Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande

Av självvärderingen framgår att kurserna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) och den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är centrala för måluppfyllelsen när det gäller didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Lärosätet redogör för en inbyggd progression i utbildningen genom att komplexiteten i lärandemålen ökar under de tre åren. Den inbyggda progressionen är positiv, men bedömargruppen ser också svagheter i detta eftersom det inte anges i lärandemålen hur de fördjupade kunskaper som efterfrågas i kursplanerna ska komma till uttryck. Därmed kan både studenter och lärare göra olika tolkningar av exempelvis hur utvecklade kunskaper skiljer sig från fördjupade kunskaper. Här föreslår bedömargruppen en ökad användning av aktiva verb som exemplifierar den gradvisa fördjupningen i utbildningens kursplaner.

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur examensmålet som behandlar didaktik, ämnesdidaktik och metodik tas upp i UVK genom att studenterna tränas i att beskriva sitt undervisningsområdes pedagogiska, ämnesdidaktiska och metodiska innehåll. I intervjuerna framgår att man lägger stort fokus på styrdokumenten under den inledande kursen och att de didaktiska frågorna behandlas i både historisk och nutida kontext. Enligt självvärderingen och intervjuerna ger lärosätet under UVK främst en grund i allmän yrkesdidaktik medan VFU:n ger studenterna den ämnesdidaktiska grunden. Självvärderingen innehåller även exempel på ett kursmål där studenterna ska kunna redogöra för relationen mellan mål, undervisning och bedömning och elevers lärande. För att uppnå detta kursmål deltar studenterna bland annat i en dialog med andra studenter och lärarutbildare via en lärplattform där de först reflekterar enskilt och därefter tillsammans med andra studenter. Lärosätet presenterar hur utbildningen säkerställer studenternas teoretiska kunskaper inom området genom individuella skriftliga examinationer. Självvärderingen visar att lärosätet erbjuder studenterna en viss grund i didaktiska och metodiska frågor inför den första VFU:n, men bedömargruppen ser att det finns potential att stärka detta inslag ytterligare.

Vidare framgår det att studenterna får rikligt med tillfällen att visa sina kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik under VFU:n. Det ingår fyra VFU-kurser i utbildningen, och studenternas didaktiska och metodiska kunnande examineras i tre av dessa. I VFU-kurserna examineras studenterna bland annat genom en lektionsplanering som har olika innehållsligt fokus under de olika VFU-perioderna. Lärosätet redogör i självvärderingen för betygskriterierna för godkända betyg på uppgiften. I övrigt verkar VFU examineras utifrån ett underlag som består av besök, trepartssamtal, handledarens bedömning och studentens självvärdering som sammanställs i ett omfattande dokument.

Bedömargruppen konstaterar vidare att lärosätet inte uppvisar någon måluppfyllelse i den del av examensmålet som handlar om att visa kännedom om vuxnas lärande. I självvärderingen finns inga konkreta exempel på hur målet behandlas och uppfylls inom ramen för utbildningen, och det framgår heller inte av kursplaner och litteraturlistor. I intervjun med lärosätet bekräftades att det för närvarande inte finns något uttalat delprov om vuxnas lärande, eller litteratur om ämnet i utbildningen. Inte heller ingår vuxenutbildningens läroplan i litteraturlistor.

