Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Från både självvärderingen och intervjuerna framkommer det att lärosätet valt att samla huvuddelen av lärarkompetensen inom en och samma ämnesmiljö (pedagogiskt arbete), och beskriver att detta är en styrka för exempelvis kollektiv kompetens och samarbete. Bedömargruppen instämmer till viss mån, eftersom det underlättar samarbete på lärosätet. När det gäller främst den vetenskapliga kompetensen blir ovanstående organisation också en viss svaghet, eftersom kompetensen riskerar att bli alltför allmän. Kompetensen behöver vara specifik i de olika kursernas innehåll i förhållande till både yrkeslärarnas profession och det djup av vetenskaplighet som detta kräver. Lärarnas vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens kan säkerligen gynnas av en miljö inom pedagogiskt arbete, men ytterligare kunskapsområden är också viktiga att studenterna får ta del av under sin utbildning eftersom miljön kan bli något snäv. Bedömargruppen vill därför betona vikten av olika perspektiv och infallsvinklar för lärarnas sammantagna kompetens så att det blir en bred utbildningsmiljö. I dagsläget finns ett fåtal lärare med bakgrund med vetenskaplig kompetens inom yrkeslärardidaktik, vilket bedömargruppen anser är svagt men tillräckligt.

I självvärderingen beskrivs den vetenskapliga aspekten som ett utvecklingsområde av lärosätet. I självvärderingen och under intervjuerna uttrycker lärosätet en önskan om att stärka den vetenskapliga kompetensen kopplat till yrkeslärarutbildningen ytterligare genom att bland annat rekrytera doktorander inom området. Det är en viss utmaning för lärosätet och inga doktorander är ännu antagna. Bedömargruppen instämmer i att den vetenskapliga aspekten är ett utvecklingsområde och anser att doktorander skulle vara ett viktigt bidrag till framtida kompetens.

Den pedagogiska och professionsinriktade kompetensen som lärosätet redovisar i självvärderingen och intervjun förefaller adekvat och god. Under intervjun framträder en grupp av engagerade lärare. Svagheten som hör ihop med den vetenskapliga kompetensen påverkar dock också den professionsinriktade kompetensen, eftersom den inte förefaller ha ett omfattande djup riktat mot yrkeslärarutbildningen. Detta anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde för lärosätet. Lärosätet erbjuder handledarutbildning, men hur många som genomgått utbildningen redovisas inte tydligt. Det är ett utvecklingsområde för lärosätet att kartlägga.

Kopplat till volym, innehåll och genomförande och med utgångspunkt i att det är relativt få studenter (48 heltidsstudenter (HST) 2019) på utbildningen i förhållande till antalet lärare som arbetar i utbildningen (totalt tre heltidstjänster) förefaller antalet lärare per student som adekvat. Det är positivt och en styrka för lärosätet. Lärarlaget utgörs av 10 lärare med en adekvat och varierad bakgrund. Att det är samma lärare som leder seminariegruppen genom hela utbildningen är väl organiserat ur ett kontinuitetsperspektiv, och under intervjuerna framkommer att det är uppskattat av både studenter och lärare.

Från både självvärderingen och intervjuerna framkommer det att lärosätet medvetet arbetar med att skapa lärarlag som kompletterar varandra, och att studenterna sedan får möta ytterligare lärare i samband med föreläsningar och vissa examinationer. Trots det ser bedömargruppen en viss brist inom det här området, eftersom de som leder seminariegrupperna genom hela utbildningen inte kan ha adekvat kompetens för alla kurser. Det kan alltså vara en viss svaghet i genomförandet med att seminariegrupper följs av samma lärare. Under intervjuerna uttrycker dock lärosätet en medvetenhet om detta och har utvecklat lösningar som är fungerande och framåtriktade, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Från självvärderingen och under intervjuerna framträder att det på lärosätet finns en relativt stabil lärargrupp både på kort och lång sikt. Alla lärare är också tillsvidareanställda, vilket bedömargruppen anser är en styrka. Lärosätet skriver dock själv i sin självvärdering om risken med att lärarkompetensen på utbildningen lätt blir personbunden, vilket är en risk som bedömargruppen instämmer i. Det kan för lärosätet innebära tillfällig kompetensbrist vid vissa tillfällen och lärosätet försöker motverka detta med nya rekryteringar, och försöker också uppmuntra och visa på möjligheter till vidareutbildning. Bedömargruppen ser positivt på lärosätets ansträngningar, men vill poängtera vikten av fortsatt arbete och ansträngningar inom detta område.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns inte en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning

När det gäller vetenskaplig och professionsinriktad miljö beskriver lärosätet både i självvärderingen och under intervjun att det finns utmaningar för utbildningens forskningsanknytning precis som för andra utbildningar inom lärarutbildningsområdet. Lärosätet pekar här framför allt på den professionsinriktade forskningsanknytningen, vilket är en analys bedömargruppen delar. Lärosätet har relevanta och tydliga forskningsaktiviteter på området, men bedömargruppen menar att aktiviteterna är alltför få för att säga att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö för utbildningen. Lärosätet behöver göra fortsatt riktade och än mer omfattande satsningar för att en forskningsmiljö kopplat till yrkeslärarprogrammet ska få en större volym, tydlig inriktning och genomslag inom forskning relaterat till yrkeslärande.

