Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande

Det här examensmålet exemplifieras i självvärderingen främst med lärandemål, lärandeaktiviteter, examination och bedömningskriterier från en specifik kurs - Didaktik för yrkeslärare 7,5 högskolepoäng som ges termin 2 och innehåller 3 högskolepoäng VFU. Utgångspunkten är fyra olika mål som behandlar didaktik och ämnesdidaktik, vilket är kopplat till yrkesämnet, och redovisas tydligt i en tabell. Bedömargruppen anser att det är ett gott exempel på måluppfyllelse. Undervisning i övrigt är i självvärderingen dock inte lika tydligt beskrivet i dessa fyra mål, och begreppet metodik redovisas inte specifikt men bedömargruppen antar att metodik ingår i didaktik. Exempel på att och hur examensmålet behandlas ges också från ett par andra kurser, där fokus är på digitala verktyg och på specialpedagogiska anpassningar. Ovanstående exempel ger sammantaget en god grund för måluppfyllelse.

När det gäller just momentet vuxnas lärande och vuxenundervisning har det av lärosätet identifierats som ett utvecklingsområde, vilket bedömargruppen anser att det helt klart är. Den del av examensmålet som gäller just vuxnas lärande redovisas inte detaljerat i självvärderingen och det finns inga tydliga examinationsuppgifter kopplat till vuxnas lärande och inget ytterligare framkommer under intervjuerna kopplat till detta mål. En plan finns för att i större utsträckning inrikta de självständiga arbetena på vuxnas lärande, och detta förefaller relevant. Trots det kan måluppfyllelse för vuxnas lärande i nuläget inte betraktas som uppfyllt, eftersom det finns brister och avsaknad av relevanta moment i både genomförandet och säkerställandet av målet

Lärosätet beskriver också att det finns utmaningar med det aktuella examensmålet kopplat till didaktik, bland annat på grund av begränsad forskning inom yrkesdidaktik och begränsad tillgång till personal som utöver forskning också har en bakgrund som yrkeslärare. Bedömargruppen instämmer i den analysen.

Lärosätet beskriver problemet med didaktiken som en balans mellan bredd och djup, vilket framträder som rimligt. Studenterna är själva aktiva som lärare och kursuppgifterna kan då riktas mot det specifika yrkesämnet. Lärosätet planerar att åtgärda svårigheterna genom att i större utsträckning bjuda in externa forskare med yrkesämnesdidaktisk inriktning. En yrkesdidaktisk workshop (med tre teman) har planerats och beskrivs detaljerat, men har inte kunnat genomföras. Det framträder som en svaghet för lärosätet att en så kraftfull och relevant åtgärd inte har blivit av. Bedömargruppen vill därför uppmuntra lärosätet att få igång och utveckla dessa aktiviteter så fort som möjligt. Även detta behöver följas upp.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Självvärderingen ger exempel på hur examensmålet i färdighet och förmåga uppfylls genom tre olika kurser som genomförs under utbildningens första, femte och sista termin (om sammantaget 24 högskolepoäng). Bedömargruppen anser att det är ett gott exempel på progressionen under utbildningen. Alla de nämnda kurserna innehåller VFU och kursernas mål, aktiviteter, examination och bedömningskriterier anges i en tydlig tabell i självvärderingen, och sammantaget är det åtta mål som är utgångspunkt i tabellens redovisning. Stort fokus läggs på undervisning och utvecklingsarbete som innefattar APL.

Tabellens innehåll visar också hur lärosätet systematiskt möjliggör och säkerställer en måluppfyllelse där studenterna självständigt och tillsammans med andra kan planera, genomföra och utveckla undervisningen. I självvärderingen finns flera goda exempel på hur det genomförs. Från tabellens innehåll framträder också hur flera olika examinationsformer används, vilket är ytterligare ett gott exempel på hur utbildningen på ett varierande och omväxlande sätt genomför och säkerställer måluppfyllelsen.

När det gäller utveckling av studentens didaktiska förmåga är det enligt lärosätet ett fortsatt utvecklingsområde vilket beskrivs både i självvärderingen och under intervjuerna. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver utveckla klargörande angående handledning och analysera hur studenterna får stöd för att utveckla sin didaktiska förmåga under VFU:n då de i hög grad verkar handledas av en kollega så detta är ett utvecklingsområde för lärosätet..

