförhållandet mellan den akademiska verksamhetens vetenskapliga grund och ändamålsmålsbeskrivningen i den stiftelse som står bakom STH AB: "Stiftelsens syfte är att främja utbildning grundad på bibeltro och klassisk kristen bekännelse, karismatiskt liv och väckelsekristendom …". Avsaknaden av ett reflekterat resonemang över detta bland jämförbara utbildningsordnare kända problemkomplex är iögonfallande.

Bedömningsgrund: Personal (Lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Vid bedömningen av aspekten Personal finns flera faktorer som pekar på en utbildningsmiljö vars stabilitet synes osäker, både kort- och långsiktigt.

1) Enligt ansökan är samtliga lärares anställning villkorad av att den nu sökta examensrätten beviljas. Redan detta faktum pekar på en osäker grund för verksamheten vid Skandinavisk Teologisk Högskola AB (STH).

2) För att täcka det kursutbud och den undervisningsvolym som planeras för högskoleexamen behövs enligt ansökan 200 procent lärartjänst vid ett beräknat studentantal om 60 nybörjare per läsår. Detta kan jämföras med att STH enligt ansökan hade totalt 54 studerande inför ht 2017, och med att det aktuella antalet studerande vid intervjutillfället angavs till drygt 60. Denna siffra skulle således behöva fördubblas för att motsvara kalkylen bakom lärarbehovet, vilket enligt vår bedömning är ett väl optimistiskt antagande. Detta är en osäkerhetsfaktor med direkt inverkan på aspekten Personal.

3) En stor del av lärarkollegiet, som totalt omfattar 10 personer enligt ansökan, har endast i ringa omfattning sin anställning vid STH. Fyra står som timlärare, vilka bara kommer att engageras om examensrätten erhålls och då endast i de fall undervisningsbehov uppkommer. För ytterligare fyra (två lektorer, en adjunkt och en timlärare) anges en eventuell tillsvidareanställnings omfattning till 25 procent, vilket enbart innefattar undervisning, trots att det i ansökan uttryckligen står att "i de tillsvidareanställda lärarnas avtal ingår forskning om 20-25 procent (s. 9)". Endast två lärare, rektor och studierektor, har enligt ansökan högre omfattning på sin anställning: 100 resp. 75 procent; i båda fallen med en undervisningsvolym om 50 procent, vilket ska generera 10 procent tid för forskning inom tjänsten. Utifrån dessa betingelser måste förutsättningarna för lärarnas akademiska förkovran därför betraktas som mycket små, eller obefintliga.

4) Till detta kommer en osäkerhet kring studierektorsanställningen. Vid intervjun informerades om att STH:s studierektor inte kommer att vara anställd på 75 procent, så som ansökan uppger. Dels är han från januari 2019 tillsvidareanställd på 50 procent vid en annan högskola, och dels kommer han att fr.o.m. 1 mars 2019 vara verksam inom ett externfinansierat projekt vid Uppsala universitet. Hans arbetsvolym vid STH kommer därför att reduceras. Detta är naturligtvis en betydande osäkerhetsfaktor, då studierektor, jämte rektor, spelar en central roll för den akademiska verksamheten genom att ansvara för lärarbemanning, kurs- och studieplanering och pedagogisk utveckling.

5) En stor andel av lärarna - fyra av tio - är redan, eller blir snart, pensionärer. Åldersstrukturen på lärarresursen har inget att göra med deras kompetens men är givetvis av betydelse för bedömningen av verksamhetens stabilitet, då dessa lärares kompetenser inom kort behöver ersättas, varvid det är tveksamt om anställningar i en så liten omfattning som de vid STH (25 procent för fyra av sex eventuellt tillsvidareanställda lärare) kommer att vara attraktiva för eventuella sökande.

6) Den enda läraren i Gamla testamentets exegetik - tillika STH:s enda kvinnliga lärare - är bosatt och verksam i USA. Sedan ansökan inlämnats har hon dessutom bytt arbete och fått ett utökat ansvar som Dean of Academic Affairs vid sitt nya lärosäte. Detta begränsar givetvis hennes möjligheter att delta i utvecklingen av sitt ämne och av verksamheten vid STH i stort.

Med avseende på lärarkompetensens ämnesmässiga fördelning i förhållande till det huvudområde inom vilket man söker examenstillstånd är det tydligt att det är inom Nya testamentets exegetik som STH står starkast. Här finns tre av de sex tillsvidareanställda lärarna. Två av dessa tre är disputerade, varav en, tillika STH:s rektor, är docent. Hälften av all beräknad undervisning för den sökta examen ska utföras av ämnets lärare. Övriga tillsvidareanställningar finns i Gamla testamentets exegetik, kyrkohistoria och systematisk teologi, i samtliga fall med disputerade lärare. Läraren i kyrkohistoria, som tillika är studierektor, är också docent, men som ovan nämnts råder en osäkerhet kring den framtida omfattningen av hans anställning vid STH. Av de fyra timlärarna, som eventuellt kan komma att engageras om examensrätten beviljas, är två disputerade (religionshistoria resp. missionshistoria), medan tre är doktorander (en i systematisk teologi och två i Nya testamentets exegetik).

