Angiven examen är reglerad och ryms inomexamensordningen.Huvudområdet är definierat i relation till denvetenskapliga/ konstnärliga grunden. Utbildningensinnehåll inklusive eventuella inriktningar har rimligomfattning och avgränsning i förhållande tillhuvu

Angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen

Stockholms musikpedagogiska institut (SMI) ansöker om att få utfärda magisterexamen inom huvudområdet specialpedagogik inom kulturskola. Bedömarna anser att angiven examen är reglerad och ryms inom examensordningen.

Huvudområdet är definierat i relation till den vetenskapliga grunden. Utbildningens innehåll inklusive eventuella inriktningar har inte rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet.

SMI ansöker om examensrätt för att utfärda magisterexamen i specialpedagogik inom kulturskola med huvudområde specialpedagogik. Utbildningen ska omfatta 60 högskolepoäng på avancerad nivå, uppdelade på fyra kurser. Utbildningen ska ges på "modifierad distans" som SMI uttrycker det med 15 högskolepoäng per termin under två år, det vill säga på 50 procent av heltid. Utbildningen är dimensionerad för 16 studenter vilket motsvarar åtta heltidsstudenter. I ansökan och kursplaner beskrivs en introducerande kurs därefter en kurs med fokus på organisation av kulturskoleverksamhet på tre nivåer och en kurs i vetenskapsteori och metod som förbereder studenterna för att genomföra ett praktiknära vetenskapligt självständigt utvecklingsarbete. Utbildningen avslutas med en kurs som innefattar själva examensarbetet. Viss valfrihet finns i utbildningen genom studentens huvudsakliga konstart. Campusträffar med föreläsningar och olika uppgifter sker regelbundet i genomsnitt cirka en gång i månaden. Utbildningen vänder sig, i första hand, till personer som redan är verksamma i kulturskolan. SMI:s tanke med att i första hand rekrytera studenter redan verksamma i kulturskolan är att utbildningen ska få in praktiknära frågeställningar i kursens olika delar inte minst i det avslutande, självständiga arbetet.

SMI har en lång tradition av att utbilda för kulturskolan och bedriver som enda svenskt lärosäte denna specifika pedagogiska utbildning. Lärosätet har idag rätt att utfärda examens i Kandidatexamen i musikpedagogik och Högskoleexamen i musikpedagogik. SMI har utvecklat en mångårig erfarenhet av utbildning med professionellt nära anknytning och ett nära samband mellan forskning och utbildning med relevant kompetens. Både utifrån ansökan och intervjuerna framkommer en god kompetens och engagemang för kulturskolans verksamheter och utvecklingsområden menar bedömarna. Viktiga samarbetspartner är väl etablerade med lärosätet och utbildningsmiljön framstår som god och solid.

Lärosätets syfte med utbildningen är att utvidga kulturskolan till att omfatta flera kategorier av elever. SMI menar att kulturskolans verksamhet har en tradition av snedrekrytering av barn från socioekonomiskt gynnade bakgrunder med föräldrar som är akademiker, något som bedömarna håller med om. Med den aktuella utbildningen önskar lärosätet utveckla kompetens för att nå fler potentiella elevgrupper som idag är underrepresenterade. SMI har ambitionen att dels nå barn med olika funktionshinder, men också barn från mindre gynnade socioekonomiska bakgrunder och barn med olika etnisk bakgrund, religion, kön med mera. Utbildningens struktur verkar god, menar bedömarna som också anser att det förefaller realistiskt för studenterna att kunna kombinera studier och arbete.

Den aktuella magisterexamen ska omfatta 60 högskolepoäng med 30 högskolepoängs fördjupning i huvudämnet, specialpedagogik. Men utifrån ansökan, utbildnings- och kursplaner, menar bedömargruppen att utbildningens innehåll inte är konsistent med den fördjupning som anges, ett intryck som också förstärktes under intervjuerna. Fördjupningen i specialpedagogik är för svag menar bedömarna. I både det samlade skriftliga materialet och under intervjuerna framkommer en bild av att utbildningen kommer att ge studenterna kunskap om ett specialpedagogiskt förhållningssätt snarare än att ge dem kunskaper och pedagogiska verktyg som skulle kunna hjälpa studenterna att lösa olika specialpedagogiska situationer. Bedömarna menar att den aktuella utbildningen förefaller att i högre grad fokusera på inkludering, delaktighet och diskriminering i kulturskolan och på kulturskoleledares syn på inkludering.

