Jämställdhet

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen har identifierat många goda exempel på ett välintegrerat jämställdhetsarbete vid Högskolan Väst när det gäller både utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande. Lärosätet har en hög ambitionsnivå och förefaller vilja arbeta för att höja kunskapsnivån om jämställdhet och genus bland sina medarbetare, för att detta även ska återspeglas i utbildningarna. Bedömargruppen har däremot identifierat att det finns skillnader och lokala avvikelser mellan institutionerna som behöver överbryggas för att bedömningsområdet ska anses vara tillfredsställande. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utveckla strategier för kunskapsöverföring. Ett annat område där bedömargruppen ser utvecklingspotential är alternativa vägar för att utvärdera i vilken utsträckning jämställdhet i utbildningarna beaktas.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Jämställdhetsarbetet är inkorporerat i styrning och ledning och följs upp varje år.

· Lärosätet arbetar aktivt med att förändra normer i innehåll, planering och genomförande av utbildning.

· Lärosätet arbetar aktivt för att motverka könsbundna studieval.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver utveckla strategier för att överbrygga skillnader i de olika institutionernas ambitions- och kunskapsnivå för jämställdhet i utbildningarna.

· Lärosätet behöver på ett mer strategiskt sätt säkerställa att studenter och doktorander har kännedom om vart de kan vända sig om de blir utsatta för eller får kännedom om diskriminering eller kränkande särbehandling.

· Lärosätet behöver utveckla uppföljning av jämställdhet i utbildningarna.

4.1 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhet i utbildningarnas innehåll, utformning och genomförande.

Inte uppfylld

Motivering: Lärosätet har höga ambitioner för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsarbetet är inkorporerat i styrning och ledning och följs upp varje år. Bedömargruppen ser positivt på att arbetet med jämställdhet inte ses som något som ska ske vid sidan av det ordinarie arbetet. Lärosätet pekar i självvärderingen ut tre viktiga områden i jämställdhetsarbetet: att motverka könsbundna studieval, att förbättra genomströmningen i utbildningarna och att motverka ojämställda karriärvägar inom akademin. Detta kommer att genomföras med fyra piloter, där syftet är att dra nytta av de erfarenheter som kommer fram. Exempel på pilotprojekt på utbildningssidan är det arbete som har genomförts på sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna, där man aktivt arbetat med normkritik i till exempel lärandemål.

Lärosätet har flera högskolepedagogiska kurser i normkritik som erbjuds till all undervisande personal, vars betydelse framgår av både självvärderingen och intervjuerna. Bedömargruppen ser positivt på detta, eftersom det kan bidra till att förbättra för lärare att beakta jämställdhetsaspekter i planering och utförande av kurser och program. Lärosätet arbetar kontinuerligt med hur utbildningsprogram framställs i olika publika och interna texter för att motverka skev könsfördelning av studenter. Detta har framgått både av självvärderingen och intervjuerna. Lärosätet arbetar även aktivt för att säkerställa jämställdhet i utbildningens genomförande genom att utveckla könsneutrala examinationsformer och praktiska moment, åtminstone vid vissa institutioner. När lärosätet rekryterar ny personal förordas det underrepresenterade könet.

Vid intervjuerna framgick att flera institutioner arbetar aktivt med utbildningarnas innehåll och genomförande för att öka normmedvetenheten. På institutionen för hälsovetenskap har man till exempel arbetat aktivt på alla utbildningar med normmedvetenhet integrerat i lärandemål och undervisningsformer, vilket bedömargruppen ser positivt på. Systematisk uppföljning av utbildningarnas arbete med jämställdhet sker via kvalitetssystemet genom programrapporterna.

Trots att det finns många goda exempel på flera institutioner vid lärosätet när det gäller att säkerställa arbetet med jämställdhet i utbildningarna, så är det relativt stora skillnader mellan de olika institutionernas ambitions- och kunskapsnivåer. Både av självvärderingen, fördjupningsmaterialet och intervjuerna framgår att det finns många lokala skillnader i jämställdhetsarbetet vid de olika institutionerna och att det behövs ett mer strategiskt sammanhållet arbete. Vid intervjuerna framgick att forsknings- och utbildningsnämnden kan vara en viktig aktör, eftersom de ska börja följa upp arbetet mer systematiskt. De har arbetat med att skapa mer specifika frågor för att mäta jämställdhet i programrapporterna som ska testas i nästa omgång. En workshop är planerad om jämställdhet och hållbarhet för att identifiera ytterligare utvecklingsbehov.

Av intervjuerna framgår att det pågår ett visst utbyte mellan "ytterlighetsinstitutionerna". Att lärosätet har kommit olika långt med jämställdhetsarbetet på de olika institutionerna återspeglas i bland annat institutionernas verksamhetsplaner, enligt fördjupningsmaterialet. För att säkerställa ett systematiskt arbete med att beakta jämställdhetsfrågorna i utbildningarna behöver skillnaderna överbryggas genom att lärosätet utvecklar strategier för kunskapsöverföring.

Enligt rapporten om doktorandbarometern 2020, så framkommer det att det finns skillnader mellan de olika forskarstudiemiljöerna i förtroendet för hur lärare och anställda agerar om de får kännedom om kränkande eller diskriminerande behandling. I rapporten för Studentbarometern 2019 framgår att ett utvecklingsområde är att en majoritet av studenterna inte känner till hur de ska agera vid diskriminering och kränkande behandling. Detta är även något som har fångats upp vid intervjuerna. Även här behöver skillnaderna mellan de olika utbildningsmiljöerna överbryggas. Lärosätet nämner själv vid intervjuerna och i självvärderingen att ledare och chefer bör få mer kunskap och stöd. Det bör på ett mer strategiskt sätt säkerställas att studenter och forskarstuderande får kännedom om var de kan vända sig om de blir utsatta för eller får kännedom om kränkande eller diskriminerande särbehandling.

Uppföljning av jämställdhetsarbetet vilar till stor del på enkäter (till exempel Studentbarometern och programenkäten). Lärosätet bör utveckla andra sätt att samla in information om i vilken utsträckning jämställdhetsmålen i utbildningarna efterlevs.