Förutsättningar

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredställande

Lärosätet beskriver olika typer av förutsättningar för utbildningen, både teoretiskt men även praktiskt och konkret till viss del. Bedömargruppen anser att lärosätet i viss mån säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov, även om uppföljningen av detta inte sker på ett övergripande och systematiskt sätt. När det gäller kompetensutveckling och kompetensförsörjning så har bedömargruppen intrycket av att lärosätet erbjuder en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens, men även här saknas en övergripande och systematisk uppföljning. Systemet med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram verkar vara relativt nytt, vilket kanske kan förklara att det saknas uppföljning och påföljande åtgärder.

Lärosätets infrastruktur, studentstöd och läranderesurser beskrivs på ett adekvat sätt, men bedömningsgrunden bedöms inte som uppfylld eftersom uppföljning i princip saknas. Bedömargruppen kan därför inte säga att lärosätet fullt ut säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att lärosätet använder dem på ett effektivt sätt. För doktorander och för distansstudenter är det ett utvecklingsområde.

Förutsättningarna, processerna och rutinerna för att säkerställa att studenter och doktorander kan genomföra utbildningen inom planerad studietid bedöms som tillfredsställande, där lärosätet har flera studiestödjande aktiviteter för studenter på grundnivå och avancerad nivå. För doktoranderna bedöms arbetet med individuella studieplaner som tillfredsställande.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Lärosätet arbetar strukturerat med kompetensförsörjning och kompetensutveckling, både för ämneskompetens och pedagogisk kompetens.

· Lärosätet har flera processer och aktiviteter för att säkerställa att studenter får goda förutsättningar att genomföra sin utbildning inom planerad studietid.

· Lärosätet erbjuder en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla sin pedagogiska kompetens, bland annat genom en bred portfölj av högskolepedagogiska kurser och tid för kompetensutveckling.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Lärosätet behöver göra en systematisk kartläggning, analys och uppföljning av personalens kompetens och behov av utveckling, utifrån både ämnesspecifik och pedagogisk kompetens kopplat mot utbildningens behov.

· Lärosätet behöver göra en lärosätesövergripande, strukturerad uppföljning av kompetensförsörjning och meriteringsprogram.

· Lärosätet behöver ta fram en strukturerad process för doktorander som får problem med att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

· Lärosätet behöver utveckla infrastruktur och stöd för distansstudenter och doktorander (inklusive administrativt stöd).

· Lärosätet behöver göra en systematisk, övergripande uppföljning av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser för alla studenter och doktorander.

2.1 Lärosätet säkerställer att den undervisande personalens kompetens motsvarar utbildningsverksamhetens behov.

Uppfylld

Motivering: Lärosätets arbete med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram verkar fungera bra utifrån den undervisande personalens kompetens och kompetensutveckling.

I självvärderingen beskriver lärosätet att de arbetar med kompetensförsörjningsplaner, och att det är prefekterna som ansvarar för att ta fram dem på institutionsnivå, i samarbete med avdelningscheferna och med stöd från HR-avdelningen. Vid intervjuerna kom det fram att planerna ska följas upp i det nya kvalitetssystemet, vid behov och i samband med institutionens årliga verksamhetsplanering. Uppföljningen ingår i det nyligen införda årshjulet för högskolans ledningsgrupp, vilket bedömargruppen tycker är bra.

I självvärderingen framgår däremot inte hur kompetensförsörjningsplanerna matchas mot utbildningarnas behov på ett övergripande, systematiskt sätt. Uppföljningen blev inte heller klargjord vid intervjuerna även om det nämndes att lärosätet arbetar dialektiskt med gemensamma processer, exempelvis genom dialoger i programråd och avdelningsmöten samt öppna diskussioner om resursbehov. Kompetensutveckling hos medarbetarna planeras och följs i huvudsak upp vid medarbetarsamtal, enligt självvärderingen, fördjupningsmaterialet och intervjuerna. Personalomsättningen är låg och institutionerna samverkar så att lärarna undervisar i varandras utbildningsprogram utifrån sin speciella ämneskompetens, men bedömargruppen menar ändå att det kan vara svårt för lärosätet att säkerställa att personalens kompetens, både den pedagogiska och vetenskapliga, motsvarar utbildningarnas behov. Sammantaget är det dock bedömargruppens intryck att lärosätet är på väg mot ett sammanhållet kompetensförsörjningssystem och att det är ett prioriterat utvecklingsområde, men det behöver följas upp mer systematiskt mot utbildningens behov.

Enligt självvärderingen har lärosätet också infört meriteringsprogram för att öka antalet docenter och professorerna får tid i sin tjänstefördelning för att vara mentorer åt mer juniora forskare, vilket bedömargruppen anser bra. I intervjuerna bekräftade lärosätet bilden, och beskrev systemet där samtliga medarbetare har tio procent kompetensutvecklingstid i sin tjänstefördelning, och kan ansöka om ytterligare tio procent. Det finns områden som är prioriterade, exempelvis arbetsintegrerat lärande (AIL), men inte heller här sker det någon övergripande uppföljning när det gäller meriteringsprogrammen, utan det görs enbart på individnivå i medarbetarsamtalen. Meriteringsprogrammen verkar mest riktade mot forskning, där medarbetarna har möjlighet att fördjupa sig i sin forskning.

