Bedömningsgrund: Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med arbetslivet. Samverkan sker via kursmentorer, verksamma yrkeslärare och huvudmän i syfte att utveckla utbildningen. Man samverkar även via olika forsknings- och utvecklingsprojekt och nätverk. På så vis säkerställs också att utbildningen har ett aktuellt innehåll och anpassas till de krav och förväntningar som ställs på yrkeslärare i professionen.

VFU förutsätter en samverkan med skolhuvudmännen i regionen, och dessa finns utspridda över 19 kommuner. För detta finns VFU-avtal med krav på behöriga handledare i rätt yrkesområde och yrkesämne. Yrkeslärarstudenter kan även göra VFU utomlands i Finland och Kenya, och utvecklingsarbete bedrivs kring detta. För de studenter som gör VFU i egen tjänst (cirka 14 av 43) har man en kontinuerlig samverkan med arbetslivet.

Yrkeslärarutbildningen vid Linköpings universitet har sedan 2011 ett system med kursmentorer som är aktiva yrkeslärare och medverkar i utbildningen. Därigenom säkerställer man professions- och arbetslivsanknytningen i utbildningen, och skapar samtidigt en länk mellan skolor och universitetet som möjliggör nära samverkan och förbereder studenterna inför deras lärarprofession. Kursmentorerna har sin huvudanställning hos kommunen men deltar i seminarier på lärosätet för att bidra med aktuella exempel från skolverksamheten. De förbereder också studenterna inför VFU-kurserna och hjälper till med att ta fram kursuppgifter i programmet. Anställningarna vid LIU är tidsbegränsade för kursmentorerna, och när intervjun med lärosätet gjordes var ett par kursmentorer knutna till yrkeslärarprogrammet.

I självvärderingen lyfter lärosätet också fram hur studenterna förbereds för framtida förändringar i samhället och skolan genom att de tidigt i utbildningen får möta digital teknik, via lärplattformen och via kursinnehåll som berör digitalisering på olika sätt. Mångkulturalitet och etnicitet framhålls också som viktigt och ingår i kurserna som studenterna får ta del av under utbildningen, främst i två av UVK-kurserna.

Samverkan sker också i form av LIU-skolsamverkan, vars föreståndare också undervisar på yrkeslärarprogrammet, samt i olika råd och nätverk. Yrkesrådet framstår som särskilt viktigt eftersom det har arbetslivsrepresentanter för regionen och fokus ligger på professionsanknytningen. Annan samverkan som lärosätet lyfter fram gäller fortbildningsinsatser och olika forsknings- eller utvecklingsprojekt med det omgivande samhället som engagerar studenter. Därtill genomför man alumnundersökningar vart tredje år, och tanken är att alumnverksamheten ska utvecklas. Bedömargruppen anser att självvärderingen innehåller många goda exempel på samverkan som bidrar till att utbildningen har ett uppdaterat innehåll.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande.

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän, verksamma yrkeslärare och kursmentorer för att utveckla utbildningen och upprätthålla en professions- och arbetslivsanknytning som förbereder studenterna inför deras yrkeslärarprofession. Man samverkar också via utbildningens yrkesråd och olika forsknings- och utvecklingsprojekt och nätverk. Alumnundersökningar genomförs och man planerar att öka alumnverksamheten. Digitalisering, mångkultur och etnicitet ingår i utbildningen för att förbereda studenterna inför framtiden. Det finns möjlighet att göra VFU utomlands och utvecklingsarbete pågår om detta. Bedömargruppen menar att lärosätet på flera sätt visar hur man kan säkerställa att utbildningen har aktuellt innehåll.