Ett specialpedagogiskt förhållningssätt, som lyftes fram under intervjun, menar bedömarna kan vara relevant för att diskutera till exempel inkludering men motsvaras inte av tillräckliga ämneskunskaper inom specialpedagogik. Slutsatsen blir att utbildningen, som den framställs i ansökan med bilagor och under intervjuerna, inte har rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till det nämnda huvudområdet. Detta grundläggande problem, det vill säga att benämningen på den aktuella utbildningen, magisterexamen i specialpedagogik, inte helt stämmer överens med utbildningens innehåll och personalkompetens, kan göra att exempelvis kulturskolechefer ges uppfattningen att studenten efter genomgången utbildning och examen har särskild kompetens i att arbeta med barn och unga som har en särskild diagnos vilket inte kommer att vara fallet.

Bedömarna anser dock att lärosätets ambition, att nationellt skapa förutsättningar för att nå bredare grupper i samhället, är förståelig och god. Det är viktigt att fördjupa kunskaperna om dessa grupper. Men ytterligare ett problem med att ange fördjupningsområdet i ansökan som specialpedagogik kan ge intryck av att de nya potentiella elevgrupper som lärosätet vill nå, har behov av specialpedagogik, när det snarare handlar om inkludering och att utveckla lärarens verktyg för att motarbeta diskriminering. Bedömarna menar att det är en alltför heterogen grupp unga personer som i ansökan beskrivs som i behov av specialpedagogik. Funktionsvariationer tillhör specialpedagogiken. Däremot är det mer tveksamt om till exempel kön, etnisk och socio-ekonomisk bakgrund gör det, menar bedömarna. Att utbildningen ger ett intryck av att ge en fördjupning i specialpedagogik är därför ytterst tveksam även från etiska utgångpunkter, anser bedömarna. Ett förslag från bedömargruppen är att SMI byter namn på utbildningen till Magisterexamen i inkluderande pedagogik inom kulturskolans område.

I ett rikstäckande perspektiv finns ett allmänt intresse av att examen får utfärdas.

Lärosätet refererar i sin ansökan till flera utredningar som visar på att intresset för Kulturskolan är större än vad verksamheten kan ta emot men som också pekar på den omfattande snedrekryteringen av barn med högutbildade föräldrar från gynnade socioekonomiska förhållanden. Ett projekt som drevs av Kulturskolerådet 2006-2010, Pascal, med stöd av Allmänna Arvsfonden, visar bland annat på behovet av att kunna erbjuda elever med funktionshinder en kvalitativt god verksamhet. Det finns ännu inte någon utbildning med denna inriktning mot kulturskolesektor, menar lärosätet, och hänvisar till rapporten En inkluderande skola på egen grund (SoU 2016:69).

Bedömargruppen håller med om att utbildningen fyller ett rikstäckande behov av att nå fler unga med funktionsvariationer, men ifrågasätter om nuvarande innehåll klarar av att leva upp till det med fokus på specialpedagogik. Att utbildningen ges på distans är positivt då den når fler yrkesverksamma ute i landet. Men kravet på att de sökande helst ska vara verksamma i kulturskolan framstår i förstone som en förutsättning för att utbildningen ska få in praktiknära frågeställningar i kursens olika delar framförallt till det avslutande självständiga arbetet. I detta perspektiv tolkar bedömargruppen att det kan finnas en begränsning för nyexaminerade studenter som ännu inte har fått någon arbetsplats att arbeta ifrån. Under intervjuerna med lärosätet framkom dock att SMI ska kunna hjälpa till med att ordna platser för studenter. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet utvecklar och tydligt etablerar ett nätverk av skolor som kan säkerställa studenternas tillgång till praktik oavsett yrkeslivsförankring.

PersonalAntalet lärare och deras sammantagna kompetens(vetenskapliga/konstnärliga/professionsrelateradeoch pedagogiska) är adekvat och står i proportion tillutbildningens volym, innehåll och genomförande påkort och lång sikt.

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt lärartabellen har lärosätet en professor i musikpedagogik på 10 procent samt fyra andra lärare med anställningsgrader på 50 eller 60 procent varav tre har doktorerat i musikpedagogik, en i musikvetenskap (den sistnämnda med docentkompetens). Under intervjuerna framkom det att en av de nämnda lektorerna nyligen har ersatts med en lektor som har doktorerat i pedagogik. Utöver dessa huvudsakliga lärarkrafter inkluderar lärartabellen även 15 timanställda lärare med små anställningsgrader på 1 eller 2 procent. Trots annorlunda uppgifter i ansökan har lärarna enligt tabellen relativt lite forskningstid i sina tjänster. Exempelvis har professorn två procent, de tre huvudsakliga lektorerna i musikpedagogik har 11 procent av heltid avsatta för forskning. Under lärarintervjun framkom att lärosätet arbetar aktivt med att vidareutbilda sina lärare. Bedömargruppen anser att antalet lärare är adekvat och står i proportion till utbildningens volym.

Huvudläraren (professorn) samt de tre huvudsakliga lektorerna i musikpedagogik har sammanlagt en stor kompetens i musikpedagogisk forskning, inklusive frågor om inkludering. Specialpedagogisk kompetens finns hos den nyanställda lektorn, hos professorn samt hos några timanställda lärare. Med tanke på den planerade utbildningens specialpedagogiska fokus anser bedömargruppen att den sammantagna kompetensen i specialpedagogik är för smal. Bedömningsgrunden Personal är därmed inte tillfredsställande.

Kompetens inom andra konstformer än musik är, enligt lärartabellen, representerad bara i två timanställda lärare i danspedagogik, båda med 1 procents tjänstgöringsgrad. Under intervjun med institutionsledningen framkom det att utbildningen kommer att kunna anlita även timlärare i bild och drama. Eftersom examensarbetet genomförs inom ramen för studentens konstområde vill bedömargruppen också att lärosätet säkerställer att det finns lärare som företräder olika arbetsmetoder kopplade till bild, media, dans, teater, inte bara som handledare, utan även under utbildningens gång. Dessa metoder kan ofta i hög grad skilja sig från hur musiklärare arbetar. Exempel på relevanta pedagogiska frågor kan finnas avseende exempelvis rullstolsdans, teckenspråk i konstnärlig utbildning, bildskapande och autism, bildskapande och språkutveckling med mera. Bedömargruppen menar att lärarkårens kompetens inte står i proportion till utbildningens disciplinära upptagningsområde och rekommenderar därför att lärosätet tydliggör vilka konstnärliga discipliner de kan rikta sig till. Lärartabell bör motsvara kompetensbehov i utbildningen och därmed ska detta anpassa till varandra.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att den sammantagna kompetensen är otillräcklig både inom specialpedagogik och inom andra konstformer än musik.

UtbildningsmiljönDet finns en för utbildningen vetenskaplig/konstnärlig och professionsinriktad miljö ochverksamheten bedrivs så att det finns ett närasamband mellan forskning och utbildning.

Det finns en för utbildningen vetenskaplig miljö och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Lärosätet ligger på campus Flemingsberg tillsammans med fyra andra högskolor, vilket erbjuder studenterna tillgång till exempelvis ett gemensamt högskolebibliotek samt studie- och handledningsstöd från Södertörns högskola (SH). Eftersom SH även erbjuder undervisning i utbildningsvetenskap, finns det tillgång till en bredare utbildningsvetenskaplig miljö på samma campus. Samarbetet omfattar delvis överlappande personalresurser: exempelvis nämnde den professor som är utbildningens huvudlärare under intervjun att hon dels forskar i utbildningen, dels att hennes forskningstid ligger mestadels inom hennes tjänst vid SH. Under intervjuerna nämnde huvudläraren också en för utbildningen relevant konferens Aesthetic Experience in Education som organiseras i år i samarbete med SH. Enligt bedömargruppen visar dessa exempel på hur den nära kontakten till SH hjälper till att stärka den vetenskapliga miljön för ett litet lärosäte.

De huvudsakliga lärarna är alla aktiva i forskning, med forskningsteman som är relevanta för en utbildning mot kulturskolan. De medverkar aktivt i konferenser, forskarnätverk och publikations-verksamheter. Även praktiska workshops i utbildningen följs upp av vetenskapliga perspektiv erbjudna av disputerade lärare. Disputerade lärare, forskningsbaserade litteraturlistor, en väl fungerande seminariemodell samt lärarnas egna forskningsinsatser kring utbildningen borgar för att studenterna får ta del av högskolans forskningsmiljö.

I ansökan framkommer att studenterna i den nuvarande utbildningen som ges, genom praktiska exempel och metodövningar i lärarledd undervisning, tränas i förmågan att självständigt och med vetenskapligt kritiskt tänkande utforma metoder och tillämpningar. I ansökan ges också exempel på hur studenterna genom att delta i olika seminarier skolas in i ett vetenskapligt samtalsklimat och utvecklar förmågan att på ett respektfullt sätt bedöma andras perspektiv och ståndpunkter samt att det under utbildningens gång läggs mer och mer ansvar på studenterna för att leda seminarier. I ett annat exempel framkommer hur studenterna får tillägna sig ett forskande förhållningssätt med återkommande handledning under utbildningens gång. Inte minst genom den individuella handledningen i samband med det avslutande självständiga arbetet ges studenten möjlighet till återkoppling, resonemang och dialog. Bedömargruppen anser att den nuvarande utbildningen som ges vid SMI generellt sett visar en stark forskningsanknytning. Bedömarna menar därför att det förefaller troligt att också den aktuella utbildning som lärosätet ansöker om examenstillstånd för kommer ha goda möjligheter att, efter revidering, kunna visa en stark forskningsanknytning.

