Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande.

Lärosätet tydliggör genom text och tabeller i självvärderingen hur kunskapsmålet säkerställs i programmets kurser och hur det gradvis vidgas, i kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Där beskrivs också hur utbildningen har utformats för att integrera mångfacetterade/tvärvetenskapliga perspektiv och få en progression i didaktiskt och vetenskapligt kunnande. Progressionen skapas via didaktiska och vetenskapliga inslag genom hela utbildningen och följs upp, vidgas och fördjupas allteftersom. Didaktiskt, yrkesdidaktiskt och vetenskapligt kunnande konkretiseras med aktiva verb i lärandemålen som synliggör de stegvis ökande kraven (till exempel från att beskriva och redogöra för, till att reflektera, tillämpa, granska och diskutera), och på så vis framstår såväl progressionen som de ökande kunskapskraven som tydliga.

Första året läggs en didaktisk grund genom att studenterna får läsa tre kurser inom UVK, och därefter varvas UVK-kurser med VFU-kurser för att tillämpas praktiskt. Undervisningen är organiserad med kurser, undervisningsaktiviteter och examinationer för att studenterna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper och den förståelse som anges i målet.

I intervjuerna framgår det att lärosätet hanterar studenternas olika ämnesinriktningar främst genom att integrera dem med varandra, och att lärarna medvetet laborerar med olika gruppindelningar för att åstadkomma detta. Undervisningen utgår i huvudsak från studenternas egen yrkeskunskap i de ämnen som utbildningen avser, vilket i praktiken innebär att de själva får applicera de didaktiska teorierna på sina egna ämnen och inriktningar i UVK-kursernas uppgifter, och senare utveckla den mer specifika ämnesdidaktiken under VFU-kurserna. Enligt intervjuerna säkerställs målet i VFU-kurserna genom uppgifternas utformning och en tydlig och stark VFU-organisation. Via kursuppgifter uppmuntras också studenterna att undersöka andra skolformer, intervjua verksamma lärare och göra studiebesök på skolor för att se hur saker konkretiseras på olika gymnasieprogram.

I självvärderingen finns ett tydligt ställningstagande till begreppen didaktik och yrkesdidaktik, på så sätt att de innefattar metodik och vetenskapligt kunnande samt är integrerade med varandra. Detta samband klargjordes i intervjuerna genom exempel på hur lärare brukar förmedla metodiska gestaltningar genom sin undervisning. Ett problem har varit att studenterna inte alltid uppmärksammar dessa metodiska gestaltningar som metodik i programmet, och därför har lärarna nu inlett ett arbete med att tydliggöra metodiken i kursernas lärandemål och innehåll. Under 2020 anställdes också en kursmentor i syfte att stärka de yrkesmetodiska inslagen, och därtill deltar lärarna i workshoppar med fokus på yrkesdidaktik och metodik. Sammantaget verkar metodiken ha varit lite undanskymd, men bedömargruppen ser positivt på att lärosätet vill förändra detta.

Vad gäller vuxnas lärande ger man exempel på hur detta behandlas i tredje UVK-kursen. Upplägget innebär variation i lärandeaktiviteter och examinationer och visar hur studenterna får möjlighet att fördjupa kunskapen didaktiskt i sitt undervisningsämne. Yrkesutövningen i övrigt berörs inte i självvärderingstexten under denna bedömningsgrund, men vissa inslag går att utläsa ur en tabell, exempelvis samverkan med skola och arbetsplats, yrkesetiskt handlande, kommunikation och lärares ledarskap. Bedömargruppen anser därmed att alla delar av målet är uppfyllda.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Enligt självvärderingens text och tabeller finns det i utbildningens utformning en tydlig progression genom utbildningen där målet möjliggörs och säkerställs på ett tillfredsställande sätt. Det återkommer i flera UVK-kurser och samtliga VFU-kurser, och studenternas utveckling stöds genom olika lärandeaktiviteter och examinationer. Exempelvis i UK3 behandlas målet i tre teman (Didaktik och yrkesdidaktik, Vem är eleven och Design för lärande) som utgår från teori. De bearbetas både självständigt och tillsammans med andra via olika övningsuppgifter och fältstudier, för att sedan mynna ut i diskussioner och reflektioner om undervisningsplanering som examineras muntligt och skriftligt.

