Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är inte adekvat och står inte i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Enligt självvärderingen och lärartabellen undervisar totalt 13 lärare i programmet, varav 6 har vetenskaplig kompetens. Den sammantagna vetenskapliga kompetensen bedöms inte som tillfredsställande på vare sig kort eller lång sikt eftersom de disputerade lärarna har en synnerligen låg undervisningsgrad i utbildningen. Dessutom saknas disputerade lärare med professionskompetens inom området yrkesutbildning, även om några av dem har lärarexamen och därmed en allmän professionskompetens. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver stärka den vetenskapliga kompetensen inom området yrkesutbildning för att den ska vara adekvat och i proportion till utbildningens volym och innehåll. Bristen på vetenskaplig kompetens inom området yrkesutbildning får negativa konsekvenser för hur lärosätet förmår säkra både vetenskaplig och professionsinriktad kompetens i utbildningen. Bedömargruppen ser dock en styrka i att lärosätet satsat på att generellt öka antalet disputerade lärare i utbildningen eftersom det gynnar mångvetenskapligheten.

Den allmänna professionsrelaterade kompetensen tillgodoses av både lektorer och adjunkter, enligt självvärderingen och lärartabellen. Bedömargruppen noterar dock att det enbart är två adjunkter som har professionsspecifik kompetens som yrkeslärare, och dessa två står också för det mesta av undervisningstiden. Sammantaget är detta en mycket problematisk situation som enligt bedömargruppen bidrar till att göra utbildningen sårbar. Lärosätet behöver säkra ytterligare lärarresurser med professionsspecifik kompetens i utbildningen.

Lärosätet hade 2019 motsvarande 75 helårsstudenter på programmet. Lärarkapaciteten bedöms därför inte stå i proportion till utbildningens volym på kort eller lång sikt. I intervjuerna betonade lärosätet att de har haft svårt att hitta personer med både vetenskaplig kompetens och en bakgrund som yrkeslärare. Lärosätet försöker kompensera för detta genom att adjunkterna står för en stor del av professionsinriktningen mot yrkesutbildning, medan lektorerna täcker upp med vetenskaplig kompetens inom ämnena pedagogik, sociologi och psykologi. Enligt lärosätesintervjuerna ska man försöka att rekrytera en lektor med inriktning mot yrkesdidaktik inom den närmsta framtiden. Ett ytterligare utvecklingsområde som lärosätet nämnde är att införa en kursansvarig för varje kurs, vilket dittills inte varit möjligt på grund av personalsituationen.

Av självvärderingen framgår att lärosätet arbetar aktivt med kompetensutveckling och avsätter medel för att adjunkter exempelvis ska läsa in en masterexamen, vilket bedömargruppen ser som en positiv satsning. Lärosätet ger flera exempel på kompetensutvecklande arbete som bedöms som lovvärda. Alla lärare har 120 timmar kompetensutvecklingstid i sin tjänst och lektorer får ytterligare timmar. Enligt intervjun har nyanställda lektorer möjlighet att få fyra månaders extra forskning under de första åren, och utöver det fördelar man även medel utifrån prestationsbaserade kriterier.

Enligt självvärderingen har alla lärare pedagogisk kompetens, och nyanställda måste ha 15 högskolepoäng i en högskolepedagogisk utbildning. Alla yrkeslärare som handleder under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är behöriga yrkeslärare. I nuläget finns inga krav på att handledarna ska ha genomgått handledarutbildning även om det är önskvärt. Bedömargruppen ser frågan om handledarutbildning som ett utvecklingsområde för lärosätet att arbeta vidare med.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns inte en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

I självvärderingen presenterar lärosätet tre forskningsmiljöer och en forskningsplattform som är relevanta för lärarutbildningarna. Forskningsplattformen, Lärande i samverkan, ska utifrån praktiknära forskning bidra till att utveckla både undervisningen i skolan och lärarutbildningarna. Mötesplatser för forskningssamtal skapas genom seminarier inom forskningsmiljöer. Studenterna möter i viss utsträckning aktiva forskare som undervisar utifrån sin vetenskapliga kompetens. Självvärderingen ger dock inte exempel på en forskningsmiljö med fokus på yrkesutbildning eller yrkeskunnande, vilket bedömargruppen ser som en brist. Den forskning som bedrivs på lärosätet har i stället ett mer allmänt fokus på lärarutbildning. Lärosätet betonar dock i intervjuerna att det finns starka ämnesdidaktiska forskningsgrupper vars forskning är relevant även för yrkeslärarprogrammet.