Sammantaget anser bedömargruppen att den första delen av examensmålet uppfylls medan det finns brister i den andra delen som rör vuxnas lärande. Detta behöver följas upp.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Enligt självvärderingen behandlas detta examensmål i flera kurser i utbildningen, inom både UVK och VFU. I utbildningens allra första kurs får studenterna exempelvis en första introduktion i barns och ungdomars utveckling, och de får reflektera över hur deras egna undervisning påverkar undervisning och lärande. Det framgår i självvärderingen att studenterna också tränas i att utforma en uppgift för yrkeselever, först enskilt utifrån sitt eget yrkesämne. Därefter genomförs en kamratbedömning innan studenterna i grupp tar fram en uppgift utifrån kamratbedömningen. Under VFU finns en tydlig progression beskriven, vilken innebär att studenterna i den sista kursen ska kunna visa att de uppnått hela examensmålet. VFU:n examineras genom VFU-besök från lärosätet, ett VFU-seminarium ett gemensamt VFU-omdöme av handledare och student samt lektionsplanering på olika teman. Bland annat ska studenterna i den avslutande VFU-kursens lektionsplanering visa i olika steg att de självständigt kan observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling. De ska också visa att de tillsammans med kollegor kan planera, genomföra och utveckla undervisningen, och att de slutligen även kan inkludera eleverna i planering och utvärdering för att på så sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Under den sista kursen säkerställs examensmålet på en fördjupad nivå i form av ett utvecklingsprojekt. Bedömargruppen ser det som en styrka att studenterna i det projektet planerar och går igenom ett identifierat utvecklingsområde i verksamheten och därmed får träna på sådan verksamhetsutveckling som kommer att vara en del av deras kommande yrkesliv.

Enligt självvärderingen förekommer lärandemål som har samma lydelse som examensmålet, och man arbetar för att konkretisera lärandemålen ytterligare. Bedömargruppen har också noterat likheterna mellan flera lärandemål och examensmål, och anser att detta är ett relevant område att arbeta vidare med.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelsen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Det samlade underlaget ger flera exempel på hur studenterna får möjlighet att nå målet. I den första kursen på utbildningen får studenterna träna sig i att, tillsammans med andra, reflektera över hur deras förhållningssätt, normer och värderingar påverkar undervisningen och eleverna. Uppgiften bygger på ett filmat lektionspass som kritiskt granskas.

Studenternas förmåga att identifiera sitt behov av kunskap tränas sedan framför allt i VFU-kurserna. Det är också främst i samband med VFU som studenterna får möjlighet att utveckla denna förmåga. Exempelvis finns under VFU en återkommande uppgift där studenterna utifrån sin egen undervisning skriftligen ska reflektera över sitt behov av ytterligare kunskap och kompetens i både det pedagogiska arbetet och yrkesämnet. Detta inslag följs även upp genom trepartssamtal och handledarens omdöme. Av självvärderingen framgår att själva trepartssamtalet betygssätts med en tregradig skala, och för godkänt betyg krävs att studenten kan identifiera och motivera sitt behov av ytterligare kunskaper och kompetens inom yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Vid den sista VFU-kursen förväntas studenten även kunna identifiera sin egen kunskapsmässiga progression och men också motivera sitt behov av ytterligare kunskaper.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömningen är att lärosätet beaktar, kommunicerar och förankrar ett jämställdhetsperspektiv i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Detta styrks och konkretiseras i självvärderingen genom exempel på hur jämställdhetsperspektivet kommer till uttryck i kurserna. Bedömargruppen anser att lärosätet tydligt visar hur man arbetar med jämställdhet inom yrkeslärarprogrammet. I den inledande kursen introduceras jämställdhet i litteraturen om skolväsendets historia. Den andra kursen utgör sedan den främsta vetenskapliga och teoretiska basen för att studenterna ska förstå strukturer och förutsättningar när det gäller jämställdhet. Kursen examineras skriftligt genom att studenterna bland annat ska diskutera elevers lärande och skolprestationer med koppling till genus samt reflektera över hur gruppdynamiska processer som beskrivs i en tidningsartikel kan relateras till genus. I programmets tredje kurs ingår ett lärandemål där studenterna förväntas utveckla färdighet och förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Enligt självvärderingen kräver lärosätet inte att studenterna uppvisar färdighet och förmåga som är kopplad just till jämställdhet under VFU. De kan i stället fokusera på mänskliga rättigheter, jämlikhet eller diskriminering.

Bedömargruppen anser att lärosätet bör säkerställa att alla studenterna har förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, och vill lyfta detta som ett utvecklingsområde.

