Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägd bedömning av bedömningsområdet

Tillfredsställande

Lärosätets kvalitetssystem har i flera avseenden en tillfredsställande grundläggande struktur för utbildningarnas utformning, genomförande och resultat. Det finns en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för att utforma, inrätta och lägga ned utbildningar. Lärosätet arbetar systematiskt för att involvera studenterna i lärprocesserna, vilket även återspeglas i examinationen, samt för att skapa goda samband mellan utbildning och forskning. Men eftersom kvalitetssystemet är nytt och flera aktiviteter i systemet inte har genomförts, är det i dagsläget för tidigt att uttala sig om systemets ändamålsenlighet i sin helhet.

Bedömargruppen anser det bekymmersamt att lärosätet inte har valt att genomföra periodiska externa granskningar av utbildningen inom ramen för sitt kvalitetssystem. Bedömningsgrund 3.5, som rör periodiska granskningar, är därmed inte uppfylld. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att utnyttja influenser och rekommendationer från kollegor från andra lärosäten, eftersom det är en viktig del av den kollegiala kvalitetskulturen. Lärosätet behöver även säkerställa att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Bedömargruppen har identifierat följande styrkor:

· Ändamålsenliga rutiner för att utforma, inrätta och avveckla utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå finns på plats.

· Det arbetsintegrerade lärandet genomsyrar lärosätets utbildningar och stimulerar studenternas lärande.

· Utbildning på alla nivåer utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål samt lärandeaktiviteter.

Bedömargruppen har identifierat följande utvecklingsområden:

· Periodiska externa granskningar av utbildningarna rekommenderas starkt.

· Det behövs en kommunikationsplan för det övergripande kvalitetssystemet och för de olika lokala kvalitetssystemen.

3.1 Lärosätet har en tydlig ansvarsfördelning samt ändamålsenliga rutiner och processer för utformning, utveckling, inrättande samt nedläggning av utbildningar.

Uppfylld

Motivering: När det gäller inrättande av utbildningar så konstaterar bedömargruppen att lärosätet har beslutade riktlinjer för att inrätta nya utbildningsprogram och huvudområden där ansvarsfördelning och bedömningsgrunder inför beslut om inrättande framgår. Detta gäller även för att inrätta ämnen på forskarnivå. Det sammantagna intrycket utifrån de skriftliga underlagen och intervjuerna är att lärosätets rutiner inför beslut om att inrätta nya utbildningsprogram och forskarutbildningsämnen är tydliga och ändamålsenliga.

Forsknings- och utbildningsnämnden har beslutat om riktlinjer för att utforma kurs- och utbildningsplaner på grundnivå och avancerad nivå (Regler och riktlinjer för utbildning på grund- och avancerad nivå), medan de lokala institutionsnämnderna är de organ som fattar beslut om kurs- och utbildningsplanerna. Lärosätets akademistöd bidrar genom att säkerställa att formella krav på rättssäkerhet och fastställda riktlinjer följs. För lärosätets utbildning på forskarnivå finns interna rutiner för utformning, både när det gäller allmänna studieplaner och för kurser. Bedömargruppen har utifrån intervjuerna fått intrycket av att dessa rutiner fungerar tillfredsställande.

Lärosätets rutiner för att utveckla utbildningarna på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå följer de uppföljningsrutiner som framgår av lärosätets och institutionernas kvalitetssäkringssystem. Bedömargruppen anser att ansvarsfördelningen för att utveckla utbildningarna är relativt tydlig. Däremot är ändamålsenligheten i rutiner och processer inte är lika tydlig, främst eftersom lärosätet saknar rutiner för periodisk granskning av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå.

Lärosätet har fastställda riktlinjer för att ställa in och avveckla program, men lärosätet konstaterar i självvärderingen att riktlinjerna inte alltid följs och att det inte är tydligt när en utbildning är nedlagd eller bara inställd. Lärosätets verksamhetssystem innehåller enligt självvärderingen dock ingen process för att avveckla (lägga ned) program som motsvarar den för att inrätta program. Under tiden mellan de två intervjutillfällena har bedömargruppen tagit del av reviderade riktlinjer för att ställa in och avveckla utbildningsprogram (rektorsbeslut 2020-03-31) som förhoppningsvis gör att processen tydliggörs och efterlevs i högre utsträckning.

