Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens bedöms vara adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Den vetenskapliga kompetensen vid yrkeslärarprogrammet i Linköping bedöms vara god. De flesta av lärarna har forskning i tjänsten och undervisar inom sina expertområden. Många bedriver dessutom forskning som behandlar yrkesutbildning och professionsutbildning. Inom områdena didaktik, yrkesdidaktik och pedagogik är cirka 50 procent av lärarna forskarutbildade.

Den professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bedöms vara tillfredsställande. Fler än hälften av de undervisande lärarna har lärarexamen, och därmed kan den generella professionsinriktade lärarkompetensen bedömas vara tillräcklig. Däremot är det något färre lärare med professionsinriktad kompetens som har bakgrund som yrkeslärare, men eftersom en relativt stor andel av lärarna forskar om yrkesdidaktik och arbetsliv bedöms deras kompetenser inom yrkeslärarprofessionen kunna säkerställas på det sättet. Linköpings universitet har också anställt kursmentorer på programmet. Det är aktiva yrkeslärare som medverkar i att planera, genomföra och följa upp kurserna på campus för att säkerställa professions- och arbetslivsanknytningen.

Linköpings universitet redovisar 14 lärare som undervisar på programmet. En grupp på 8 lärare, varav 7 är tillsvidareanställda, utgör en kärngrupp i kursernas personalstyrka. Enligt tabellen är det två lektorer som bär upp en stor del av undervisningen, varav den ena har yrkeslärarexamen och den andra är ämneslärare i botten. Utöver det undervisar tre lektorer i utbildningen, varav två har lärarexamen. Två forskarstuderande med lärarexamen sköter 10-15 procent av undervisningen vardera. En adjunkt som är yrkeslärare står för 19 procent. Enligt intervjuerna med lärosätet finns det en tydlig rollfördelning mellan lärarna som är aktiva i programmet, där kärngruppen axlar kursansvaret och står för helheten i programmet, med övriga lärare anlitas som experter inom sina forskningsområden där det behövs. Enligt självvärderingen och intervjuerna har man regelbundet kollegiala erfarenhetsutbyten via seminarier, lärarträffar, auskultationer och internat. På så vis garanteras stabilitet och kontinuitet för studenterna.

Genomgångna högskolepedagogiska kurser är ett krav för de undervisande lärarna. Deras kompetens följs upp årligen av både institutionen och fakulteten, och institutionen har under de senaste fem åren rekryterat personal för att bland annat kompensera för pensionsavgångar. Satsningar görs för att öka den pedagogiska kompetensen hos lärarna, till exempel via en kurs om digitaliserad undervisning. Institutionen försöker också göra så att de som inte har forskningsmedel kan ta del av forskning och utforma nya forskningsprojekt, samt att adjunkter med licentiatutbildning får fortsätta sin forskarutbildning. Med många forskande lärare finns en risk för att ett tillskott av forskningsmedel kan rubba bemanningen med kort varsel, men lärosätet har rutiner för detta.

Enligt självvärderingen och intervjuerna framgår det att man vid utlysning av nya tjänster trycker på egen forskning om yrkeslärande och lärarerfarenhet. Det förs löpande dialoger mellan avdelningschefer och medarbetare om bemanningsplaner. Sammantaget finns strategier för att säkra kompetensförsörjningen på programmet, både på kort och på lång sikt.

Bedömargruppen anser att Linköpings universitet har goda förutsättningar under bedömningsgrunden personal, och därmed är ett bra exempel. Där finns en kompetent lärarkår som också forskar. Programmet är välorganiserat och genomtänkt när det gäller lärarresurser och hur kompetensen används. I intervjuerna framgår det också att både utbildningens och de anställdas perspektiv beaktas; till exempel tänker man på att kurser ska bemannas av flera lärare för att öka stabiliteten och erbjuda spetskompetens där det behövs, och nyanställda lärare skolas in på programmet och in i en kollegial samarbetskultur.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Självvärderingen ger en tydlig bild av den vetenskapliga miljön. På lärosätet bedrivs forskning om yrkesutbildning och professionsutbildning, och man ger exempel på forskningsprojekt som är relevanta för utbildningens innehåll. Forskande lärare undervisar och har kursansvar på kurser där deras forskning kan bidra med perspektiv och kunskap, och på så vis finns ett nära samband mellan forskning och utbildning.

