Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområde förutsättningar: Inte tillfredsställande

Lärosätets förutsättningar bedöms vara bristande när det gäller lärarutbildarnas vetenskapliga kompetens. Yrkeslärarutbildningen har ingen disputerad lärare med yrkeslärarbakgrund eller forskningsfokus mot yrkesutbildning. De disputerade lärare som tjänstgör i utbildningen undervisar dessutom i låg grad. Lärosätets styrka är att det finns tillräcklig professionskompetens, främst genom två adjunkter med hög grad av undervisning. Sammantaget innebär detta att den totala kompetensen inte stämmer väl överens med utbildningen innehåll, mål och genomförande på kort eller lång sikt. Bedömargruppen understryker behovet av att få en balans mellan lärarnas sammantagna vetenskapliga och professionsrelaterade kompetens. Ett tydligt utvecklingsområde är också att öka de nuvarande disputerade lärarnas andel av undervisningen.

Bedömningsområdet utbildningsmiljö bedöms inte heller som tillfredsställande eftersom lärosätet helt saknar en forskningsmiljö som fokuserar på yrkesutbildning och som därigenom kan berika yrkeslärarprogrammets vetenskapliga innehåll och profil. Enligt självvärderingen har lärosätet fått examenstillstånd för forskarutbildning i utbildningsvetenskap, vilket är positivt. Bedömargruppen vill dock peka på att lärosätet inom forskarutbildningen behöver prioritera forskning som är relevant för yrkesutbildning och yrkeslärarprogrammet.

Bristerna gör att det inte går att säga att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö när det gäller yrkesutbildning och yrkeskunnande. En styrka är dock att lärosätet varje år satsar medel på kvalitetshöjande projekt i olika utbildningar, och 2020 avsattes medel till yrkeslärarprogrammet för kvalitetsutvecklande insatser, enligt självvärderingen.

Bedömargruppen anser att följande delar bör följas upp:

· Vetenskaplig kompetens inom yrkeslärande i lärarkåren

· Andel lärare med adekvat professionskompetens (yrkeslärarbakgrund)

· Forskning om frågor som berör yrkesutbildning för att stärka den vetenskapliga och professionsinriktade miljön

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Inte tillfredsställande

Måluppfyllelsen för examensmålet inom kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms vara god när det gäller kunskapsområdet didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Utbildningens utformning, genomförande och resultat säkerställer att studenterna vid examen har nödvändiga kunskaper inom didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Enligt självvärderingen finns en progression genom att komplexiteten i lärandemålen ökar. Samtidigt noterar bedömargruppen att lärosätet behöver se över hur progressionen kommer till uttryck i kursplanerna. I självvärderingen finns flera exempel på tillfällen för studenterna att nå examensmålet, och då framför allt under VFU där de didaktiska och metodiska kunskaperna examineras i tre av fyra kurser. Ett exempel från VFU är att studenterna tränas i att göra en lektionsplanering utifrån ett ämne som studenterna själva har behörighet i. Den examineras sedan. Däremot uppnår lärosätet inte den del av examensmålet som handlar om studenternas kännedom om vuxnas lärande eftersom det saknas kursmål, litteratur och examinationsuppgifter med koppling till kunskapsområdet vuxnas lärande. Detta är ett utvecklingsområde som bedömargruppen menar behöver åtgärdas.

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen Färdighet och förmåga. Bland annat tränas studenternas förmåga när studenterna i ett utvecklingsprojekt tränas i att planera och iscensätta ett identifierat utvecklingsområde i verksamheten. Därmed får studenterna träna på sådan verksamhetsutveckling som kommer vara en del av deras kommande yrkesliv. Ett annat exempel är att studenterna får reflektera över hur deras undervisning påverkar undervisning och lärande. Kurserna inom VFU har även en tydlig progression vad gäller självständighet och att beakta egna och andras erfarenheter.

Examensmålet för kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms vara uppfyllt. Studenterna får flera möjligheter att reflektera över sin förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Det gäller främst under VFU då studenterna återkommande examineras på denna förmåga och detta förhållningssätt.

Jämställdhetsperspektivet bedöms vara närvarande i utbildningen. UVK-kurserna ger en vetenskaplig bas för att studenterna ska kunna förstå strukturer och förutsättningar när det gäller jämställdhet. Dock anser bedömargruppen att lärosätet bör säkerställa att alla studenter har förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. I nuläget är fokus på jämställdhet inget krav under VFU, utan studenterna kan i stället välja andra aspekter med koppling till skolans värdegrund.

Utbildningens innehåll följs upp systematiskt i syfte att säkra måluppfyllelsen. Uppföljningens resultat omsätts sedan i åtgärder för kvalitetsutveckling, och relevanta intressenter får återkoppling. Lärosätet har ett väl utbyggt system för program- och kursvärderingar. Bedömargruppen ser en styrka i att lärosätet även genomför studentdialoger som ett komplement till skriftliga värderingar.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden och det finns olika stödfunktioner på både lärosätesnivå och institutionsnivå.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätets arbete med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Vid lärosätet får studenterna möjlighet att ta en aktiv roll, främst formellt men även informellt. Det formella studentinflytandet innebär en möjlighet för studenterna att bli invalda i programrådet. Studenterna kan också ha en aktiv roll i kursutvecklingen med hjälp av kurs- och delkursvärderingar. Det informella studentinflytandet ges i kontakten mellan lärare och student i undervisningen.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Studenterna har möjlighet att ta en aktiv roll, främst formellt men även informellt. Genom att bli invalda i programrådet har de möjlighet till formellt inflytande. Studenterna kan också ha en aktiv roll i kursutvecklingen med hjälp av kurs- och delkursvärderingar. Det informella studentinflytandet gäller kontakten mellan lärare och student i undervisningen.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Lärosätet ger studenterna möjlighet att förbereda sig för förändringar i arbetslivet, bland annat genom att ta upp aktuella fenomen i skolans värld för diskussion och examination. I slutet av utbildningen gör studenterna också ett utvecklingsarbete som syftar till att utveckla den pedagogiska verksamheten vid en VFU-skola. En tillgång för utbildningen är även att VFU är uppdelad i fyra kurser som fördelas över utbildningen, där studenterna får möjlighet att utveckla och stärka sin yrkesroll. Bedömargruppen ser det som viktigt att uppmuntra studenter att göra VFU på både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen.