Arbetsliv och samverkan

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Bedömargruppen anser att lärosätet uppfyller bedömningsgrunden på ett tillfredsställande sätt. Samverkan bedöms fungera mycket väl och samverkansparterna menar att utbildningen har hög samhällsrelevans. Det lärosätet kan förbättra är att dokumentera, tydliggöra och synliggöra de olika samverkansprocesserna så att de tydligare knyter an till kvalitetssystemet.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet har en väl fungerande samverkan med sina samverkansparter.

· Lärosätet arbetar aktivt på att ytterligare fördjupa och förbättra samverkan med sina samverkansparter.

· Lärosätet har inrättat arbetsintegrerat lärande (AIL) som ett forskningsområde och arbetar med att AIL-certifiera sina utbildningar.

· Samverkansparterna menar att utbildningarna har hög samhällsrelevans.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver beskriva och synliggöra begreppen AIL och verksamhetsförlagd utbildning (VFU).

· Lärosätet behöver strukturera och synliggöra struktur och uppföljning för samverkan och dialog med samverkansparterna om VFU och AIL.

· Samverkan fungerar mycket bra, men lärosätet behöver utveckla och tydliggöra en process för detta som på ett tydligt sätt knyter an till kvalitetssystemet.

6.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Uppfylld

Motivering: Lärosätet har som övergripande profil arbetsintegrerat lärande (AIL) som också är värdegrund för lärande, kunskapsutbyte och kunskapsutveckling, och ska genomsyra all verksamhet, enligt självvärderingen. Många av lärosätets utbildningar har en tydlig yrkesprofil, t.ex. lärare, sjuksköterskor och ingenjörer. Samverkan uppges vara en inbyggd dimension i kvalitetssystemet – det är ett systematiskt och strukturerat arbetssätt på hela högskolan och det utgår från vision och strategier. Grundidén är kunskap i samverkan, där akademin och det omgivande samhället möts och formulerar forskningsproblem och metoder tillsammans. Bedömargruppen bedömer att samverkan med det omgivande samhället är väl fungerande.

AIL är ett sätt att utveckla studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Självvärderingen ger flera exempel på hur den samverkan sker och hur AIL är utformat. Lärosätet har tre s.k. AIL-plattformar som ska vara en viktig grund för högskolans samverkan och ger koppling till arbetslivet: Kommunakademin Väst, Produktivtekniskt Centrum och Fyrbodals hälsoakademi. Till dessa plattformar kopplar högskolan samverkansprojekt mellan studenter, doktorander och organisationer. Lärosätet har en lång tradition av ett nära samarbete med sina samverkansparter som ständigt fördjupas, vilket bedömargruppen tycker är bra.

Lärosätet har representation av externa parter i högskolestyrelsen och forsknings- och utbildningsnämnden. Många av utbildningsprogrammen har branschrepresentanter eller specifika branschråd knutna till programråden, vilket enligt lärosätet bidrar till omvärldsbevakning och utveckling av utbildningarna. Vid intervjuerna framkom att lärosätet har en väl utvecklad modell för dialog med sina externa samverkansparter om utbildningarnas innehåll och samverkan. Det kom också fram att den dialogen har lett till att lärosätets samverkansparter ansåg att lärosätet blivit mer öppet och transparent samt att studenternas kunskaper blivit mer relevanta för arbetslivet. Lärosätet skulle ytterligare kunna stärka denna samverkan genom att tydliggöra processen för arbetet och synliggöra resultatet.

