Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, och säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande

Utbildningen ger studenterna kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik som krävs för undervisning och lärande i yrkesutbildning. Hela utbildningen bedrivs som en distansutbildning. I självvärderingen ger lärosätet flera relevanta exempel på hur didaktik och ämnesdidaktik kontinuerligt tas upp och behandlas i de flesta kurser under utbildningen. Kurserna är utformade med tydlig progression, och lärosätet erbjuder studenterna en god teoretisk grund som sedan övas konkret under de verksamhetsförlagda perioderna. Lärosätet erbjuder en variation av både lärandeaktiviteter och examinerande uppgifter, som enligt bedömargruppen ger studenterna goda förutsättningar till reflektion och lärande.

I självvärderingen framgår hur studenterna samläser i de delar som behandlar didaktik och delas in i grupper utifrån programinriktningar i de ämnesdidaktiska kurserna. I de ämnesdidaktiska kurserna sker en fördjupning med utgångspunkt i studenternas ämnesbehörigheter. Detta möjliggörs genom den så kallade Värmlandsmodellen som bidrar till att adjungerade lärare knyts till de ämnesdidaktiska kurserna och bidrar med specifik ämnesdidaktisk kompetens. Bedömargruppen vill särskilt lyfta fram det här initiativet som ett gott exempel på hur ämnesdidaktik kan behandlas inom yrkeslärarprogram.

Lärosätet beskriver hur uppgifterna inom de ämnesdidaktiska kurserna är anpassade för respektive programinriktning. I självvärderingen ger lärosätet ett exempel på en examinationsuppgift där studenterna ska problematisera och planera ett moment i sitt ämne utifrån styrdokument och litteratur med särskild hänsyn till elevers motivation. Studenterna får sedan återkoppla på varandras planeringar och lösningar. Ett annat exempel på examinerande uppgift är att studenterna ska konstruera en uppgift eller ett bedömningsunderlag i sitt ämne. Uppgiften redovisas i en rapport och en inspelad film där studenterna ska lyfta ett bedömningsdilemma från den planerade undervisningen. Examinationerna bedöms som bra möjligheter för studenterna att utveckla och träna sina kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik.

När det gäller den del av examensmålet som handlar om yrkesutövningen i övrigt ger lärosätet i självvärderingen exempel på hur det didaktiska ämnesinnehållet sätts i relation till yrkesutbildningens arbetsplatsförlagda del (APL). Exempelvis behandlas trepartssamtal och bedömning av yrkeskunnande under APL, och i en uppgift ska studenterna diskutera utformningen av APL på den egna VFU-skolan i relation till utredningsrapporter. Bedömargruppen ser detta som goda exempel på hur lärosätet möjliggör för studenterna att få en grundläggande beredskap att arbeta med frågor som rör APL i deras kommande yrkesliv.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet uppvisar en svagare måluppfyllelse av den del av examensmålet som handlar om att visa kännedom om vuxnas lärande. Lärosätet lyfter själv fram detta som ett eftersatt område, vilket har lett till att en lektor fått uppdraget att arbeta fram material för undervisning och examination av det befintliga kursmål som behandlar vuxnas lärande. Sammantaget anser bedömargruppen att studenternas måluppfyllelse om vuxnas lärande är ett prioriterat utvecklingsområde och uppmanar lärosätet att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram litteratur och examinerande uppgifter.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Lärosätet visar i självvärderingen att det här examensmålet behandlas i de flesta kurser i utbildningen, både inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Exemplen i självvärderingen vittnar om en god progression relaterad till detta mål, vilket innebär att det finns en kontroll över var och hur lärandemål bearbetas, undervisas och examineras för att nå måluppfyllelse.

Självvärderingen beskriver hur specialpedagogiska inslag kommer in tidigt i utbildningen och examineras genom att studenterna problematiserar olika förhållningssätt till undervisning och lärande utifrån en fallbeskrivning av en fiktiv elevs situation. Vidare framgår att alla uppgifter inom didaktik och ämnesdidaktikkurserna är kopplade till planering och genomförande av undervisning. Studenterna får möjlighet att träna detta både självständigt och tillsammans med andra. Under VFU följs detta upp och examineras genom bland annat lärandemålet "planera och genomföra undervisning med beaktande av olika elevers förutsättningar, samt under handledning reflektera över specialpedagogiska behov".

