Bedömningsgrund: Yrkesexamen

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Karolinska Institutet ansöker om examensrätt att få utfärda Tandhygienistexamen om 180 högskolepoäng. Bedömargruppen anser att examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Bedömargruppen anser att utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till yrkesexamen.

Av ansökan framgår att den aktuella 3-åriga utbildningen för tandhygienistexamen har utarbetats baserat på nuvarande utbildning (2 år yrkesexamen +1 år påbyggnadsutbildning för generell examen- kandidatexamen) med omarbetningar och anpassning för att svara mot de nya examensmålen. Den aktuella 3-åriga utbildningen kommer att leda till yrkesexamen men inte till generell examen- kandidatexamen. Inför inrättande av den nya 3-åriga utbildningen planeras att benämningen av huvudområdet kommer att ändras från nu gällande odontologisk profylaktik till benämningen oral hälsa, vilket markerar ett bredare perspektiv på ämnet och kompetensområdet. Benämningen oral hälsa är i paritet med den benämning som övriga tandhygienistutbildningar i Sverige använder och är även en mer gångbar benämning internationellt. Av ansökan och vid intervjuer framgår hur lärosätet tänkt och vilka strukturella förändringar som gjorts vid utarbetande av den nya 3-åriga utbildningen.

Ämnes- och professionsperspektivet i den nya 3-åriga utbildningen bedöms som tillgodosett och är tydligt beskrivet såväl vad gäller upplägg/organisation som progression mot de nya examensmålen. Kurserna inom programmet är organiserade i tre övergripande ämnesblock: oral hälsa, medicinska- och odontologiska ämnen, samt samhälls- och beteendevetenskap. Kurser inom oral hälsa utgör 130 högskolepoäng och pågår från termin 1 till termin 6. Kurser inom medicinska och odontologiska ämnen utgör 31,5 högskolepoäng förlagda under termin 1-4 för att ge studenterna nödvändiga biomedicinska grundkunskaper för de teoretiska och kliniska studierna i oral hälsa. Det tredje blocket som omfattar kurser inom samhälls och beteendevetenskap utgör 17,5 högskolepoäng förlagda under termin 3, 4 samt 6 ger kunskaper och verktyg för hälsopromotionsarbete riktad till individ- grupper i samhället samt kunskaper relaterat organisation och ledarskap. Programmet innefattar viss profilering genom kurs med inriktning mot tobaksprevention och tobaksavvänjning (4,5 hp). Kursen har tidigare getts inom ramen för påbyggnadsutbildningen. Att arbeta med specifikt tobaksavvänjning har traditionellt inte ingått i tandhygienistens grundläggande kompetensområde- och arbetsuppgifter. Det kan därmed diskuteras om tobaksavvänjning är en kunskap som ska beredas utrymme inom grundutbildningen för tandhygienistexamen. Bedömargruppens uppfattning är dock att kursens innehåll har tydlig relevans för det framtida yrket och även ger högst adekvat generell kunskap om hur positiva hälsovanor- beteenden kan främjas.

Den kliniska utbildningen uppskattas att utgöra cirka en fjärdedel av programmet och med kliniska utbildningsmoment förlagda från termin 1-6. Klinisk utbildning sker huvudsakligen inom utbildningsklinik, Universitetstandvården, vid lärosätet. Av ansökan och vid intervjuer framgår att lärosätet för diskussioner med Stockholms läns landsting, Folktandvården AB för att möjliggöra inslag av extern klinisk utbildning inom ramen för den nya 3-åriga utbildningen, vilket lärosätet ser som angeläget då det bland annat skulle ge studenterna en ökad möjlighet att möta och behandla barn- ungdomspatienter. I såväl ansökan som vid intervjuer framgår dock att patientunderlaget vid utbildningsklinik inom lärosätet är gott och även att de patientkategorier som studenterna här möter svarar mot utbildningens grundläggande behov.

