Bedömningsgrund: Styrdokument (utbildningsplan och kursplaner)

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen.

Det finns utbildningsplan och kursplaner för hela utbildningen men såväl själva ansökan som de bifogade styrdokumenten - utbildningsplan och kursplaner - uppvisar brister i flera avseenden, såväl språkligt som strukturellt och innehållsmässigt. Otaliga inkonsekventa formuleringar och korrekturfel förekommer, vilket också påtalades för STH:s ledning vid intervjutillfället. Till bilden av en inte fullt ut genomarbetad ansökan hör även inaktuella detaljupplysningar från STH:s tidigare, ej beviljade examensrättsansökan (t.ex. s. 17, p. 9 i utbildningsplanen; även på s. 6 finns en sådan rest från STH:s förra ansökan då antalet beräknade heltidsstudenter anges).

Några konkreta exempel på innehållsliga kvalitetsbrister:

1) En grundläggande oklarhet föreligger ifråga om terminologi i utbildningsplanen. Som huvudområde för utbildningen anges oftast, fast inte alltid, Teologi, och ibland Teologi/Religionsvetenskap - men även Bibelvetenskap omtalas med beteckningen "huvudområde" (s. 15-16; jfr s. 50).

2) Några viktiga element i de nationella examensmålen för högskoleexamen saknas i de lokala mål som anges i utbildningsplanen (s. 48): Mot bakgrund av att STH har en konfessionell profil - något som i sig inte behöver vara problematiskt, förutsatt att den undervisning och forskning som bedrivs vilar på vetenskaplig grund (jfr resonemanget ovan) - är det påfallande att målformuleringarna som avser kännedom om huvudområdets "vetenskapliga grund" och förmågan att "kritiskt tolka relevant information" saknas i STH:s text.

3) Det framgår inte, varken i utbildningsplanen eller i kursplanerna, om kurserna ska ges på hel- eller halvfart (eller i annan fart).

4) De bifogade kursplanerna uppvisar flera tecken på inkonsekvent och bristfällig utformning, t.ex. beträffande nivå, ämnesområde, kursinnehåll i relation till utbildningsmål, och även ifråga om kurslitteratur. Sådana brister indikerar att riktlinjer saknas för STH:s kursplanearbete - fastän dessa utgör synnerligen viktiga dokument.

5) Man frågar sig också hur kursplanernas utbildningsmål om att de studerande ska lära sig att använda bibliotekets resurser kan förverkligas i en online-utbildning.

6) I utbildningsplanen under Examination står att 75 procent närvaro krävs (s. 16). Hur tillämpas detta på en undervisning som sker online? Och det finns en tvetydighet i formuleringen i kursplanen för Gammaltestamentlig hebreiska: "Närvaro är obligatorisk utom efter lärarens medgivande."

7) Kursplanernas beskrivning av examinationsformerna, liksom av kriterierna för examinationen, är ibland oklar. Dessutom varierar omfattningen av examinationen och av hur den ska gå till betydligt mellan kurser av samma längd (jfr t.ex. kursplanerna för Världens religioner och Systematisk teologi). Vidare är det anmärkningsvärt att inget alls sägs om hur examensarbetet ska examineras.

8) Progressionen inom utbildningen finns fr.a. inom bibelvetenskap, med särskilt fokus på kurserna i Nya testamentets exegetik. Det är i detta ämne som utbildningen erbjuder fördjupning, och särskilt framhävs därvid färdigheten i tolkning. Examensarbetet, som beskrivs som "kronan på verket", ska behandla ett nytestamentligt problem. Mot bakgrund av hur progressionen inom ämnet beskrivits (s. 50-51) förefaller därvid förkunskapskraven för denna kurs alltför lågt ställda. En oklarhet ifråga om progressionen finns också beträffande språkstudiets plats i utbildningen, vilket bekräftades vid intervjutillfället. Denna oklarhet återspeglas i kursplanen för Nytestamentlig exegetik, som inte har kunskaper i grekiska som förkunskapskrav, men där kursmålen ställer krav på förmåga att läsa och analysera grekisk text utan att kursens innehåll bestått av språkträning.

Angående utbildningens genomförande är den täta interaktion mellan lärare och student, som är ett viktigt inslag i den beskrivna online-undervisningen, något som både har positiva och negativa sidor. Å ena sidan erbjuder detta den enskilde studerande en stor fördel av att ha en direkt tillgång till läraren, men å andra sidan riskerar detta i synnerhet i de fördjupande exegetiska kurserna att göra studenten i hög grad beroende av en enskild auktoritets perspektiv och val av texter för tolkningsarbetet.

Bedömningsgrund: Säkring av examensmålen

Genom utbildningens utformning, genomförande och examination säkerställs inte att studenterna uppnått målen i examensordningen när examen utfärdas.

Utbildningsplanen har en hög ambitionsnivå som kursutbudets omfång och utformning har begränsade möjligheter att leva upp till. Speciellt gäller detta målen Kunskap och förståelse där de ovan nämnda bristerna avseende kursernas dominerande historiska inriktning och avsaknaden av perspektiv från flera betydande teologiska discipliner är problematiska för att nå målen i utbildningsplanen om grundläggande kunskaper inom teologins grunddiscipliner och om omvärldsförståelse. Vi finner det anmärkningsvärt att redan de två introduktionskurserna enligt ansökan skulle ge studenten "en god orientering inom teologi och omgivande vetenskaper" (s. 49). Även de ovan noterade kvalitetsbristerna i kursplanerna innebär svårigheter att bedöma om lärande- och examensmålen kan säkerställas. Det gäller främst avsaknaden av utbildningsmål och betygskriterier, samt otydligheter om progression och examination. Eftersom kursernas innehåll ofta formuleras på ett obestämt och spretigt sätt är dessa brister allvarliga. Kursplanerna i Nya testamentets exegetik håller generellt en högre kvalitetsnivå och progressionen är här, med ovan nämnda undantag, också tydligare framskriven vilket ger bättre förutsättningar för att utbildningsmålen ska kunna uppnås. Vid intervjuerna framkom att det saknas riktlinjer för kursplaner, vilket är synbart i deras generella brister (ovan). Besvärande är även att dessa styrdokument ofta saknar uppgifter om hur interaktionen med lärare och studenter konkret genomförs. Online-utbildningens dominerande undervisningsform, förinspelade föreläsningar, behöver kompletteras med dessa interaktionsmoment för att säkerställa examensmålen, speciellt Färdighet och förmåga, och Värderingsförmåga och förhållningssätt. Vid intervjuerna framhöll också flera företrädare för STH detta, men insikten har inte satt tillräckliga avtryck i styrdokumenten. Sammantaget leder dessa kvalitetsbrister till bedömningen att STH i dagsläget inte i alla avseenden kan ge studenterna goda förutsättningar att nå målen för utbildningen såsom dessa anges i utbildningsplanen, kursplaner och högskoleförordningen.

Utformning, genomförande och resultat

De ovan påtalade kvalitetsbristerna ifråga om utbildningens utformning, genomförande och säkring av dess resultat leder oss till bedömningen att STH i dagsläget inte i alla avseenden kan ge studenterna goda förutsättningar att nå målen för utbildningen utifrån skrivningarna i Högskolelagen och Högskoleförordningen. Betydande svagheter kan konstateras såväl i utbildningsplanen som i kursplanerna.