Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande.

Måluppfyllelse möjliggörs och säkerställs till största delen på ett tillfredsställande sätt. Det finns en genomtänkt progression i utbildningen, på så sätt att didaktik, ämnesdidaktik och metodik behandlas i samtliga kurser, med ökad fördjupning, men också genom att olika aspekter tas upp i olika kurser. Examinationsformerna är varierande. Ett exempel är en skriftlig examinationsuppgift där studenterna ska utforma en fiktiv kursplanering för en tänkt elevgrupp, utifrån vissa givna villkor, och argumentera för sina didaktiska val. Vuxnas lärande behandlas som ett perspektiv i samtliga kurser, och kunskaperna i didaktik, ämnesdidaktik och metodik knyts till både gymnasie- och vuxenutbildning.

Däremot visar inte granskningen hur lärosätet säkerställer att studenterna har kännedom om vuxnas lärande. Denna del av målet har svagare förankring i utbildningen eftersom detta inte explicit tas upp i något kursmål, även om det finns invävt i utbildningen. Därför menar bedömargruppen att bedömningsgrunden behöver följas upp.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Måluppfyllelse möjliggörs och säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Lärosätet presenterar i självvärderingen en tydlig progression genom programmets kurser, och det finns en tydlig koppling mellan kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och VFU som sammantaget möjliggör och säkerställer måluppfyllelse. Lärosätet framhåller att detta examensmål är direkt relaterat till samtliga VFU-kurser, och för att uppnå examensmålet krävs dessutom sådana kunskaper som behandlas i UVK-kurserna. Det är till exempel kunskaper om lärandeprocesser, styrdokumentens konstruktion och innehåll, och elevers olika förutsättningar. UVK-kurserna ger därigenom studenterna förutsättningar för att uppnå målet i VFU-kurserna. Bedömargruppen menar att sambanden mellan styrdokumenten och praktisk undervisning på detta sätt bidrar till att möjliggöra måluppfyllelsen. Målet behandlas i flera kurser, och övning med progression förekommer främst inom VFU-kurserna. I dem är det tydligt hur studenterna ska examineras och hur deras lärande även ska synliggöras för VFU-kurslärarna.

Ett exempel på progression är att studenterna i den första VFU-kursen ska kunna "planera, genomföra och utvärdera undervisning i yrkesutbildning i de egna yrkesämnena med utgångspunkt i nationella mål och riktlinjer samt lärandeteorier". I nästa VFU-kurs är lärandemålet att "självständigt och tillsammans med andra planera genomföra, utvärdera och utveckla undervisning till stöd för varje elevs lärande och utveckling", vilket alltså kräver både självständighet och samarbetsförmåga samt sätter tydligare fokus på varje elevs lärande. Ett exempel på ytterligare fördjupning och examination gäller kursen om bedömning och betygsättning, där studenterna utifrån ett konkret exempel på formativ undervisning konstruerar ett formativt bedömningsunderlag som är knutet till styrdokument och litteratur om bedömning. Detta underlag värderas och analyseras sedan, bland annat i seminarier. I examinationen får studenterna slutligen kritiskt granska sina egna produkter och den kunskap som de har utvecklat.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Lärosätet möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen på ett strukturerat och genomarbetat sätt, framför allt de delar som gäller det pedagogiska arbetet men även yrkesämnet. Kompetens i yrkesämnet handlar bland annat om att hålla sig uppdaterad i förhållande till utvecklingen av kompetens och kompetensbehov i yrkespraktiken, och utbildningen tar upp behovet av kompetensutveckling och ger möjligheter för studenten att vara kritiskt självreflekterande och utvecklingsorienterad inom sina ämnen.

Ett exempel på hur examensmålet säkerställs på ett allsidigt sätt är hämtat från den andra VFU-kursen. Studenten får där filma sig själv i en undervisningssituation och sedan analysera kommunikationen med eleverna, både på egen hand och tillsammans med VFU-handledaren. Därigenom kan hen identifiera styrkor och utvecklingsområden när det gäller yrkesetik och sin professionella utveckling. I samband med VFU-besök har man även ett samtal mellan student, VFU-kurslärare och VFU-handledare, utifrån kursens lärandemål och studentens skriftliga värdering av sin utveckling och sina utvecklingsbehov. Under samtalet får studenten diskutera sin undervisning och hur den kan genomföras på olika sätt för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper. Studenten examineras sedan utifrån VFU-kurslärarens observation av undervisningen och uppföljande samtal med studenten och VFU-handledaren samt studentens självvärdering och VFU-handledarens skriftliga värdering av studentens prestationer i slutet av kursen. Analysen av den filmade undervisningen används som ett underlag för att bedöma kurskriteriet: "analysera och reflektera över den egna lärprocessen utifrån ett professionellt förhållningssätt, i enlighet med yrkesetiska principer". Bedömargruppen ser positivt på detta och menar sammantaget att lärosätet på ett tillfredsställande sätt visar hur utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet säkerställer att studenterna har förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i pedagogisk verksamhet. Det finns lokala riktlinjer och handlingsplaner för personal och studenter, som beredskap inför situationer då värdegrunden vad gäller jämställdhet blir utmanad.