För utbildning på forskarnivå har det tidigare saknats riktlinjer för att lägga ned ämnen, men även här har bedömargruppen nyligen tagit del av beslutade (2020-04-02) regler för att avveckla ämnen på forskarnivå. Detta innebär att det nu finns rutiner, men att det är för tidigt att utvärdera dem.

Sammanfattningsvis har lärosätet ändamålsenliga rutiner för att utforma, inrätta och avveckla utbildning. Det finns tydliga rutiner för att utveckla utbildningarna genom uppföljningar men bedömargruppen ser det som problematiskt att det saknas externa periodiska granskningar av utbildning, och rekommenderar starkt att lärosätet inför detta.

3.2 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs på ett sätt som uppmuntrar studenterna till att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket också återspeglas i examinationen.

Uppfylld

Motivering: I de strategier som antogs av högskolestyrelsen 12 oktober 2017 framgår att det arbetsintegrerade lärandet (AIL) är lärosätets profil och målet är att vara nationellt ledande inom området. Enligt självvärderingen, student- och doktorandinlagan och intervjuerna används den pedagogiska modellen AIL för att stärka studenternas lärandeprocesser genom att systematiskt koppla teoretiska kunskaper till praktiska tillämpningar.

Bedömargruppens samlade intryck från intervjuerna är att AIL och den pågående AIL-certifieringen av utbildningarna har en positiv inverkan på studenternas delaktighet i de olika lärandeprocesserna. I övrigt tillämpas olika utbildningsspecifika former för studentinvolvering, som fallstudiemetodik, projektarbeten och rollspel. Lärosätet tillämpar olika examinationsformer som i olika grad stimulerar till aktiva lärprocesser. Genom de årliga programenkäterna följer lärosätet även upp i vilken utsträckning studenterna upplever att undervisningen på deras program är utformad för att uppmuntra en aktiv roll i lärandeprocesserna, vilket är en styrka.

Sammanfattningsvis är bedömningen att lärosätet arbetar systematiskt för att säkerställa att studenterna tar en aktiv roll i lärandeprocesserna.

3.3 Lärosätet säkerställer ett nära samband mellan forskning och utbildning i verksamheten.

Uppfylld

Motivering: Lärosätets strategier och självvärderingen betonar betydelsen av ett nära samband mellan utbildning och forskning, och av självvärderingen framgår att forskningsanknytning av utbildningen kan ske på tre olika sätt: genom den miljö utbildningen ingår i, genom det kursinnehåll som studenterna får möta och genom det vetenskapliga förhållningssätt studenterna lär sig under utbildningen. Baserat på intrycken från intervjuerna så konstaterar bedömargruppen att exempel på de tre dimensionerna finns i lärosätets utbildningsprogram. Forskningsanknytningen är även ett av kriterierna när lärosätet inrättar nya program. Bedömargruppen upplever också att kraven på och ambitionerna med forskningsanknytning är kommunicerade inom lärosätet, inte minst i ljuset av lärosätets strävan mot kompletta akademiska miljöer.

För att kunna bekräfta att lärosätet säkerställer ett nära samband mellan utbildning och forskning, så anser bedömargruppen att det krävs etablerade och ändamålsenliga processer för att följa upp sambanden. Det kan nämnas att lärosätet genomförde en kartläggning och analys av sambanden mellan utbildning och forskning för några år sedan och att institutionerna därefter har arbetat vidare med frågan. Från hösten 2019, dvs. inom ramen för det nya kvalitetssystemet, följs forskningsanknytningen upp i programrapporterna. Institutionsnämnderna lämnar därefter en samlad rapport till forsknings- och utbildningsnämnden som i sin tur ska presentera en samlad bild av alla programrapporter för lärosätets ledningsgrupp. I den övergripande kvalitetsrapport som beslutades i forsknings- och utbildningsnämnden 2 april 2020 konstateras att forskningsanknytning sker i större eller mindre utsträckning inom alla program, men att alla program i dagsläget inte har en relevant forskningsmiljö inom sitt profilområde kopplad till sig. Trots dessa identifierade utvecklingsbehov så ser bedömargruppen positivt på att nämnden genom sitt arbete har fångat upp bristerna.