I VFU-kurserna uppfylls målet genom att studenterna stegvis får ta ett större undervisningsansvar och öva på att anpassa sin undervisning till elevers skilda förutsättningar. I alla dessa kurser används portfoliouppgifter där studenterna ska beskriva sin undervisningsplanering och reflektera över och utvärdera sitt eget och elevernas lärande. Måluppfyllnaden styrs upp och säkerställs av uppgifter, seminarier, tre trepartssamtal, ett omdömesformulär från handledare efter varje VFU, och platsbesök från examinator under sista VFU-kursen.

Den andra delen av målet gäller den pedagogiska verksamheten i övrigt, och för den nämns bland annat samverkan i självvärderingen. Samverkan mellan skola och arbetsplats för det arbetsplatsförlagda lärandet tas upp som exempel på ett innehåll som även behandlas i anknytning till "varje elevs lärande och utveckling", vilket bedömargruppen ser som en styrka. Vad gäller "varje elevs lärande och utveckling" beskrivs främst specialpedagogik, men flerspråkighet och mångfald nämns inte i självvärderingen. I intervjuerna med lärosätet framgår det att flerspråkighet som begrepp inte förekommer i utbildningen. Däremot har behovet av kunskap om flerspråkighet uppmärksammats av studenterna, och det har även hörsammats, bland annat genom en dags fortbildning för både lärare och studenter om flerspråkighet och nyanländas lärande i gymnasieskolan. I några kurser väcks frågan naturligt, så det beskrivs som ett påtagligt tema i utbildningen även om begreppet inte används. Bedömargruppen tycker att detta innehåll också behöver tydliggöras i utbildningen och uppmanar lärosätet att arbeta med detta.

Handledarens kompetens framstår som viktig för genomförande och säkerställandet, särskilt med tanke på att studenternas yrkesämnesdidaktiska utveckling till stora delar ska ske under VFU:n. Lärosätet har tagit fram stöddokument om VFU till studenter, handledare och kursansvariga i syfte att förtydliga kursernas innehåll. Sedan höstterminen 2019 infördes också krav på att alla handledare ska genomgå Linköpings universitets handledarintroduktion. Därutöver är målsättningen att de även ska gå en handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng. För att möjliggöra det har handledarutbildningen distansanpassats, och söktrycket har ökat. Utvecklingsarbeten har alltså initierats, och bedömargruppen uppmuntrar lärosätet att arbeta vidare med detta.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse av examensmålet på ett tillfredsställande sätt. Lärosätet ger goda exempel på progression och hur området kontinuerligt tas upp och behandlas genom hela utbildningen, med gradvis mer komplexa kurs- och examinationsuppgifter i både UVK- och VFU-kurser.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Enligt självvärderingen möjliggörs och säkerställs måluppfyllelsen i de flesta kurser under utbildningens gång, både teorikurser och VFU-kurser. Progressionstankar finns, och måluppfyllelsen säkerställs i varierande examinationsformer: övningsuppgifter, seminarier, tentamina, portfoliometodik och skolutvecklingsprojekt. Yrkeslärares dubbla identiteter problematiseras och diskuteras i den första kursen på programmet, och lärandemålet återkommer därefter i VFU-kurser samt i till exempel en utvecklingsplan och ett skolutvecklingsarbete. Målet behandlas också i portfoliouppgifter och trepartssamtal. I intervjuerna med lärosätet framkom det dock att progressionstanken mellan VFU-kurserna bör tydliggöras för studenterna, särskilt inför och under den första VFU-kursen.

Bedömargruppen anser att lärosätet verkar beakta både kompetens i yrkesämnet och kompetens i det pedagogiska arbetet på ett noggrant sätt, och att man vill ge studenten flera möjligheter att utveckla båda. Enligt intervjuerna kan lärarna exempelvis påminna om hur viktigt det är att hålla sig uppdaterad i ämnet, förklara hur branscher påverkar läroplaner och vad som styr skolans styrdokument och uppmärksamma vikten av APL. Utbildningen ger därmed studenterna möjlighet att vara kritiskt självreflekterande och utvecklingsorienterade inom sina ämnen.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet arbetar aktivt med jämställdhet. Det finns en genuslektor inom varje fakultet eller område som har i uppdrag att öka medvetenheten och kunskapen om genusperspektiv samt utveckla pedagogiska modeller för ett bestående jämställdhetsarbete. Jämställdhet ska beaktas i utformningen av kurserna och följs upp systematiskt, bland annat i kursutvärderingar.