Som helhet anser bedömargruppen att examensmålet är uppfyllt genom att det finns flera moment i utbildningen där både genomförande och säkerställande för målet uppfylls. Den delen av målet som behandlar den pedagogiska utvecklingen i övrigt är i självvärderingen inte lika tydligt exemplifierad. Det finns dock hänvisningar till utgångspunkter från läroplanens mål och där finns en bredare måluppfyllnad än endast själva undervisningen, vilket är positivt. Samtidigt menar bedömargruppen att områdena kan bli ett utvecklingsområde framöver.

Målet att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling är också något svagare uppfyllt, eftersom den aspekten inte är lika tydliggjord i de lärandemål, aktiviteter, examinationer och bedömningskriterier som redovisas. Däremot ingår det aktiviteter i flera moment.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att den förmåga som avses i detta mål är generell och en återkommande del av utbildningen. Förmågan behandlas i flera examinationsuppgifter och som ett återkommande moment i olika kurser. Däremot är förhållningssättet inte lika tydligt beskrivet i självvärderingen, men bedömargruppen uppfattar att det betraktas implicit i de mål och aktiviteter som redovisas i självvärderingen. Bedömargruppen anser att det är rimligt.

I VFU-kursernas självvärderingar som görs inför utvecklingssamtalen med VFU-handledaren analyserar studenterna sin egen utveckling. I kursen Didaktik för lärare innehåller den avslutande examinationsuppgiften också en egen reflektion av studenternas lärande, vilket bedömargruppen ser som en viktig del av måluppfyllelsen.

I en tabell i självvärderingen redovisas för det här målet exempel från tre kurser om 7,5 högskolepoäng, där det ingår VFU i alla kurserna. Utgångspunkten för redovisningen i tabellen är lärandemål (ett från varje kurs) med tillhörande lärandeaktiviteter kopplat till examination och bedömningskriterier. De redovisade exemplen innehåller mål, aktiviteter och examination utifrån olika infallsvinklar och med viss progression. I fokus står studenternas förmåga att värdera sitt behov av ytterligare kunskap och sin utveckling av kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Bedömargruppen anser att aktiviteterna och momenten sammantaget är tydliga och relevanta för både genomförandet och säkerställandet av det bedömda målet.

Utöver exemplen i tabellen framträder i självvärderingen också den avslutande kursen i utbildningen som central för målet. Här ska studenterna identifiera ett problem relaterat till deras egen undervisning och ge förslag på lösningar som också är relevanta för andra yrkeslärare. Bedömargruppen vill betona att detta är ett gott exempel på en uppgift som bidrar till utveckling både för studenterna och verksamheten samt genomförs med systematik och dokumentation. I framtiden planerar man att använda det nyskapande forumet Yrkeslärare Dalarna för att sprida dessa arbeten, vilket bedömargruppen anser är en god idé. Teman i seminarier som kopplas till målet behandlar ofta anställningsbarhet och APL, vilket är ytterligare ett gott exempel på centrala delar inom ramen för målets uppfyllnad.

Lärosätet skriver i självvärderingen att ett utvecklingsarbete är att studenterna behöver erbjudas bättre stöd i sitt lärande genom konstruktiv feedback. Ett annat utvecklingsarbete som nämns är en tydligare progression genom rutinmässig överföring av studenternas självvärderingar och reflektioner från en kurs till en annan. Hur långt detta arbete kommit är inte helt klart, men bedömargruppen anser att det är ett relevant utvecklingsarbete att gå vidare med.

Bedömargruppen anser att fokus för det pedagogiska arbetet framträder tydligt och klart både i självvärderingen och under intervjuerna, men måluppfyllelsen för de olika yrkesämnena är inte lika tydligt beskrivna. Det blir därför något oklart främst när det gäller hur studenterna kan hålla sig uppdaterade i förhållande till utvecklingen av aktuell kompetens och kompetensbehov inom yrkets praktik. Det kan bli ett utvecklingsarbete för lärosätet.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen redovisar lärosätet inledningsvis att bedömningsområdet är en del av läraryrkets värderelaterade dimension. Lärosätet skriver i självvärderingen att målet kräver en fördjupad kunskap och förståelse för den demokratiska värdegrunden, där maktbegreppet är av avgörande betydelse för förståelsen av jämställdhetsperspektivet.

Enligt självvärderingen beaktas jämställdhet i flera kurser och det som konkret skrivs fram är ett par specifika exempel från två kurser. Det är ett seminarium och en VFU-uppgift som är en observation med litteratur angiven. Ett ytterligare konkret exempel från kursen Sociala relationer nämns, men det utvecklas inte direkt i självvärderingen. Antalet uppgifter som tar upp jämställdhet är ganska få samt ingår i och kopplas till andra uppgifter och områden inom ramen för en vidare tolkning av begreppet jämställdhet. I självvärderingen är det inte helt enkelt att få en tydlig bild av. Det är ett utvecklingsområde för lärosätet att tydligare artikulera hur just jämställdhet specifikt behandlas i utbildningen även om det hör ihop med och ligger nära andra områden.