I ansökan framgår att lärosätet parallellt med införande av den nya 3-åriga utbildningen för tandhygienistexamen planerar att under en övergångsperiod fortsatt erbjuda tandhygienister som gått det 2-åriga programmet möjlighet till befintligt påbyggnadsprogram som leder till generell examen- kandidatexamen. Vid intervjuer föreföll det inte som om lärosätet hade tänkt klart kring relationen mellan påbyggnadsutbildning och den nya 3-åriga utbildningen för yrkesexamen och inte heller hur man med befintliga resurser skulle kunna hantera att erbjuda båda dessa program. Bedömargruppen anser det som angeläget att lärosätet funderar vidare på dessa aspekter och så att kvaliteten i utbildningen inte äventyras.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Bedömargruppen anser att det allmänna intresset för att examen får utfärdas är stort. Lärosätet har lång erfarenhet av att utbilda tandhygienister och utgör ett av de sex svenska lärosäten som ansökt om examenstillstånd för aktuell 3-årig utbildning. Starten är planerad till hösten 2019 med årlig antagning av studenter till 40 utbildningsplatser vilket innebär att antalet helårsstudieplatser utökas med 15 studieplatser i den nya utbildningen jämfört med nuvarande grund- och påbyggnadsutbildning vid lärosätet. I ett rikstäckande perspektiv så är efterfrågan på tandhygienister större än tillgången och enligt prognostiska bedömningar förväntas detta förhållande kvarstå inom överblickbar tidsram med nuvarande nationella utbildningsvolym.

Bedömningsgrund: Personal (lärarkompetens och lärarkapacitet)

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Bedömargruppen anser att utbildningen har tillgång till lärare med adekvat ämnesmässig och professionell förankring. Samtidigt förefaller det som något tveksamt om den centrala lärarstaben om nio personer, varav tre disputerade lärare, står i proportion till den nya 3-åriga utbildningens storlek- och genomförande . Bedömargruppen anser dock att detta bör kunna kompenseras på ett tillfredställande sätt genom tillgänglighet till och möjlighet att kunna nyttja den samlade lärarresursen inom lärosätet/institutionen för odontologi. Att sådan möjlighet till resursnyttjande över programgränser finns styrktes av institutionsledningen vid lärosätesintervju.

Den centrala lärargruppen knuten till programmet utgörs av nio tandhygienister, varav tre är disputerade (en docent/programdirector samt en studierektor) och i olika grad forskningsaktiva. Bland övriga sex lärare med tandhygienistexamen finns tre adjunkter med magisterexamen, varav en även är doktorand, samt tre nyligen rekryterade kliniska handledare (erfarna tandhygienister med kandidatexamen). Utöver gruppen av lärare med tandhygienistexamen förefaller det att finnas adekvat tillgång till såväl odontologisk specialist kompetens som övrig ämnesmässig kompetens relaterat den nya 3-åriga tandhygienistutbildningens innehåll. Huvudparten av den klinisk- praktiska undervisningen görs vid Universitetskliniker inom lärosätet där studenterna möter patienter i en professionell miljö och tränar på teamsamverkan under handledning av lärare/kliniskt erfarna tandhygienister.

De tre disputerade tandhygienistlärarna som är direkt knutna till programmet har ett mycket stort utbildnings- examinationsansvar, vilket bland annat innefattar att handleda och examinera samtliga självständiga arbeten/examensarbeten. Relaterat programmet storlek- antal studenter aktuella för nya 3-åriga utbildningen förefaller det angeläget att fler lärare än dessa tre kan bistå vid exempelvis handledning av studenters examensarbeten. Vid intervjuer med lärosätet framkom något disparata uppfattningar kring hur tillgängliga resurser/lärarresurser kunde användas över programgränser. Från ledningshåll framhölls dock att man inte såg detta som något nämnvärt problem och att det finns en god samlad tillgång till lärare/forskare som också används/vid behov kan användas över programgränser för exempelvis handledning av examensarbeten.