Som tidigare nämnts inledningsvis framgick det under intervjuerna att största delen av studenterna förväntas vara verksamma i praktiska arbetslivssammanhang som erbjuder dem tillgång till specialpedagogiska dilemman samt möjligheter till att reflektera över kursinnehåll i praktiken. Om studenten inte har en plats, ska lärosätet, enligt vad som framkom under intervjuerna, hjälpa till med att ordna det. Bedömargruppen anser dock att studenternas tillgång till specialpedagogiskt relevanta praktiska sammanhang är för ensidigt beroende av studenternas samlade arbetslivsanknytning, där specialpedagogiskt innehåll i kulturskolan fortfarande är mycket begränsat. Bedömargruppen rekommenderar därför att lärosätet istället fokuserar på inkluderande pedagogik för att bättre matcha den verklighet och de pedagogiska sammanhang som kulturskolan idag rör sig inom.

ResurserDet finns tillgång till en stabil och ändamålsenliginfrastruktur.De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för atthålla en hög kvalitet i verksamheten.

Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Av ansökan framgår att lärosätet i sina nya lokaler på Campus Södertörn har flera fullutrustade musiksalar, övningssalar för praktisk övning samt välutrustade föreläsningssalar. Lärosätet har integrerat sitt eget bibliotek med Södertörns högskolebibliotek som erbjuder studenterna ändamålsenliga lokaler, datorer, forskningsdatabaser, elektroniska uppslagsverk, utskrifts- och kopieringsmöjligheter samt teknisk support vilket erbjuder ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen. Lärosätet har även datorer med musikprogram till studenternas förfogande. Av ansökan framgår det också att studenter har tillgång till handledningsmöten genom studieverkstan samt individuell sökhandledning av bibliotekets personal. Bedömargruppen anser att lärosätet har en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.

Utbildningen ges på modifierad distans med tio obligatoriska, campusbaserade seminarie-dagarna per kurs. I övrigt sker kommunikationen genom läroplattformen G-Suite. Under intervjuerna framkom att lärosätet är med i ett pilotprojekt om medieteknologiska lösningar som möjliggör realtidskommunikation (exempelvis realtidsmusicerande) i utbildningssammanhang. Bedömargruppen ser detta engagemang som mycket positivt och som ett tecken på att lärosätet vill fortsätta att följa med utvecklingen av teknologiska resurser och mångsidigheten i distans-undervisning. Bedömargruppen menar att det finns goda förutsättningar att ge utbildning på distans.

De tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten.

Bedömarna menar att lärosätes nya lokalisering till Campus Södertörn troligen har medfört effektivitetsvinster i form av exempelvis tillgång till ett större bibliotek, välutrustade arbetsplatser, tysta sådana, grupprum och salar anpassade för studenter med särskilda behov. Studieverkstaden kompletterar utbildningsresursen med möjlighet till handledningsstöd samt föreläsningar i exempelvis studieteknik och olika kurser. Teknisk support erbjuder ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen vid Campus Södertörn. Lärosätet har välutvecklade läroplattformar.

Förutsättningar

Huvudområdet är definierat i relation till den vetenskapliga grunden men utbildningen som den framställs i ansökan med bilagor och under intervjuerna har inte en rimlig omfattning och avgränsning i förhållande till huvudområdet. Bedömarna menar vidare att det är en alltför heterogen grupp unga personer som i ansökan beskrivs som i behov av specialpedagogik. Funktionsvariationer tillhör specialpedagogiken. Däremot är det mer tveksamt om till exempel kön, etnisk och socio-ekonomisk bakgrund gör det, menar bedömarna. Att utbildningen ger ett intryck av att ge en fördjupning i specialpedagogik är därför ytterst tveksam även från etiska utgångpunkter, anser bedömarna. Ett förslag från bedömargruppen är att SMI byter namn på utbildningen till magisterexamen i inkluderande pedagogik inom kulturskolans område.

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande. Mer specifikt anser bedömargruppen att den sammantagna kompetensen inom specialpedagogik är för smal och är inte tillfredsställande. Bedömargruppen menar vidare att lärarkårens kompetens inte står i proportion till utbildningens disciplinära upptagningsområde och rekommenderar därför att lärosätet tydliggör vilka konstnärliga discipliner de kan rikta sig till. Lärartabell bör motsvara kompetensbehov i utbildningen och därmed ska detta anpassa till varandra.

Det finns en för utbildningen vetenskaplig miljö och professionsinriktad miljö. Den nuvarande verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. De till-gängliga resurserna förefaller idag utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Det finns tillgång till en stabil och ändamålsenlig infrastruktur.