Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

Lärosätets förutsättningar inom personal och utbildningsmiljö är tillfredsställande. Lärarstyrkan är stor med varierande grad av undervisning i utbildningen. Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt. Bedömargruppen ser dock ett behov av att fortsätta arbetet med rekryteringsbasen för högre akademisk kompetens inom yrkesutbildningsområdet, eftersom den i nuläget mestadels består av adjunktskompetens. Alla tillsvidareanställda lärare har gått högskolepedagogisk utbildning, och därför bedömer bedömargruppen att även den pedagogiska kompetensen är god.

Det finns en rik utbildningsmiljö som är både vetenskaplig och professionsinriktad. Enligt bedömargruppen bedrivs utbildningen på ett sådant sätt att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Aktiva forskare medverkar i utbildningen, även om detta kan stärkas. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram lärarlagens sammansättning av olika kompetenser som ett gott exempel på hur man kan säkerställa kopplingen till både forskning och yrke. Självvärderingen ger en tydlig bild av den vetenskapliga miljön som består av fyra centrumbildningar. Inom varje centrumbildning bedrivs seminarier och projekt. Anslag tilldelas varje år från lärarutbildningsnämnden till centrumbildningarna, som fördelar medlen till aktiva forskare. Det är en styrka att lärosätet varje år satsar på lärarutbildningsanknuten forskning, vilket enligt bedömargruppen ger förutsättningar för en bärkraftig forskning. Lärosätet ger även konkreta exempel på hur centrumbildningarna kommit yrkeslärarprogrammet tillgodo

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på progression och kunskapsområdet tas kontinuerligt upp och behandlas genom hela utbildningen. Lärosätets arbete med att dela in studenter i programinriktningar i de ämnesdidaktiska kurserna menar bedömargruppen är ett gott exempel på hur måluppfyllelsen i den delen kan säkerställas. Studenterna erbjuds en variation av undervisnings- och examinationsformer som ger goda förutsättningar till reflektion och lärande. Lärosätet uppvisar däremot en svagare måluppfyllelse om den del av examensmålet som handlar om vuxnas lärande. Bedömargruppen menar att målet måste säkerställas genom en examination, och är ett prioriterat område att åtgärda.

Utbildningen uppfyller examensmålet färdighet och förmåga genom att det finns en tydlig progression mellan kurserna med allt mer komplexa kurs- och examinationsuppgifter. Bedömargruppen bedömer också att utbildningens fokus på planering och genomförande av undervisning i de didaktiska och ämnesdidaktiska kurserna ger ett gott underlag för måluppfyllelse. Kurserna följs sedan upp under VFU. Genom att utbildningen brutit ner betygskriterierna i VFU-kurserna i konkretiserade bedömningsgrunder underlättas de lokala lärarutbildarnas bedömning av studenternas måluppfyllelse. Ett avslutande utvecklingsarbete lägger en god grund för studenterna att träna på att utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i övrigt.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna får flera möjligheter till reflektion över sitt lärande och kunnande genom utbildningen. Under VFU-kurserna får studenterna tillfälle att reflektera och kommunicera om sin egen professionsutveckling och framtida behov av utveckling. Teorikurserna bedöms på liknande sätt innehålla uppgifter och examinationer som uppmuntrar till analyser av det egna förhållningssättet i det didaktiska arbetet och vad som kan utvecklas. Exempelvis beskriver självvärderingen ett återkommande inslag som kallas för föreställningskartor som utformats för att studenterna ska få syn på sin egen förståelse av läraruppdraget och därigenom bli medvetna om vad de saknar för kunskaper.

Jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningen, men framför allt inom den verksamhetsförlagda delen där det finns en tydlig progression. Lärosätet uppmanas att se över hela kedjan av konstruktiv länkning när det gäller jämställdhetsperspektivet i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det innebär att jämställdhet måste bli tydligt i både lärandemål, examination och bedömningskriterier, för att jämställdhetsperspektivet ska kunna säkerställas i den teoretiska delen av utbildningen och ge studenterna en stabil grund inför VFU.

I fråga om uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet ett utvecklat kvalitetssystem på både organisations- och utbildningsnivå, och systemet ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Det finns ett välutvecklat system för kurs- och programvärderingar, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Vid lärosätet får studenterna möjlighet att ta en aktiv roll, främst formellt men även informellt. Det formella studentinflytandet innebär en möjlighet för studenterna att bli invalda i nämnder, styrelser och programråd. Studenterna kan också ha en aktiv roll i kursutvecklingen med hjälp av kursvärderingar. Det informella studentinflytandet innebär exempelvis muntlig återkoppling under pågående kurs med kursansvarig eller undervisande lärare. Exempelvis har studenternas formativa synpunkter bidragit till att förändra kursuppgifter och tydliggöra schema och studiehandledning. Bedömargruppen gör den sammantagna bedömningen att studenterna har möjlighet att genom både kursvärderingar och direkt kontakt med lärare påverka och medverka till utbildningens utveckling och förbättring. De har möjlighet att vara representerade och ingå i beredande och beslutande organ. Lärosätet säkerställer därmed studenternas medverkan och inflytande.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän och verksamma yrkeslärare för att utveckla utbildningen, hålla den uppdaterad och säkerställa att utbildningen tydliggör de krav och förväntningar som arbetslivet ställer på en yrkeslärare. I två av kurserna inom den verksamhetsförlagda utbildningen organiserar man trepartssamtal, där både lokala lärarutbildare och lärosätet deltar i samtal med studenten. De lokala lärarutbildarnas kompetens kvalitetssäkras genom olika insatser, som terminsträffar och handledarutbildning. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen anser är viktigt är att fortsätta hitta former för att få fler lokala lärarutbildare från yrkesutbildningarna att gå handledarutbildning.

Ett utvecklingsområde som lyfts fram i självvärderingen handlar om att lärosätet har slutit ett avtal med skolhuvudmännen som ska bidra till att de mest framstående lärarna ska göras tillgängliga för lärarutbildningen samtidigt som universitet ska ta mer ansvar för deras kompetensutveckling. Det anser bedömargruppen är ett gott exempel på en god samverkan med arbetslivet som kan komma studenterna till del.