I självvärderingen anges att yrkeslärarutbildningen (i motsats till en del andra lärarutbildningar på lärosätet) är relativt jämställd sett till fördelningen av antalet män och kvinnor. Men detta problematiseras inte, vilket hade varit önskvärt eftersom flera av de yrkesområden som yrkeslärarutbildningen utbildar mot är starkt könsuppdelade. Bedömargruppen anser att det i självvärderingen saknas en övergripande analys av till att yrkesutbildningen är ojämställd och att det troligtvis också är fallet för de olika yrkesämnen som är representerade på utbildningen. Dock finns det sist i avsnittet en generell skrivning om att de yrkeslärare som lärosätet utbildar kan bidra till ett mer jämställt arbetsliv, vilket är positivt. Bedömargruppen ser gärna att lärosätet utvecklar det arbetet.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet jämställdhet är uppfyllt genom utbildningens utformning, genomförande och resultat, eftersom det finns aktiviteter och examinationsuppgifter som knyter an till jämställdhet. Samtidigt rekommenderar bedömargruppen att lärosätet tydliggör och utvecklar området jämställdhet inom ramen för utbildningen.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

När det gäller utbildningens innehåll, utformning och examination redovisas i självvärderingen att lärosätet har ett gemensamt system för kvalitetsarbete, vilket bär upp och omfattar olika processer och aktiviteter. Här finns tre pelare som utgörs av verksamhetscykeln, operativt kvalitetsarbete och planerad utvärdering.

Yrkeslärarutbildningen omfattas av det tidigare beskrivna kvalitetsarbetet, men när den senaste interna mer omfattande utvärderingen genomfördes framgår inte klart av självvärderingen. Programmet skulle ha utvärderats 2019, men den interna självvärderingen sköts framåt på grund av UKÄ-utvärderingen av utbildningen. Däremot hänvisar självvärderingen till och ger exempel på ett antal olika genomlysningar som har gjorts av programmet. I självvärderingen anges att lärosätet har fått godkänt kvalitetsarbete i den UKÄ-granskning som gjordes 2017 av ett annat program. Bedömargruppen anser att det är tydligt och väl dokumenterat att utbildningens innehåll, utformning och examination systematiskt följs upp enligt den modell som lärosätet har.

Utbildningen är inte någon egen resultatenhet och det finns inte heller någon egen budget för programmet. Huvuddelen av arbetet med utbildningens uppföljning, åtgärder och återkopplingar sker inom ramen för den pelare som kallas operativt kvalitetsarbete. Självvärderingen redogör för hur lärosätet systematiskt arbetar med detta, vilket bedömargruppen anser är ett gott exempel på kvalitetsarbete.

Inom utbildningen som helhet genomförs programutvärdering efter avslutad utbildning. Lärosätet är också med i en alumnenkät som flera andra lärosäten gemensamt genomför (inom ramen för lärarutbildningskonventet). Här framgår att lärosätet då får specifik kunskap om yrkeslärarutbildningen och om det egna lärosätet, vilket är positivt anser bedömargruppen. På respektive kurs finns utformade regler som följs för kursvärdering och analys. Detta ger bedömargruppen ett stabilt intryck av uppföljning, åtgärder och återkoppling.

Lärosätet redovisar i både självvärderingen och under intervjuerna hur resultatet av den egna uppföljningen har omsatts i ett antal olika åtgärder som alla är goda exempel på kvalitetsutveckling inom ramen för operativt arbete på programmet. I självvärderingen beskrivs detta som genomlysningar som har resulterat i flera förbättringar inom olika områden. Några exempel på förbättringar är att undervisning och examination av vissa examensmål har stärkts och att mer vetenskaplig litteratur används på programmet, att samverkansformerna med VFU-handledarna har stärkts samt att studenterna ska kunna skriva sitt självständiga arbete inom ramen för den avslutande kursen, så att det finns möjlighet att de motsvarar ett självständigt arbete på kandidatnivå för de ska att kunna studera vidare på ett magisterprogram. Det sistnämnda är dock inte mer detaljerat redovisat. Men en yrkeslärarstudent beskrivs nu studera på ett magisterprogram, och det är en god intention att studenter på programmet har möjlighet att studera vidare. Bedömargruppen ser positivt på alla redovisade förbättringar och anser att det visar en kapacitet för utveckling av programmet.