Lärosätet beskriver i självvärderingen hur lärandemålen under VFU bryts ner i konkretiserade exempel, som ska underlätta bedömningen av graden av måluppfyllelse. Bedömargruppen ser lärosätets konkretiserade exempel som en styrka, som kan bidra till en mer likvärdig bedömning genom att de tydliggör vad studenterna ska visa för förmågor.

Bedömargruppen menar också att lärosätet har arbetat fram en god balans mellan kurserna i yrkesdidaktik/yrkesämnesdidaktik och VFU. Ett gott exempel på det är att utbildningen organiseras så att VFU följer direkt på didaktikkurserna. Bedömargruppen menar att detta på ett förtjänstfullt sätt bidrar till att studenterna kan utveckla de färdigheter och förmågor som krävs för den framtida yrkesrollen. Av självvärderingen framgår att lärosätet genomför trepartssamtal vid två av fyra perioder av verksamhetsförlagd utbildning. En filmad lektion och en självvärdering är underlag för trepartssamtalet.

Under den sista kursen säkerställs den del av examensmålet som handlar om förmågan att initiera, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i övrigt. Lärosätet lyfter i självvärderingen fram att studenterna genomför ett utvecklingsarbete där de identifierar, planerar, genomför och utvärderar en planerad åtgärd. Bedömargrupper ser det som styrka att studenterna får möjlighet att träna på en sådan verksamhetsutveckling som kommer att vara en del av deras kommande yrkesliv.

I självvärderingen har lärosätet lyft fram behovet av kompetensutveckling av de lokala lärarutbildarna som ett utvecklingsområde, eftersom det är få som deltagit i handledarutbildningen. Lärosätet arbetar därför aktivt med speciella lokala lärarutbildningsdagar som syftar till att stärka dem i sitt uppdrag. Av intervjuerna framgick att lärosätet även har spelat in filmer som ska fungera som stöd till handledarna. Dessutom har lärosätet tagit fram skriftlig information om vad uppdraget går ut på. Lärosätet uppmuntrar de handledare som inte har gått handledarutbildningen att genomföra den vid lärosätet. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet aktivt arbetar med kompetensutveckling av handledare och vill uppmuntra till fortsatt kvalitetssäkring av studenternas VFU.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Självvärderingen visar att utbildningen erbjuder möjlighet till reflektion över lärande och kunnande i flera kurser. Framför allt är det VFU-kurserna som innehåller lärandemål som handlar om att studenterna i olika grad ska redogöra för, diskutera och analysera sin egen professionsutveckling, men också identifiera sitt behov av utveckling. Detta examineras muntligt med betygsskalan Underkänt-Godkänt. Målet följs även upp vid trepartssamtal där studenterna utvärderar sin utveckling till lärare.

Av självvärderingen framgår att lärosätet genom ett forskningsprojekt har utvecklat ett examinerande verktyg, föreställningskartor, som ingår som ett återkommande inslag i utbildningen. Föreställningskartor används som ett verktyg för att studenterna ska få syn på sin egen förståelse av olika aspekter i lärarens uppdrag, för att på så sätt kunna bli medvetna om vad de saknar för kunskaper och vad de behöver bli utmanade i. Bedömargruppen vill lyfta detta som ett gott initiativ som öppnar för reflektion på nya sätt.