De olika institutionerna har också kommit olika långt, och mallen för kompetensförsörjningsplanerna är också relativt ny. Det finns alltså få belägg för hur kompetensförsörjningen och meriteringsprogrammen bidrar till att säkra kvaliteten i verksamheten, och framför allt hur den motsvarar utbildningens behov, även om det beskrivna arbetet verkar lovande. Vid intervjuerna betonades att det finns en stabilitet i lärarbesättningen.

Sammanfattningsvis är bedömargruppens intryck att arbetet med kompetensförsörjningsplaner och meriteringsprogram är berömvärt, men bedömargruppen rekommenderar samtidigt att lärosätet utvecklar sitt arbetssätt för en övergripande uppföljning. Bedömargruppen ser också ett behov av en övergripande systematik för att säkerställa att kompetensen hos lärarna motsvarar utbildningens behov.

2.2 Lärosätet säkerställer att de tillhandahåller en främjande miljö som ger undervisande personal möjlighet att utveckla såväl sin pedagogiska kompetens som sin ämneskompetens, samt förutsättningar att bedriva sitt arbete på ett effektivt sätt.

Uppfylld

Motivering: Bedömargruppen anser att lärosätet erbjuder en främjande miljö, som ger undervisande personal möjlighet att utveckla både sin pedagogiska kompetens och sin ämneskompetens.

Lärosätets lärare arbetar enligt det lokala arbetstidsavtalet med både undervisning, forskning och kompetensutveckling. Enligt självvärderingen avsätter institutionerna sammanlagt 20 procent av den totala årsarbetstiden till kompetensutveckling. Vid intervjuerna framgår också att samtliga medarbetare har tio procent kompetensutvecklingstid i sin tjänstefördelning, och kan ansöka om ytterligare 10 procent, som följs upp på individnivå vid medarbetarsamtalet. Enligt självvärderingen erbjuder lärosätet kontinuerligt flera högskolepedagogiska utbildningar, varav vissa har fokus på inkluderande undervisning exempelvis Arbetsintegrerat lärande – på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, normkritisk pedagogik i högre utbildning och digitala verktyg i högre utbildning. Kurskravet för den undervisande personalen är 15 högskolepoäng, vilket bedömargruppen anser är utmärkt. Av självvärderingen framgår dessutom att medarbetarnas ämneskompetens främjas genom regelbundna forskningsseminarier vid de fyra institutionerna, via de vitala forskningsmiljöerna och lärosätets centrumbildningar.

Lärosätet kräver att all undervisande personal ska gå högskolepedagogiska kurser om minst 15 högskolepoäng samtidigt som den undervisande personalen består av drygt 350 personer, enligt lärosätets årsredovisning. I ljuset av det tycker bedömargruppen att antalet godkända på kurserna höstterminen 2019 är lågt. Det framgår också av studentinlagan att studenterna ser detta som ett problem. Lärosätet har uppmärksammat problemet i självvärderingen där de skriver att de behöver arbeta mer med kartläggning, analys och utvärdering av personalens samlade kompetens för både vetenskaplig, ämnesspecifik och pedagogisk kompetens, vilket även bekräftades vid intervjuerna. Lärosätet uppger också i självvärderingen att de vill utveckla den högskoleövergripande uppföljningen av hur kompetensutvecklingstiden används, och hur den kommer till nytta. Enligt fördjupningsmaterialet ska det ske en översyn av tjänsteplaneringen, men det är oklart vad som mer konkret avses, vilket intervjuerna inte heller gav något uttryck för. Sammanfattningsvis arbetar lärosätet strukturerat med kompetensutveckling, både när det gäller ämneskompetens och pedagogiska kompetens, vilket bedömargruppen anser bra. Lärosätet erbjuder en också en bred portfölj av högskolepedagogiska kurser, där vissa är anpassade till lärosätets profil, vilket ger möjlighet till individuell kompetensutveckling. Lärosätet skulle dock gynnas av en systematisk kartläggning, analys och utvärdering av personalens kompetens och behov av utveckling, både när det gäller ämnesspecifik och pedagogisk kompetens. Även en övergripande uppföljning av hur kompetensutvecklingstiden används för att mer systematiskt planera framåt har betydelse för lärosätets kvalitetsutveckling.

2.3 Lärosätet säkerställer att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser är ändamålsenliga för studenternas och doktorandernas lärande och att dessa används på ett effektivt sätt.

Inte uppfylld

Motivering: Av självvärderingen och intervjuerna framgår att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser fungerar ändamålsenligt för studenter på grundnivå och avancerad nivå på campus. För distansstudenter och doktorander går det däremot inte att bedöma. Bedömargruppen kan inte heller avgöra om det är säkerställt att infrastruktur, studentstöd och läranderesurser används på ett övergripande effektivt sätt eller om det är ändamålsenligt, eftersom insatser inte följs upp systematiskt.