Det har sedan 2011 skett viss utveckling på lärosätet med satsningar på mindre forskningsaktiviteter, och det är en styrka och potential som framträder i självvärderingens beskrivning av olika aktiviteter. Bedömargruppen ser detta som en styrka med en koppling till UVK generellt. Men specifikt för yrkeslärarutbildningen är det betydligt färre aktiviteter som redovisas kopplat till utbildningsmiljön.

Det som lyfts fram specifikt i självvärderingen är det nationella samarbetet inom ramen för det nordiska yrkespedagogiska och yrkesdidaktiska nätverket (NORDyrk) och bildandet av ett så kallat YRK-seminarium. Där genomfördes under hösten 2019 två forskningsseminarier med medverkande forskare från andra lärosäten. Lärosätet beskriver också att det planeras för en kommande antologi i samarbete med Stockholms universitet, vilket bedömargruppen ser positivt på och vill uppmuntra till. Alla aktiviteterna är lovvärda eftersom de gynnar en god vetenskaplig och professionsinriktad utbildningsmiljö, men bedömargruppen anser att det inte är tillräckligt i nuläget. Lärosätet behöver göra ytterligare satsningar på forskning relaterat till yrkeslärande.

De forskningsprojekt med relevans för yrkeslärarutbildningen som finns på lärosätet förefaller relevanta, men för få och relativt snäva. Bedömargruppen vill dock betona att det är positivt att lärosätet gjort en egen satsning på viss forskning inom området och ser det som en god fortsättning att bygga vidare på. De forskningsprojekt som finns återkommer och refereras till på flera ställen i självvärderingen och ytterligare aktiviteter inom forskning kommer att stärka utbildningen än mer, men lärosätet behöver i nuläget stärka och utöka dem.

Lärosätet arbetar aktivt för att verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Bland annat hänvisar man till att kurslitteratur och föreläsare väljs utifrån aktuella forskningsprojekt både nationellt och internationellt. Bedömargruppen anser att de aktiviteterna är rimliga. Resultatet av detta är möjligen ännu inte i mål utan en aktivitet som är framåtriktat, och bedömargruppen vill uppmana lärosätet att fortsätta utveckla sambandet mellan utbildningen och aktuell forskning.

Lärosätets väletablerade samverkan med skolhuvudmännen i regionen är en klar styrka, vilket är ett signum för utbildningen som helhet och framkommer under flera bedömningsområden. Specifikt viktig för det här bedömningsområdet är den samfinansierade skolforskningsfonden och även den regionala och samfinansierade forskarskolan Skolnära. Aktiviteterna inom ramen för samverkansprojekten som tidigare har nämnts är som helhet positiva både för lärosätet och skolornas huvudmän samt skolornas utveckling. De kan framöver riktas mer mot just yrkeslärarutbildningen. För yrkeslärarutbildningen beskrivs specifikt projektet Lärande som lyckas med ämnesintegrering, vilket bedömargruppen anser är ett relevant och viktigt område.

Inom ramen för forskarskolan är ambitionen att inom två år anta en doktorand med inriktning mot yrkeslärande som gärna ska ha en yrkeslärarbakgrund. Ovanstående projekt och ambition är relevanta men förefaller i nuläget ha en relativt liten omfattning och är något otydliga. Hur ambitionen ska nås med en doktorand redogörs inte för, och därmed finns det behov av ytterligare utveckling för att upprätthålla en vetenskaplig miljö och nära koppling mellan forskning och utbildning. Bedömargruppen anser att planerna och ambitionerna är goda men är i nuläget inte tillräckliga.

Utbildningen är nätbaserad, vilket kopplat till VFU ställer höga krav på samverkan mellan lärosätet och den skola där studenterna gör sin VFU, speciellt när det är geografiskt långa avstånd. Lärosätet håller på att bygga upp en samverkansrutin för detta, vilket är positivt.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Antalet lärare och deras sammantagna kompetens när det gäller pedagogisk och professionsrelaterad kompetens är adekvat i relation till utbildningens storlek, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Det finns dock omfattande svagheter i den vetenskapliga kompetensen, och lärosätet har utvecklat lösningar för detta som förefaller rimliga även om arbete återstår. Detta är ett utvecklingsområde för lärosätet, vilket hör ihop med brister som framträder under bedömningsområdet utbildningsmiljö. Det är positivt att volymen på personalen möter behovet kopplat till utbildningen volym, och det är en förhållandevis liten utbildning sett till antalet studenter. Lärarnas pedagogiska kompetens är god och engagemanget i lärargruppen är hög.

Bedömargruppen anser att lärosätet har genomfört flera åtgärder och visar en klar medvetenhet om att den vetenskapliga miljön behöver utvecklas och stärkas. Trots det anser bedömargruppen att området ändå visar brister och är ett fortsatt ett utvecklingsområde för lärosätet. Den forskning som finns på lärosätet är nuläget inte tillräckligt omfattande för att studenter och personal ska få möjlighet att verka i en vetenskaplig miljö med tillräcklig inriktning mot just yrkeslärandet. Inom det här området behöver lärosätet alltså framöver göra ytterligare medvetna och mer omfattande satsningar för att bygga upp en forskningsmiljö samt stärka sambandet mellan utbildning och forskning genom att konkret koppla pågående forskningsprojekt till och in i utbildningsmiljön.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet behöver följa upp den vetenskapligt professionsinriktade miljön specifikt för yrkeslärarutbildning och framför allt yrkeslärares arbete i yrkesämnen.