Lärosätet redovisar i självvärderingen inte specifikt hur utbildningen tränar studenternas förmåga att utveckla kompetens i yrkesämnet, men bedömargruppen gör bedömningen att den här aspekten är nära förknippad med reflektioner över det pedagogiska arbetet. Av intervjuerna framgår att studenterna kontinuerligt i diskussionstrådar får möjlighet att reflektera över både sitt tidigare och framtida yrke med utgångspunkt i litteraturen. Vikten av att hålla sig á jour med sitt yrkesämne är också en aspekt som återkommande tas upp under utbildningen. Det framgår även i självvärderingen att studenterna examineras i en uppgift där de ska reflektera över relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap, vilket lärosätet menar ökar studenternas förståelse för sitt yrkesämne. Målet framstår därför i huvudsak som väl behandlat och examinerat.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att studenterna möter jämställdhetsperspektivet under framför allt den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. Det finns en inbyggd progression i hur examensmålet behandlas under VFU, och det finns ett konkretiserande bedömningsunderlag som lyfter fram vad studenterna ska ha uppnått. Examensmålet examineras på flera olika sätt - dels examineras det muntligt vid ett seminarium efter avslutad VFU, dels följs det upp vid trepartssamtal och dels lämnar den lokala lärarutbildaren in ett bedömningsunderlag.

Bedömargruppen noterar dock utifrån självvärderingen och intervjuerna att jämställdhetsperspektivet har en svagare förankring inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Självvärderingen ger få konkreta exempel på lärandemål som synliggör jämställdhet. De lärandemål som lärosätet har valt att exemplifiera jämställdhetsperspektivet med är inte formulerade på ett sådant sätt att de synliggör jämställdhet. Det innebär att lärandemålen skulle kunna examineras utan fokus på jämställdhet. I självvärderingen finns flera exempel på föreläsningar, diskussioner och uppgifter som har beröring med jämställdhet. Bland annat problematiseras i diskussioner elevernas val av yrkesutbildning och hur homogena grupper med avseende på kön påverkas när det kommer in elever av motsatt kön. Det anser bedömargruppen är viktiga och väsentliga inslag i utbildningen, men som i nuläget inte avspeglas i den berörda kursens lärandemål.

Vid lärosätesintervjuerna visade lärosätet en medvetenhet om att jämställdhetsperspektivet inte är tydligt i lärandemålen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och uppger att de börjat arbeta strategiskt med frågan. Exempelvis har lärosätet tillverkat korta filmer om hur studenterna kan arbeta med jämställdhetsintegrering i klassrummet. Filmerna vänder sig till studenterna. Bedömargruppen ser detta som lovvärda initiativ som behöver kompletteras med att konstruera lärandemål, examinationsuppgifter och bedömningskriterier med fokus på jämställdhet för att säkerställa jämställdhetsperspektivet i den teoretiska delen av utbildningen.

I självvärderingen framgår att lärosätet har uppmärksammat att de lokala lärarutbildarna ofta saknar kompetens för att bedöma uppfyllelsen av det jämställdhetsrelaterade målet under VFU. Lärosätet har därför gjort insatser för att stärka kompetensen. Det är en styrka att lärosätet är medvetet om bristerna och har genomfört åtgärder. Bedömargrupper vill betona vikten av att fortsätta förtydliga jämställdhetsuppdraget för de lokala lärarutbildarna.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån det samlade bedömningsunderlaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet har ett välutvecklat system för att systematiskt följa upp yrkeslärarprogrammet. Det är lärarutbildningsnämnden och programrådet som ansvarar för att följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination samt se till att uppföljningens resultat vid behov omsätts i kvalitetsutvecklande åtgärder.

I självvärderingen framkommer att det finns en stödorganisation för det systematiska kvalitetsarbetet vid lärosätet, och att kurser och program följs upp kontinuerligt med hjälp av standardiserade elektroniska enkäter av programledaren. Lärosätet lyfter fram att svarsfrekvensen ofta är låg och det framgår inte om den är tillräcklig för att göra valida bedömningar. En styrka enligt bedömargruppen är att kursvärderingar därför ofta kompletteras med muntlig formativ eller summativ värdering. Återkopplingen till studenterna sker genom att resultatet publiceras på lärosätets webbplats, medan återkopplingen till lärarna på programvärderingen sker genom en länk till analysen efter publicering.