Det framgår av självvärderingen, att AIL-inslagen skiljer sig mellan utbildningarna och varierar stort. Personalvetarprogrammet erbjuder studenterna externa mentorer, lantmäteriutbildningen använder samma dataprogram som på samhällsbyggarens arbetsplats, i sjuksköterskeprogrammet sker lärandet i verklighetstrogen vårdmiljö, kliniskt lärandecentrum. Fem program arbetar med Co-operative education, där studenterna varvar studier med tre till fyra betalda arbetsperioder på företag, organisationer eller offentlig sektor som är relevanta för utbildningen. Av självvärderingen framgår också att kvalitetssystemet med kursvärderingar, kursuppföljningar, programenkäter och programrådens arbete med programrapporter och krav på uppföljning och återkoppling från nämnderna säkerställer att utbildningarna utvecklar studenternas och doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. De olika programmen arbetar med AIL på olika sätt. Inom forskarutbildningen präglas, enligt självvärderingen, AIL-perspektivet metoderna och sättet att forska genom att forskningen bedrivs i samverkan. Detta är bra, men vid intervjuerna framkom att AIL-perspektivet kan bli ännu tydligare i forskarutbildningskurserna.

Lärosätet anger i självvärderingen att styrelsen har beslutat att alla utbildningsprogram och samverkan ska ha en AIL-certifiering, för att utveckla och förtydliga arbetslivsperspektivet i lärosätets utbildningar. De framgår inte utförligare vad som menas, men innebär att lärosätet ska utveckla och säkra AIL ytterligare så att lärandemål, läraktiviteter och examinationsformer tydliggörs och säkrar det arbetsintegrerade lärandet som via progression i utbildning och program tränar studenterna att bli stärkta och trygga i sin roll på väg in i arbetslivet. Målet är att samtliga utbildningsprogram ska vara certifierade 2023. Arbetsintegrerat lärande har dessutom nyligen införts som forskningsämne på forskarnivå. Lärosätet har en vicerektor för AIL, som leder arbetet med AIL-certifieringen genom fyra pilotprogram. Detta är ett viktigt utvecklingsarbete som lärosätet bör kunna använda för att stärka sin AIL-profil.

Slutligen använder sig lärosätet av Open Lab och uppger i självvärderingen att de årliga arbetsmarknadsdagarna INWEST för möten i samverkan med det omkringliggande samhället är en viktig möjlig AIL-aktivitet för studenterna.

Utifrån självvärderingen framgår det inte hur lärosätets AIL-profil förhåller sig gentemot den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Hur lärosätet arbetar med VFU och hur den kvalitetsmässigt följs upp framgår inte heller av självvärderingen. Vid intervjuerna framkom det dock att lärosätet har en bra pågående dialog med sina externa samverkansparter om de båda begreppen VFU och AIL, och att dessa moment anses som relevanta för samverkansparterna på de olika programmen. Även dialog om uppföljning av både VFU och AIL fördes. En rekommendation är att lärosätet tydliggör dessa begrepp och synliggör strukturen för hur man följer upp arbetet med samverkansparterna.

Studenterna skriver i studentbilagan att AIL i grundutbildningen ur ett studentperspektiv är en stor fördel. Vid intervjuerna framkom att studenterna menar att AIL-profilen har stor betydelse för de som inte har någon erfarenhet. De menar att det är viktigt att under utbildningen få se vad man gett sig in på. Det uppskattades även att lärosätet regelbundet bjöd in föreläsare från yrkeslivet. Enligt studentinlagan framkom det att förmedlingen av begreppet AIL var bristfälligt, vid en workshop som genomfördes under hösten 2019 med studentrepresentanter från lärosätets institutionsnämnder. Studenterna på grundnivå och avancerad nivå tycker också att det är svårt att avläsa hur AIL som forskningsområde gör utbildningen unik och att lärosätets AIL-profil i relation till utbildning och forskning skiljer sig åt. En rekommendation är att lärosätet tydliggör vad som menas med AIL.

Lärosätet framhåller i sin självvärdering en rad olika sätt där samverkan sker med olika samverkansparter, men det framgår inte om samverkan följs upp på ett strukturerat sätt utifrån de externa samverkansparternas perspektiv. Vid intervjuerna framkom att dialoger förs regelbundet och strukturerat om den information som samverkansparterna efterfrågar. Bedömargruppen menar att samverkan fungerar mycket bra, men rekommenderar lärosätet att tydliggöra en process för detta som tydligt knyter an till kvalitetssystemet.