Lärosätet skriver i självvärderingen att de har ett funktionellt campus med ändamålsenliga lokaler, och genom det pågående campusutvecklingsprojektet fortgår ett aktivt förbättringsarbete. Det finns många och olika fysiska lärandemiljöer. Biblioteket arbetar med forskningsstöd i nära kontakt med lärosätets utbildningar på forskarnivå.

Lärosätet beskriver utvecklade stödfunktioner för studenternas lärande. Studentstödet följs upp genom olika enkäter, enligt självvärderingen. Där anger lärosätet också att de har återupptagit arbetet med att systematiskt samla in data om och från studenterna, men bedömargruppen menar att systematiken och strukturen behöver utvecklas för att säkerställa att resultaten används systematiskt. Det är också låg svarsfrekvens i de olika enkäterna, vilket komplicerar uppföljningen. Vid intervjuerna framgick också att det var få studenter som kände till Studentbarometern, där infrastruktur och stöd bland annat finns med som uppföljning.

Vid intervjuerna framkom att studenterna på campus är nöjda med studentstödet, men att stödet till doktorander och distansstudenter är ett utvecklingsområde för lärosätet. Det är till exempel inte självklart att doktoranderna får tillgång till studenthälsan, eller att distansstudenterna får tillgång till infrastruktur som biblioteket. Bedömargruppens intryck är även att doktoranderna skulle behöva ett administrativt stöd. Doktorandbarometern visar också på relativt låg skattning på faktorer som har med infrastruktur och stöd till doktorander att göra.

Varken i självvärderingen, intervjuerna eller fördjupningsmaterialet framgår någon uppföljning i vidare bemärkelse av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser, eller åtgärder som en följd av uppföljningen. Det innebär att det inte går att säkerställa att de är ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt, enligt bedömargruppen.

Sammanfattningsvis anser bedömargruppen att infrastruktur och studentstöd fungerar ändamålsenligt för studenter på grundnivå och avancerad nivå på campus, men bedömargruppen uppmanar lärosätet att arbeta med att utveckla infrastruktur och studentstöd för distansstudenter och för doktorander, inklusive administrativt stöd för doktorander. Bedömargruppen menar att ett utvecklingsområde för lärosätet är att arbeta fram en systematisk, övergripande uppföljning av infrastruktur, studentstöd och läranderesurser för att säkerställa att de är ändamålsenliga och används på ett effektivt sätt.

2.4 Lärosätet säkerställer, genom rutiner och processer, att studenter och doktorander ges goda förutsättningar att genomföra utbildningen inom planerad studietid.

Uppfylld

Motivering: Bedömargruppen bedömer att förutsättningarna, processerna och rutinerna för att säkerställa att studenter och doktorander kan genomföra utbildningen inom planerad studietid är tillfredsställande. Lärosätet har flera berömvärda processer för att säkerställa studenternas genomströmning, som till exempel Framgångsrika studier, som är en permanent arbetsgrupp som tagit vid efter avslutandet av det så kallade Trackit-konceptet (ett projekt initierat av European University Association för att utveckla högskolors fokus på breddad rekrytering och breddat deltagande).

Gruppen Framgångsrika studier leds av chefen för studentstöd och bibliotek. Övriga som deltar i gruppen är vice ordföranden vid studentkåren, högskolans kvalitetschef och representanter från institutionerna, delar av förvaltningen samt studentstöd och bibliotek. Gruppen arbetar med att skapa förutsättningar för alla studenters framgångsrika studier under hela "utbildningsresan" genom studiefrämjande aktiviteter och stöd till programansvariga och lärare. Ett annat utmärkt exempel är systemet Early Alert, som syftar till att tidigt upptäcka studenter som har svårt att klara studierna. Early Alert används i liten skala men självvärderingen beskriver ambitioner om att införa det på lärosätet. Det genomförs också analyser av genomströmning på utvalda kurser.

På doktorandnivå följs doktorandernas studietid och progression upp genom de individuella studieplanerna och målmatriser. I självvärderingen skriver däremot lärosätet att systematiken behöver utvecklas men i studentinlagan står inget om bedömningsgrunden. Vid intervjuerna framgick att det saknas rutiner för att ge stöd till doktorander som upplever problem att genomföra utbildningen. Problemen behandlas från gång till gång. Syftet med målmatriserna är heller inte förankrat fullt ut. I fördjupningsmaterialet Kvalitetssäkringssystem för de olika institutionerna framgår det däremot tydligt att uppföljningen av doktorandernas individuella studieplaner är en del i kvalitetssystemet, enligt bedömargruppens uppfattning.

Bedömargruppen ser en styrka i arbetssättet med arbetsgruppen Framgångsrika studier, som genom studiefrämjande aktiviteter och stöd till programansvariga och lärare skapar förutsättningar för att alla studenter ska få framgång i sina studier. Bedömargruppen rekommenderar dock lärosätet att införa ett system som Early Alert övergripande för hela lärosätet. Andra utvecklingsområden för lärosätet är att ta fram en strukturerad process för doktorander som får svårigheter att genomföra utbildningen inom planerad tid och se till att handledare och examinatorer på forskarnivå ökar doktorandernas förståelse för målmatrisernas användning.