Det förefaller att finnas goda möjligheter till såväl pedagogisk som övrig kompetensutveckling för lärare knutna till programmet, vilket bekräftades vid intervjuer med lärare/handledare som också försöker att i möjligaste mån backa upp för varandra så att tid för kompetensutveckling blir möjlig. Det bekräftades också vid intervjuer att ledningen anser tandhygienistutbildningen som en viktig del av verksamheten och satsar på lärarnas kompetensutveckling samt framtida ämnesmässig kompetensförsörjning. Dessa satsningar utgörs till största del av sökbara kompetensutvecklingsmedel och här framhölls i såväl ansökan som vid kompletterande intervjuer att lärare knutna till tandhygienistprogrammet stått sig väl i konkurrensen om sådana medel. Strategiska medel tilldelas lärare med mer omfattande utbildningsuppdrag, som programdirector, för att upprätthålla egen forskning och bidra till ämnesutveckling.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljön

Det finns en för utbildningen relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö.

Bedömargruppen anser att det för utbildningen finns en relevant vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Vid lärosätet bedrivs en bredd av forskningsprojekt vilket på olika sätt kommer utbildningen/studenterna till del, exempelvis genom att via sina lärare ta del av forskningsresultat eller kunna utföra examensarbete inom ramen för olika pågående forskningsprojekt. Den centrala lärargruppen knuten till programmet utgörs av nio lärare/handledare med tandhygienistexamen, varav tre disputerade (en docent). Den kliniska undervisningen vid Universitetsklinikerna bedrivs i nära samverkan mellan akademiska lärare och kliniskt erfarna handledare (främst tandhygienister men även tillgång till tandläkare- andra professioner i tandvårdsteamet) vilket ger förutsättningar för ett nära samband mellan forskning- utbildning och praktik. Lärarlaget bidrar sammantaget till en stark professionell och vetenskaplig/ämnesmässig förankring i utbildningens olika delar, vilket framgår av ansökan och bekräftas vid intervjuer.

Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Bedömargruppen anser vidare att relevant samverkan sker med det omgivande samhället. Exempel på detta är att lärarna inom programmet samverkar med omgivande samhälle i ett flertal nationella som internationella forsknings- och utvecklingsprojekt (exempelvis SBU, EU-projekt) vilket kommer studenterna till del via sina lärare. Ett annat exempel är samverkan i utbildningsnämnd med representation från såväl lärare, studenter som avnämare/potentiella arbetsgivare inom tandvården. Vissa lärare har del av sin tjänstgöring i allmäntandvården (både folktandvården och privat) och kan på så sätt utgöra en brygga till utbildningen, vilket studenterna bekräftade som bra/värdefullt. Vidare framkom i såväl ansökan som vid intervjuer att studenterna genomför vissa utbildningsinslag i verksamheter ute i samhället, exempelvis deltagande i uppsökande verksamhet äldreboenden, undervisning om munhälsa till skolbarn. Inslag av internationalisering med möjlighet till student- och lärarutbyte är ytterligare exempel på samverkan mellan utbildningen och omgivande samhälle.

Lärosätet/Institutionen för odontologi och Universitetstandvården för diskussioner med Stockholms läns landsting/Folktandvården AB om att studenterna ska få möjlighet att göra en del av sin kliniska utbildning externt, vilket sannolikt ytterligare skulle stärka samverkansperspektivet och den professionsinriktade miljön. Vid intervjuer med ledningen framkom att dialogen med landstinget/Folktandvården AB fortskrider i en positiv anda och att man har goda förhoppningar om att sådana externa utbildningsmoment kommer att införas i den nya 3-åriga utbildningen.