Lärosätet återkopplar till relevanta intressenter, eftersom studenter och personal på lärosätet är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Det sker också dialoger med avnämare inom ramen för den omfattande samverkan som lärosätet har som signum. Hur återkoppling till avnämare och kommande studenter genomförs är dock inte helt tydligt beskrivet i självvärderingen. Bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att göra återkopplingen till avnämarna framöver än mer systematiskt och tydligt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utbildningen har få avhopp och under både intervjuer och i självvärderingen framgår det att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. I självvärderingen framgår det att lärosätet regelbundet genomför egen analys av programretentionen, för att få kunskap om avhopp och orsaker till det. Lärosätet är tydliga med sin information till studenterna om vilken tidsåtgång som utbildningen kräver, vilket kan vara extra viktigt eftersom studenterna i hög grad yrkesarbetar. Lärosätet har också avsatt strategiska medel för att skapa bättre förutsättningar för att studenterna ska kunna genomföra utbildningen inom ordinarie studietid. Vad det sistnämnda har bidragit till för resultat framgår dock inte av självvärderingen.

Lärosätet ger stöd till studenter som behöver hjälp med att utveckla sitt skrivande, vilket bedömargruppen ser positivt på. Under intervjuerna framkommer dock att kravnivån på utbildningen uppfattas som låg, vilket bedömargruppen anser är problematiskt och menar att lärosätet behöver analysera vidare. Lärosätet säger att de är medvetna om detta och under intervjun framkommer att de har genomfört flera åtgärder för att hantera en upplevd låg kravnivå. Bedömargruppen anser att det är relevant och ett viktigt arbete. Bedömargruppen vill samtidigt betona att det är viktigt att lärosätet fortsatt bevakar och vid behov ytterligare åtgärdar eventuella tecken på fortsatt låg kravnivå.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Bedömargruppen anser att utbildningen genom utformning och genomförande möjliggör samt genom examination säkerställer att studenterna, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser. Lärosätet arbetar aktivt med svagheter och utvecklar adekvata aktiviteter för att stärka områdena ovan. Bedömargruppen anser dock att det i utbildningen ingår alltför få aktiviteter och examinationer som är riktade mot området kännedom om vuxnas lärande. Den delen av examensmålet som rör vuxnas lärande anser bedömargruppen är en brist, och bedömer därför att måluppfyllelsen brister och varken är säkerställd i utformning, genomförande eller resultat.

Bedömargruppen anser också att utbildningen genom utformning och genomförande möjliggör samt genom examination säkerställer att studenterna, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och till viss del även den pedagogiska verksamheten i övrigt. Däremot är syftet att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling något svagare uppfyllt, eftersom den aspekten inte är lika tydliggjord i de lärandemål, aktiviteter, examinationer och bedömningskriterier som redovisas. Däremot finns det aktiviteter som ingår i flera moment.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer att utbildningen genom utformning och genomförande möjliggör, samt genom examination säkerställer, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Det finns planer på flera relevanta utvecklingsprojekt som ytterligare kan stärka det här målet, men de redovisas relativt oprecist. Därför rekommenderar bedömargruppen att dessa utvecklingsarbeten framöver får en fortsättning och ett tydligt fokus.

När det gäller jämställdhet anser bedömargruppen att det utifrån vad som framkommer i självvärderingen är säkerställt att studenterna uppnår målet: visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Däremot anser bedömargruppen att det för lärosätet är ett utvecklingsarbete att än tydligare formulera vad som faktiskt görs relaterat till jämställdhet i olika kurser, även om självvärderingen ger ett antal konkreta exempel.

Bedömargruppen anser att utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination systematiskt följs upp på ett adekvat sätt, att resultaten av uppföljningen vid behov omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling samt att återkoppling sker till relevanta intressenter. Det finns på lärosätet många konkreta exempel på hur utbildningen har förbättrats. Lärosätet verkar också för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid genom att stödja dem i t.ex. det akademiska skrivandet. Stödet till studenterna för att de ska klara utbildningen finns, men bedömargruppen vill också uppmärksamma lärosätet på att en låg kravnivå inte är acceptabelt. Lärosätet behöver därför fortsatt uppmärksamma eventuella tecken på att utbildningen har för lågt ställda krav och genomföra relevanta åtgärder.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätets arbete med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.

· Hur lärosätet säkerställer att studenten visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik som krävs för undervisning