Av självvärderingen framgår att lärosätet har utvecklat en matris över programmet som är ett levande dokument över exempelvis programmets mål, aktiviteter, litteratur, innehåll och examinationer, som finns tillgänglig för all inblandad personal. Det framgår också av självvärderingen att lärarutbildningsnämnden har identifierat utvecklingsområden för all lärarutbildning vid lärosätet, vilket innebär att det pågår ett utvecklingsarbete med digitalisering, jämställdhetsintegrering, interkulturalitet och flerspråkighet. Bedömargruppen noterar att lärosätet aktivt arbetar med olika medel och på olika nivåer med att identifiera utvecklingsområden som syftar till att kvalitetssäkra utbildningen.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet lyfter fram att de har en organisation som samordnas inom programmet Framgångsrika studier, för att kunna stötta studenter att genomföra sina studier inom den planerade studietiden. Här har lärosätet skjutit till medel som ska användas för att öka studenternas genomströmning. Till exempel har biblioteket fått medel för att ge stöd till skrivhandledning och utveckling av studieteknik. Av intervjuerna framgår att personer från utbildningen kontaktar och följer upp studenter som inte följer sin studiegång.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen möjliggör måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Självvärderingen ger goda exempel på progression och kunskapsområdet tas kontinuerligt upp och behandlas genom hela utbildningen. Lärosätets arbete med att dela in studenter i programinriktningar i de ämnesdidaktiska kurserna menar bedömargruppen är ett gott exempel på hur måluppfyllelsen i den delen kan säkerställas. Studenterna erbjuds en variation av undervisnings- och examinationsformer som ger goda förutsättningar till reflektion och lärande. Lärosätet uppvisar däremot en svagare måluppfyllelse om den del av examensmålet som handlar om vuxnas lärande. Bedömargruppen menar att målet måste säkerställas genom en examination, och är ett prioriterat område att åtgärda.

Utbildningen uppfyller examensmålet färdighet och förmåga genom att det finns en tydlig progression mellan kurserna med allt mer komplexa kurs- och examinationsuppgifter. Bedömargruppen bedömer också att utbildningens fokus på planering och genomförande av undervisning i de didaktiska och ämnesdidaktiska kurserna ger ett gott underlag för måluppfyllelse. Kurserna följs sedan upp under VFU. Genom att utbildningen brutit ner betygskriterierna i VFU-kurserna i konkretiserade bedömningsgrunder underlättas de lokala lärarutbildarnas bedömning av studenternas måluppfyllelse. Ett avslutande utvecklingsarbete lägger en god grund för studenterna att träna på att utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i övrigt.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna får flera möjligheter till reflektion över sitt lärande och kunnande genom utbildningen. Under VFU-kurserna får studenterna tillfälle att reflektera och kommunicera om sin egen professionsutveckling och framtida behov av utveckling. Teorikurserna bedöms på liknande sätt innehålla uppgifter och examinationer som uppmuntrar till analyser av det egna förhållningssättet i det didaktiska arbetet och vad som kan utvecklas. Exempelvis beskriver självvärderingen ett återkommande inslag som kallas för föreställningskartor som utformats för att studenterna ska få syn på sin egen förståelse av läraruppdraget och därigenom bli medvetna om vad de saknar för kunskaper.

Jämställdhetsperspektivet beaktas och förankras i utbildningen, men framför allt inom den verksamhetsförlagda delen där det finns en tydlig progression. Lärosätet uppmanas att se över hela kedjan av konstruktiv länkning när det gäller jämställdhetsperspektivet i den utbildningsvetenskapliga kärnan. Det innebär att jämställdhet måste bli tydligt i både lärandemål, examination och bedömningskriterier, för att jämställdhetsperspektivet ska kunna säkerställas i den teoretiska delen av utbildningen och ge studenterna en stabil grund inför VFU.

I fråga om uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet ett utvecklat kvalitetssystem på både organisations- och utbildningsnivå, och systemet ger stöd för att på både kort och lång sikt kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat. Det finns ett välutvecklat system för kurs- och programvärderingar, och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom den planerade studietiden.