Vid institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL) finns en forskningsmiljö som svarar mot yrkesutbildning och yrkesdidaktik och som därför är mycket relevant för yrkeslärarprogrammet. Forskningen rör yrkesutbildningens och undervisningens förutsättningar, genomförande, resultat och effekter. I en tabell i självvärderingen framgår det tydligt hur kursinnehållet är kopplat till relevanta forskningsprojekt, till exempel i kursen UK6 Sociala relationer, lärarens ledarskap och konflikthantering, där den kursansvariga läraren forskar om arbetsförlagt lärande (APL) och didaktik. Man ger också flera exempel på hur denna koppling gynnar studenternas lärande genom att de tar del av forskningsresultat och får inblick i vetenskapliga metoder. Ett sådant exempel är UK7 där en av lärarna forskar om "Learning Studies" och studenterna får lära sig hur det kan användas för att utveckla planering, genomförande och utvärdering av undervisning.

Enligt intervjuerna med lärosätet pågår ett ständigt arbete för att utveckla den vetenskapliga och professionsinriktade miljön på programmet. Studenterna är nöjda med den forskning som de får ta del av och med kopplingarna till den blivande professionen. Från lärarnas håll uttrycks en medveten strävan efter att knyta innehållet i utbildningen till forskning och profession. De har bland annat skrivit läroböcker tillsammans som de har gett ut på förlag och som används nationellt.

Studenter inbjuds också till att medverka i forskningsprojekt eller delta i yrkesdidaktiska forskningsseminarier, bland annat i syfte att väcka intresse för framtida forskarstudier eftersom det behövs fler yrkeslärare med forskarutbildning.

Baserat på lärosätets många och konkreta exempel bedöms den vetenskapliga och professionsinriktade miljön som omgärdar yrkeslärarprogrammet vara rik och stark, och verksamheten bedrivs också på sådant sätt att det finns en tydlig koppling mellan forskning och utbildning.

Förutsättningar

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet förutsättningar vara tillfredsställande.

Förutsättningarna för att bedriva yrkeslärarutbildning är goda eftersom lärosätet har en välorganiserad utbildning och en kompetent lärargrupp där många också forskar. Personalen som bär upp kurserna har både pedagogisk, vetenskaplig och professionsinriktad kompetens. Antalet lärare bedöms också vara adekvat och det finns strategier för att täcka kompetensförsörjningen, både på kort och på lång sikt. Bedömargruppen anser att Linköpings universitet är ett bra exempel på goda förutsättningar under bedömningsgrunden personal. Programmet är välorganiserat och genomtänkt när det gäller lärarresurserna och hur kompetensen används. I intervjuerna framgår det också att både utbildningens och de anställdas perspektiv beaktas; till exempel tänker man på att kurser ska bemannas av flera lärare för att ge stabilitet och erbjuda spetskompetens där det behövs, och alla nyanställda lärare skolas in på programmet och in i en kollegial samarbetskultur.

Det finns en tydlig vetenskaplig och professionsinriktad miljö vid lärosätet, med ett nära samband mellan forskning och utbildning. Utbildningen har en stark forskningsöverbyggnad med inriktning mot yrkesdidaktik och arbetsliv. Studenter inbjuds också till att delta i forskningsprojekt eller yrkesdidaktiska forskningsseminarier, bland annat i syfte att väcka intresse för framtida forskarstudier. Utbildningen finns alltså i en stark vetenskaplig och professionsinriktad miljö. Baserat på de många och konkreta exemplen bedöms det finnas en rik och stark vetenskaplig och professionsinriktad miljö kring yrkeslärarprogrammet, och i verksamheten finns en tydlig koppling mellan forskning och utbildning.