Ett gott exempel inom området jämställdhet är att lärosätet medvetet arbetar med att kompetensutveckla lärarna i frågor om genus och jämställdhet liksom aktivt arbetar med att marknadsföra utbildningar på ett icke-könsstereotypt sätt.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen framkommer att lärosätet systematiskt utvärderar och följer upp programmet. Hela programmet följs upp vid ett avslutande seminarium, vilket ger hög svarsfrekvens. Resultatet presenteras vid höstterminens första seminarium. Två gånger per år skriver den programområdesansvariga en självvärdering som ligger till grund för en verksamhetsutvecklingsplan. Kursvärderingar sker genom ett lärosätesgemensamt utvärderingsverktyg och resultatet sammanställs av den kursansvariga personen. Enligt självvärderingen får studenterna återkoppling på kursvärderingar i början av varje kurs. Ett gott exempel är att lärosätet kompletterar de skriftliga kursvärderingarna med studentdialoger två gånger varje år. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet presenterar stödfunktioner på lärosätes- och institutionsnivå. Studenterna kan få stöd genom olika lärverkstäder som har fokus på språk, skrivstöd, studieteknik, matematik och it- och mediepedagogisk hjälp. Lärosätet erbjuder även stöd till studenter med funktionsnedsättning. Studievägledare ger stöd med studieplanering och bistår med att följa upp studenters studieresultat, och institutionen följer varje termin upp resultaten för enskilda studenter. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) ligger genomströmningen under riksgenomsnittet för de flesta redovisade åren. Lärosätet lyfter i självvärderingen att de arbetar med att ta fram en alumn för studenter som avslutat sina studier.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Måluppfyllelsen för examensmålet inom kunskapsformen kunskap och förståelse bedöms vara god när det gäller kunskapsområdet didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Utbildningens utformning, genomförande och resultat säkerställer att studenterna vid examen har nödvändiga kunskaper inom didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Enligt självvärderingen finns en progression genom att komplexiteten i lärandemålen ökar. Samtidigt noterar bedömargruppen att lärosätet behöver se över hur progressionen kommer till uttryck i kursplanerna. I självvärderingen finns flera exempel på tillfällen för studenterna att nå examensmålet, och då framför allt under VFU där de didaktiska och metodiska kunskaperna examineras i tre av fyra kurser. Ett exempel från VFU är att studenterna tränas i att göra en lektionsplanering utifrån ett ämne som studenterna själva har behörighet i. Den examineras sedan. Däremot uppnår lärosätet inte den del av examensmålet som handlar om studenternas kännedom om vuxnas lärande eftersom det saknas kursmål, litteratur och examinationsuppgifter med koppling till kunskapsområdet vuxnas lärande. Detta är ett utvecklingsområde som bedömargruppen menar behöver åtgärdas.

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen Färdighet och förmåga. Bland annat tränas studenternas förmåga när studenterna i ett utvecklingsprojekt tränas i att planera och iscensätta ett identifierat utvecklingsområde i verksamheten. Därmed får studenterna träna på sådan verksamhetsutveckling som kommer vara en del av deras kommande yrkesliv. Ett annat exempel är att studenterna får reflektera över hur deras undervisning påverkar undervisning och lärande. Kurserna inom VFU har även en tydlig progression vad gäller självständighet och att beakta egna och andras erfarenheter.

Examensmålet för kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt bedöms vara uppfyllt. Studenterna får flera möjligheter att reflektera över sin förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Det gäller främst under VFU då studenterna återkommande examineras på denna förmåga och detta förhållningssätt.

Jämställdhetsperspektivet bedöms vara närvarande i utbildningen. UVK-kurserna ger en vetenskaplig bas för att studenterna ska kunna förstå strukturer och förutsättningar när det gäller jämställdhet. Dock anser bedömargruppen att lärosätet bör säkerställa att alla studenter har förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. I nuläget är fokus på jämställdhet inget krav under VFU, utan studenterna kan i stället välja andra aspekter med koppling till skolans värdegrund.

Utbildningens innehåll följs upp systematiskt i syfte att säkra måluppfyllelsen. Uppföljningens resultat omsätts sedan i åtgärder för kvalitetsutveckling, och relevanta intressenter får återkoppling. Lärosätet har ett väl utbyggt system för program- och kursvärderingar. Bedömargruppen ser en styrka i att lärosätet även genomför studentdialoger som ett komplement till skriftliga värderingar.

Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden och det finns olika stödfunktioner på både lärosätesnivå och institutionsnivå.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätets arbete med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.