Sammantaget måste vi konstatera flera faktorer som inverkar negativt vid bedömningen av aspekten Personal: Osäkra anställningsvillkor, liten omfattning på de (betingat) tillsvidareanställda lärarnas förordnanden kombinerat med i flertalet fall en obefintlig resurs för forskning, timlärare som bara eventuellt kan komma att engageras, lärare som i stort sett helt och hållet bara kan sköta sin undervisning på distans, flera lärare som närmar sig pensionsåldern eller redan uppnått den. Allt detta vittnar om en miljö där förutsättningarna för att erbjuda en stabil och stimulerande akademisk miljö knappast kan sägas vara förhanden, varken för lärare och för studenter. Mot bakgrund av det sökta huvudområdet är det också anmärkningsvärt att endast 25 procent omfattning av en läraranställning finns inom systematisk teologi.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns inte en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Relevant samverkan sker inte med det omgivande samhället.

Utbildningsmiljön utgörs väsentligen av de lärare som anges i ansökan och av det antal studenter som enligt denna deltar i utbildningen, samt av den interaktion som sker mellan dessa grupper och mellan dem och det omgivande samhället, här i huvudsak det akademiska samfundet. Denna miljö har att hantera tre betydande utmaningar: (a) utbildningen är enligt utbildningsplanen online-baserad, (b) kollegiet består i nuläget av ett fåtal tillsvidareanställda lärare med begränsade möjligheter till forskning i sin tjänst vid STH (se ovan) och (c) utbildning och forskning sker inom en konfessionellt orienterad miljö. Beträffande utbildningens distributionsform (a) sammanfaller fördelar och nackdelar i stort sett med vad som gäller för annan distans- och deltidsutbildning. STH använder inspelade föreläsningar som inte kräver närvaro i realtid. Delar av utbildningen sker även genom s.k. webbinarier som möjliggör samtal mellan flera studenter och lärare samt muntliga examinerande redovisningar enskilt och i grupp. Vid intervjuerna framhölls att studenternas kommunikation med lärarna fungerar väl och att internetundervisning är en viktig anledning till att man valt att studera vid STH. Interaktionen mellan studenterna begränsas av att det ofta är få som läser samma kurs och med samma fart. Enligt vår bedömning kan en utvecklad online-pedagogik tillgodose väsentliga krav på en god lärandemiljö men när, som i detta fall, en hel utbildning ledande till en examen ska ske online (s. 15, p. 3) finns det också nackdelar som måste hanteras. En sådan viktig kvalitetsaspekt förefaller man medveten om (s. 10): "Webbaserad undervisning är inte tillräcklig för att studenterna ska kunna tillägna sig ett forskande förhållningssätt." Hur man tänker sig att åtgärda detta dilemma ger ansökan dock inget svar på. (b) Enligt ansökan deltar flertalet lärare i det egna forskarseminariet och i andra akademiska forskningsmiljöer, och kan i sina till ansökan kompletterande bifogade publikationslistor uppvisa en varierande grad av egen forskningsaktivitet. Dock framkom vid intervjutillfället att det i praktiken är lärarmötet som ibland också kan fungera som STH:s högre seminarium. Att den av lärarna som är heltidsanställd också har det tyngsta ledningsuppdraget innebär svårigheter att skapa en bred intern forskningsmiljö och i än högre grad att erbjuda en stabil och varierad forskningsrelaterad undervisningsmiljö. Utbildningen är under uppbyggnad och kan bli starkare på denna punkt, exempelvis genom öppna nyrekryteringar av tillsvidareanställda lärare som kan ansvara för utvecklingen av utbildningens olika delar på ett sätt som inte kan förväntas av tillfälliga timlärare. Men detta kan inte påverka bedömningen att miljön i nuläget har avsevärda brister. Även om samverkan med avnämare nämns under arbetslivets perspektiv, så beskrivs i ansökan STH:s akademiska samarbete snarare som en potential än som existerande (s. 9), exempelvis vad gäller det bibelvetenskapliga samseminariet mellan Uppsala universitet och Enskilda Högskolan i Stockholm. Även beträffande samarbeten vid rekrytering av gästlärare och -föreläsare stannar ansökan vid att nämna potentialen för, snarare än existensen av sådan samverkan. (c) Utbildningen ges inom en profilerad konfessionell, i detta fall neopentekostal, miljö. Detta är inget okänt fenomen: akademisk utbildning kan framgångsrikt kritiskt och självkritiskt studera också och främst den egna traditionen. STH:s profil har potential att komplettera teologisk utbildning och forskning och bidra till det skandinaviska teologiska landskapet på ett värdefullt sätt. En konfessionell kontext ställer höga krav på att lärare och studenter kombinerar inifrån-perspektiv med utifrån-perspektiv. Detta kan i utbildningen utryckas på olika sätt. Vid intervjuerna framkom lärarnas höga ambitionsgrad i detta avseende, liksom är fallet i ansökans generella skrivningar. Mot detta står dock ofta avsaknaden av konkreta ut- och avtryck för ett kritiskt reflekterande samtal i kursplanernas litteratur.

Kurslitteraturen är överlag påfallande ensidig i sitt urval som representerar en amerikansk konservativ reformert tradition. Det är önskvärt att andra akademiska (och konfessionella) perspektiv här får ett betydligt större utrymme för att hjälpa studenter till ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Enligt vår mening är det också en svaghet att studenter möter ett begränsat antal teoretiska perspektiv eftersom, som vi noterat ovan, flera teologiska deldiscipliner saknas i utbildningsmiljön. Sammantaget menar bedömningsgruppen att utbildningsmiljön i nuläget på väsentliga punkter inte motsvarar de krav som bör ställas på en akademisk utbildningsmiljö.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns inte tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. De tillgängliga resurserna utnyttjas inte effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Lokalerna, som de beskrivs i ansökan, verkar vara lämpliga för den omfattning utbildningen har i dagsläget och vid en ökning av antalet studenter. Vid intervjuerna informerades vi dock om att verksamheten flyttar till nya lokaler under våren. Infrastrukturen avseende kommunikationsformer för nättutbildning förefaller vara ändamålsenlig och fungerande. STH har ett "hand- och profilbibliotek", omfattande strax under 6000 titlar, som enligt uppgift består främst av hand- och kursböcker med tyngdpunkten på bibelämnet, men även av litteratur som är knuten till STH:s profilområden, såsom missions- och väckelsehistoria samt pentekostala studier. Utifrån den muntliga redogörelsen vid intervjutillfället är det dock tveksamt om den ämnesmässiga bredden i huvudområdet teologi i tillräckligt hög grad är representerad i STH:s bibliotek, vilket också gäller dess bestånd av vetenskapliga teologiska tidskrifter. I intervjuerna betonades att studenterna har tillgång till universitetsbibliotekets resurser i Uppsala och att dessa främst används vid uppsatsskrivning. Frånsett fjärrlån av fysiska böcker gäller detta dock bara in situ i universitetets lokaler. Samtidigt nämner ansökan att uppsatsskrivande kräver biblioteksintroduktion och "biblioteksarbete i Uppsalas forskningsbibliotek", och flera av kursplanerna anger i sina kursmål att de studerande ska ha erhållit förtrogenhet med det egna bibliotekets resurser. Hur detta ska förverkligas i praktiken på en helt online-baserad utbildning ger underlaget dock inte något besked om. Samtidigt har kursledningen ett stort ansvar för att tillgången till och efterfrågan på det vetenskapliga bibliotekets resurser ständigt aktualiseras för studenterna. Detta är också nödvändigt för att de studenter som använder STH:s eget bibliotek i högre grad ska komma i kontakt med forskningsinriktad teologisk litteratur.

Enligt vår bedömning skulle dessa resurser, rätt utnyttjade, kunna vara av nöjaktig kvalitet för utbildningen. Dock är lokalbytet en osäkerhetsfaktor i vår bedömning, men framför allt gäller vår tveksamhet biblioteksresurserna och deras användning i förhållande till utbildningsplanen för huvudområdet och till vad som stipuleras i kursplanerna liksom en annan osäker resursfråga gäller vår bristande inblick i STH:s ekonomiska ställning, som av de villkorade läraranställningarna att döma utgör ett riskmoment för verksamhetens långsiktiga stabilitet.

Miljö, resurser och område

Det samlade intrycket från ansökan och från intervjutillfällets diskussion om miljö, resurser och område för den sökta examensrätten är att STH inte kan sägas uppfylla de krav som rimligen kan ställas på en akademisk miljö och på en utbildning med examen inom det sökta huvudområdet. Svagheter finns i synnerhet vad gäller huvudområdets avgränsning och utformning och de redovisade lärarresurserna. Även ifråga om fördelningen och användandet av biblioteksresurser kan vi se sådana svagheter som inte gör denna delaspekt nöjaktigt tillgodosedd.