Även om yrkeslärarprogrammet kan dra nytta av den befintliga forskningen anser bedömargruppen att lärosätet behöver utveckla en miljö för forskning om yrkesutbildning. Det är oklart om studenterna får ta del av tillräckligt mycket vetenskaplig forskning som är relevant för yrkeslärarprogrammet. Den oklarheten stärks av att de disputerade lärarna har så lite undervisning i programmet. Bristen på en yrkesdidaktisk forskningsmiljö bidrar också till att det saknas forum för att fördjupa utbildningens professionsinriktning.

Den professionsinriktade miljön består framför allt av adjunkter men till viss del även av lektorer. Eftersom det bara finns två lärare med professionskompetens inom yrkesutbildning är även den professionsinriktade miljön ett utvecklingsområde. Av självvärderingen framgår att lärosätet fått examenstillstånd för forskarutbildning i utbildningsvetenskap, vilket är positivt. Bedömargruppen vill dock peka på vikten av att lärosätet inom forskarutbildningen prioriterar forskning som är relevant för yrkesutbildning och yrkeslärarprogrammet.

På grund av bristerna går det inte att säga att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö när det gäller yrkesutbildning och yrkeskunnande. En styrka är dock att lärosätet varje år satsar medel på kvalitetshöjande projekt i olika utbildningar. Enligt självvärderingen avsatte man under 2020 medel till yrkeslärarprogrammet för kvalitetsutvecklande insatser.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande

Lärosätets förutsättningar bedöms vara bristande när det gäller lärarutbildarnas vetenskapliga kompetens. Yrkeslärarutbildningen har ingen disputerad lärare med yrkeslärarbakgrund eller forskningsfokus mot yrkesutbildning. De disputerade lärare som tjänstgör i utbildningen undervisar dessutom i låg grad. Lärosätets styrka är att det finns tillräcklig professionskompetens, främst genom två adjunkter med hög grad av undervisning. Sammantaget innebär detta att den totala kompetensen inte stämmer väl överens med utbildningen innehåll, mål och genomförande på kort eller lång sikt. Bedömargruppen understryker behovet av att få en balans mellan lärarnas sammantagna vetenskapliga och professionsrelaterade kompetens. Ett tydligt utvecklingsområde är också att öka de nuvarande disputerade lärarnas andel av undervisningen.

Bedömningsområdet utbildningsmiljö bedöms inte heller som tillfredsställande eftersom lärosätet helt saknar en forskningsmiljö som fokuserar på yrkesutbildning och som därigenom kan berika yrkeslärarprogrammets vetenskapliga innehåll och profil. Enligt självvärderingen har lärosätet fått examenstillstånd för forskarutbildning i utbildningsvetenskap, vilket är positivt. Bedömargruppen vill dock peka på att lärosätet inom forskarutbildningen behöver prioritera forskning som är relevant för yrkesutbildning och yrkeslärarprogrammet.

Bristerna gör att det inte går att säga att det finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö när det gäller yrkesutbildning och yrkeskunnande. En styrka är dock att lärosätet varje år satsar medel på kvalitetshöjande projekt i olika utbildningar, och 2020 avsattes medel till yrkeslärarprogrammet för kvalitetsutvecklande insatser, enligt självvärderingen.

Bedömargruppen anser att följande delar bör följas upp:

· Vetenskaplig kompetens inom yrkeslärande i lärarkåren

· Andel lärare med adekvat professionskompetens (yrkeslärarbakgrund)

· Forskning om frågor som berör yrkesutbildning för att stärka den vetenskapliga och professionsinriktade miljön