Sammanfattningsvis är bedömningen att lärosätet arbetar systematiskt för att uppnå ett nära samband mellan forskning och utbildning, även om det finns utvecklingsområden. Bedömargruppen vill samtidigt poängtera att om lärosätet hade inkluderat periodiska granskningar av utbildningarna i sitt kvalitetssystem så hade sannolikt granskningarna även omfattat utbildningarnas forskningsanknytning. Bedömargruppens anser att forskningsanknytningen av utbildningen skulle gynnas av kvalitetsdrivande processer baserade på peer-review med externt rekryterade bedömare.

3.4 Lärosätet säkerställer att dess utbildningar utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

Uppfylld

Motivering: Inom ramen för det kvalitetssystem som lärosätet har tillämpat sedan 2018 och de lokala uppföljningssystem som finns på institutionsnivå, genomförs uppföljningar av utbildningarnas koppling mellan nationella mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Uppföljningen innebär att varje utbildningsprogram utformar en årlig programrapport för att säkra att programmen utformas och genomförs utifrån de nationella målen. Trots att arbetet med programrapporter med tillhörande examensmålmatriser och progressionsmatriser fortfarande är under uppstart, så känner bedömargruppen förtroende för det nya arbetssättet och bedömer att arbetssättet kommer vara en bra grund för att säkerställa att utbildningarna utformas och genomförs med tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviteter och examinationer. Bedömargruppen ser också positivt på att lärosätet driver ett utvecklingsarbete om konstruktiv länkning, för att stärka kopplingen mellan mål, lärandeaktiviteter och examinationer.

För utbildningen på forskarnivå tillämpas sedan 2014/15 målmatriser som länkas till de individuella studieplanerna. Målmatriserna avser att följa doktorandernas progression och ska säkerställa att de nationella målen är uppnådda innan doktoranderna tar sin examen. Bedömargruppen delar den uppfattning som framgår av Universitetskanslersämbetens tidigare utvärderingar av utbildningen på forskarnivå och ser i grunden mycket positivt på detta arbetssätt. Samtidigt noterade bedömargruppen vid intervjuerna att målmatrisernas syfte ibland upplevs otydligt och av tveksamt värde. Inte minst kan processen för själva ifyllandet av matrisen upplevas som ad-hoc. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att se över hur arbetet med målmatriserna kan bli mer värdeskapande för de inblandade.

Sammanfattningsvis ser bedömargruppen att lärosätet bedriver ett systematiskt arbete med att utforma och genomföra utbildningarna med en tydlig koppling mellan nationella och lokala mål, lärandeaktiviter och examinationer. På forskarnivå är det ett utvecklingsområde att förankra syftet med målmatriserna.

3.5 Utifrån kontinuerliga uppföljningar och periodiska granskningar vidtar lärosätet de åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna.

Inte uppfylld

Motivering: I lärosätets kvalitetssystem ingår flera återkommande uppföljningsaktiviteter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. De är organiserade i ett-, två-, tre- och femårscykler. Av de skriftliga underlagen och intervjuerna framgår att programrapporterna är en viktig del i de årliga uppföljningarna av utbildningen, och bedömargruppen har fått intrycket av att det lärosätesinterna arbetet med uppföljningen av programrapporterna i programråd, institutionsnämnder, forsknings- och utbildningsnämnden och högskolans ledningsgrupp fungerar väl. Det ska dock påpekas att rutinerna med programrapporterna fortfarande är i sin linda, och att lärosätet i dagsläget är inne på den andra omgången av denna cykel.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att lärosätet hittills bara har genomfört uppföljningar inom ramen för ettårscykeln, medan aktiviteterna i två-, tre- och femårscyklerna ännu inte har genomförts. Det medför att det i dagsläget är för tidigt att uttala sig om uppföljningarnas ändamålsenlighet i kvalitetssystemet, och därför går det inte att verifiera om uppföljningarna leder till kvalitetshöjande åtgärder.