Man är medvetna om vikten av att aktivt arbeta med jämställdhet. Lärosätet framhåller exempelvis att innehållet i undervisningen ska vara könsneutralt, men att det också ska belysa och diskutera frågor som rör jämställdhet. I kursen Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap för yrkeslärare belyser undervisningen ojämlikhetsstrukturer i samhället, bland annat via en föreläsning om makt, intersektionalitet och social skiktning. Genom att arbeta med konkreta fall försöker man även synliggöra och sedan diskutera sådant som studenterna kan ha tagit för givet.

Lärosätet arbetar övergripande med jämställdhet vid rekryteringar etc. Relevans och kvalitet är riktmärke vid valet av litteratur (även om man inte problematiserar hur detta val kan vara impregnerat av normer och värderingar). Jämställdhet beaktas i kurserna, och det ingår också att diskutera jämställdhetsfrågor utifrån studenternas erfarenheter från VFU. Jämställdhetsperspektivet finns dels i kurser med lärandemål som rör jämställdhet, dels i samtliga kurser och i valet av undervisningsformer, uppgifter, examinationer, grupperingar med mera. Detta förutsätter att utbildningens lärare har kunskap om både lagstiftning och värderingar och attityder.

Lärosätet visar tydligt i självvärderingen att man är medvetna om jämställdhetsfrågor i valet av litteratur och övriga läromedel i utbildningen, och förklarar att man prioriterar kompetens, relevans och kvalitet framför jämställdhetskvantitet. Väsentligt är vilka värderingar, attityder och förhållningssätt som präglar utbildningsmiljön och undervisningen, till exempel genom texter på hemsidan, kursplaner och kurssidor, och som framkommer i det språk som används av lärare, övrig personal och studenter.

Ett utvecklingsområde är att lärosätet skulle kunna ha ett mer normkritiskt perspektiv på yrkesspråk, yrkesidentitet och yrkeskultur, exempelvis när det gäller "könade" yrken och elevers val av yrkesutbildning.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet följer systematiskt upp utbildningen och sätter in åtgärder för att höja kvaliteten. Resultaten återkopplas också till relevanta intressenter. Det finns flera olika forum för uppföljning, bland annat kursråd och programråd. Man gör även kursvärderingar med relativt hög svarsfrekvens, liksom programvärderingar. Vidare finns det olika processer för att följa upp och utvärdera utbildningen. Det finns bland annat en examensmålsmatris och en matris för kurslitteratur, och översyn görs av programledare och vetenskaplig ledare. De kursansvariga lärarna har ett reellt inflytande över kursplanerna och kan söka medel för att stödja kvalitetsutvecklingen. Lärosätet arbetar dock med frågor om och former för utvärdering och lyfter själva fram detta som ett utvecklingsområde.

Lärosätet verkar för att studenten genomför sin utbildning inom planerad studietid.

Det finns ett system för att följa upp studentgenomströmningen, och uppföljningen är strukturerad och systematisk. Studievägledarna har en viktig roll i att följa upp studenten och ge stöd. En del studenter har svårt att hålla studietakten på grund av externa faktorer, såsom att de redan arbetar som lärare. Man är medvetna om detta och arbetar för att bli bättre på att hantera det, ge stöd och vara flexibel. Det finns också tydliga rutiner för att följa upp avhopp.

Ett gott exempel på detta område är att enheten för skolsamverkan, ämneslärarutbildning och kompletterande lärarutbildning (SÄL) två gånger per termin skickar ut ett sms till studenter som inte håller studietakten. I dessa utskick uppmanas studenter som behöver uppdatera sin studiegång att kontakta en studievägledare.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Utbildningen har en väl utarbetad och strukturerad modell för progression och måluppfyllelse. UVK och VFU knyts ihop på ett bra sätt. Genom självvärderingen visar lärosätet även att man är medvetna om utvecklingsområdena och arbetar aktivt med dem.

Genom utformningen, en genomtänkt progression och varierande examinationsformer kan studenten få de kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik som krävs. Däremot är det oklart hur man säkerställer att studenterna har kännedom om vuxnas lärande. Detta finns invävt i utbildningen men tas inte upp i något kursmål.

Man säkerställer att studenterna kan planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten, både självständigt och tillsammans med andra. Den finns en tydlig koppling mellan kurserna inom UVK respektive VFU, vilket är viktigt. Genom utbildningen får studenterna också förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap samt utveckla sin kompetens inom yrkesämnet och det pedagogiska arbetet. Utbildningen tar upp behovet av kompetensutveckling och ger också studenterna möjlighet att vara kritiskt självreflekterande och utvecklingsorienterade inom sina ämnen.

Jämställdhetsperspektivet ingår i utbildningens innehåll, utformning och genomförande, och lärosätet säkerställer studenternas förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett sådant perspektiv i pedagogisk verksamhet.

Lärosätet följer systematiskt upp utbildningen och sätter in åtgärder för att höja kvaliteten. Relevanta intressenter får återkoppling om uppföljningarnas resultat. Lärosätet verkar även för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid, och det finns ett system för att följa upp genomströmningen. Även på detta område är uppföljningen strukturerad och systematisk.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätets arbete med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.