Bedömningsgrund: Resurser

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Bedömargruppen anser att det för utbildningen finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur. Det är också bedömargruppens uppfattning att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att kunna hålla en hög kvalitet i verksamheten. I ansökan beskrivs infrastrukturen som väl utvecklad och även på vilket sätt de resurser som finns kommer studenterna till del och nyttjas på ett ändamålsenligt sätt. Vid intervjuer bekräftas denna bild. Studenterna har tillgång till informationstekniska resurser och anpassade lokaler för såväl den teoretiska som kliniska utbildningen inom lärosätet. Den kliniska utbildningen sker främst inom Universitetstandvårdens studentkliniker under handledning av lärare med adekvat ämnesmässig- professionell och klinisk kompetens och med tillgång till patienter med varierande behandlingsbehov. Vid den kliniska utbildningen integreras studenterna med andra yrkesprofessioner inom tandvård vilket möjliggör teamsamverkan kring patienterna. Det förefaller även att finnas adekvat tillgång till övrig infrastruktur i form av olika stödfunktioner för studiesociala- och studieadministrativa behov. Förutom tandhygienistutbildningen finns vid lärosätet andra hälsovetenskapliga utbildningar vilket ger goda förutsättningar för interprofessionell samverkan mellan utbildningarna, vilket också sker framförallt genom samverkan med studenter på tandläkarprogrammet men också i vissa utbildningsmoment med studenter på arbetsterapeut- och sjuksköterskeprogrammet. Av ansökan och vid intervjuer framgår att programansvarig institution hanterar finansiella resurser och fördelning av dessa. I och med att institutionen har ett stort utbildningsuppdrag kan vissa samordningsvinster göras som samordning av lärarresurser, lokaler och schemaläggning, vilket bidrar till att resurserna kan nyttjas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Miljö, resurser och område

Den sammanvägda bedömningen är att aspektområdet "miljö resurser och område" är tillfredställande.

Det är bedömargruppens uppfattning att utbildningens innehåll är adekvat och har en rimlig omfattning och avgränsningar i förhållande till aktuell yrkesexamen. Det är också vår uppfattning att utbildningen har tillgång till adekvat ämnesmässig och professionell kompetens. Vår bedömning är också att det vid lärosätet sammantaget finns adekvat tillgång lärare och kompetens i proportion till utbildningens omfattning, innehåll, storlek och genomförande.

Den vetenskapliga anknytningen i utbildningen bedöms som adekvat och är väl beskriven, liksom den forskningsmiljö- de forskningsmiljöer som är av relevans för utbildningen. Även den ämnesmässiga och professionella anknytningen och miljön är väl tillgodosedd genom gruppen av lärare med tandhygienistexamen samt tillgång till övrig för utbildningen relevant kompetens. Tillgången på disputerade- forskande tandhygienistlärare är generellt mycket begränsad i Sverige. Vid lärosätet och knutet till den aktuella utbildningen finns i nuläget tre disputerade tandhygienistlärare, varav en docent. Detta borgar för den ämnesmässiga akademiska förankringen i utbildningen i närtid, men är även av betydelse för den framtida utvecklingen av ämnesområdet för utbildningen och för att kunna säkra denna kompetens över tid. Lärosätet förefaller att ge möjlighet till kompetensutveckling för lärare och lärare uppmuntras till samt bereds i möjligaste mån tid för sådan kompetensutveckling. Vid intervjuer bekräftades denna bild och att ledningen lägger stor vikt vid att säkra lärarkompetens inom ämnesområdet och framtida kompetensförsörjning, vilket möjliggörs genom tillgång till olika sökbara samt strategiska medel för forskning och kompetensutveckling.

I ansökan och vid intervjuer beskrivs på ett tillfredställande sätt att relevant samverkan med omgivande samhälle sker och även hur detta konkret kommer studenterna och utbildningen till del. Här förefaller det även att finnas utvecklingsmöjligheter och vid intervjuer med programansvariga, ledning och företrädare för landsting framkom att man har goda förhoppningar om att kunna införa inslag av extern klinisk utbildning, inom Folktandvården AB, inom ramen för den nya 3-åriga utbildningen.

Bedömargruppen anser vidare att ansökan och intervjuer styrker att det finns tillgång till en stabil och ändamålsenligt infrastruktur, samt att resurserna förefaller att utnyttjas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt för att hålla en hög kvalitet i utbildningen.