Lärosätets kvalitetssystem för forskarnivån följer en sexårscykel och har varit i drift i fem år. Hittills har en rad tematiska och interna granskningar genomförts sedan 2015 och resultaten har diskuterats och behandlats i berörda forum. Under våren 2020 genomfördes den första omgången av Doktorandbarometern, vars syfte är att undersöka hur doktoranderna upplever den fysiska och sociala arbetsmiljön. Planen är att resultaten från Doktorandbarometern ska presenteras för studierektorn, ämnesområdena, högskolans ledningsgrupp och förvaltningens ledningsgrupp.

Bedömargruppen ser det som problematiskt att lärosätet inte väljer att införa periodiska externa granskningar av utbildningen enligt de europeiska standarder och riktlinjer som fastställts för kvalitetssäkring av högre utbildning (Standards and Guidelines for Quality Assurance in the Higher Education Area, ESG-standard 1.9). Detta trots att lärosätet i sitt övergripande kvalitetssystem för forskning och utbildning har angett ESG som utgångspunkt för kvalitetssystemet för utbildning. Under intervjuerna motiverade lärosätet valet att inte genomföra periodiska granskningar med att det var tveksamt om sådana granskningar skulle ha någon inverkan på kvalitetsutvecklingen och att de resurser och den arbetsmängd som granskningarna skulle generera knappast skulle vägas upp av dess nytta. Bedömargruppen delar inte den ståndpunkten, utan rekommenderar starkt lärosätet att initiera externa granskningar baserade på peer-review. Detta är viktiga delar av ett offensivt kvalitetsarbete som präglas av att byta erfarenheter och dela goda exempel.

Sammanfattningsvis noterar bedömargruppen att lärosätet har många olika uppföljningsaktiviteter vars ändamålsenlighet det ännu är för tidigt att uttala sig om. Men det saknas periodiska granskningar, vilket bedömargruppen anser är ett viktigt moment för att säkerställa utbildningarnas kvalitet, och gärna då med externt deltagande.

3.6 Lärosätet säkerställer att granskningsresultat publiceras och att åtgärder som planeras eller genomförs för att förbättra och utveckla utbildningarna kommuniceras på ett ändamålsenligt sätt med relevanta intressenter.

Inte uppfylld

Motivering: När det gäller de utbildningsutvärderingar och tematiska utvärderingar som genomförs av Universitetskanslersämbetet så informerar lärosätet om dem på både intranätet och webbplatsen, men publicerar inte vilka åtgärder som har genomförts med anledning av utvärderingarna enligt självvärderingen. För övriga uppföljningsresultat hänvisar lärosätet till att kvalitetssystemet är nytt och att man därför inte hunnit med kommunikationsinsatserna i någon större omfattning. Med anledning av att lärosätet inte genomför egeninitierade periodiska granskningar av utbildningen finns heller inga granskningsresultat eller därpå följande åtgärder att kommunicera. Lärosätet nämner själva i självvärderingen att rutiner för att kommunicera vissa uppföljningsresultat och åtgärder behöver tas fram, vilket är en uppfattning som bedömargruppen delar. I dagsläget finner bedömargruppen brister i hur uppföljnings- och granskningsresultaten kommuniceras på ett systematiskt sätt, internt men framför allt externt. I detta sammanhang vill bedömargruppen särskilt poängtera att återkopplingen till studenterna behöver förbättras.

Sammanfattningsvis konstaterar bedömargruppen att det finns behov av en kommunikationsplan både för det övergripande kvalitetssystemet och för de lokala kvalitetssystemen, där informationen målgruppsanpassas. I dag kommuniceras resultat från vissa uppföljningar, men lärosätet behöver utveckla tydligare rutiner för att kommunicera vilka åtgärder som planeras eller genomförts med anledning av uppföljningar och granskningar.