Yrkeslärarprogrammets kursplaner granskades av en genuslektor 2019 med godkänt resultat. Kurser planeras så att lärare ger en bred möjlighet till identifikation gällande yrkesbakgrund, ålder och kön. Det är jämn könsfördelning bland de lärare som undervisar. Kurslitteratur väljs med tanke på könsfördelning och studenter delas medvetet in i heterogena grupper för att beakta jämställdhetsmålet. I intervjuerna med lärosätet framgår det också att lärarna är engagerade inom genusområdet och att flera av dem forskar eller har forskat om genus. Genus beskrivs som en levande diskussionsfråga bland lärarna på yrkeslärarprogrammet eftersom studentgrupperna är så heterogena. Samarbetet med genuslektorn beskrivs som en dialog, och för närvarande samarbetar man exempelvis om det nya examensmålet om identitet, sexualitet och samlevnad som ska in i utbildningen.

Intervjuerna ger dock en delad bild av hur lärosätet arbetar med jämställdhet i utbildningens innehåll. Det beskrivs som någonting som dels genomsyrar utbildningen, dels enbart förekommer som enstaka moment. I självvärderingen beskrivs att målet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Förmågan tas upp i flera kursmål som exemplifieras, och studenterna förväntas kunna "analysera och diskutera". I intervjuerna beskrivs att jämställhet och genus ofta diskuteras vid seminarier fast det inte är i fokus, till exempel när man diskuterar övningslektioner. Under utbildningen genomförs också ett seminarium om normkritik där studenterna får möjlighet att reflektera över de eventuella problem som finns inom deras egna yrkesprogram. I självvärderingen beskrivs första VFU-kursen ger "en möjlighet att diskutera och problematisera jämställdhetsperspektivets olika dimensioner", så det framstår inte som ett obligatorium. I den tredje kursen verkar jämställdhetsmålet ingå implicit i en uppgift med specialpedagogiskt fokus.

Bedömargruppen ser en risk för att målet kan framstå som valbart om jämställdhetsperspektivet inte uttryckligen efterfrågas i uppgifterna, och att studenternas möjligheter till lärande inom ämnet inte blir likvärdiga och kanske att handledarens kompetens blir avgörande. Bedömargruppen vill därför uppmuntra lärosätets fortsatta utvecklingsarbete för att fördjupa arbetet med jämställdhetsfrågor i kursernas planering och genomförande, och särskilt betona säkerställandet av målet i ovan nämnda VFU-kurser.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Utifrån bedömningsunderlaget konstaterar bedömargruppen att lärosätet har ett välutvecklat system för att följa upp yrkeslärarprogrammet på ett grundligt och systematiskt sätt och på olika nivåer. Lärosätet har en övergripande kvalitetssäkringsmodell som löper över sex år. En programansvarig utbildningsledare (PUL) ansvarar för att ta fram kvalitetsrapporter och analyser som sedan blir grund för granskning av lärar- och studentrepresentanter m.m. och utgör grund för fakultetsdialoger och förslag till nya handlingsplaner.

Därtill får studenterna fylla i digitala kursenkäter efter varje kurs, och resultaten återkopplas till studenterna och följs upp av kursansvariga lärare som kan revidera kursinnehåll, arbetsformer och examinationer inför nästa kursomgång. Resultaten lyfts även i lärarlaget och yrkeslaget för att diskutera eventuella åtgärder på programnivå. I självvärderingen finns konkreta exempel på hur de digitala enkätsvaren bidragit till att utveckla programmet. Exempelvis efterfrågade studenterna mer specialpedagogik, vilket ledde till mer omfattande undervisningsinnehåll i en kurs. Muntliga utvärderingar genomförs också, till exempel vid VFU. PUL följer dessutom muntligt upp läsåret som gått med studentrepresentanter. I slutet av utbildningen görs även en programutvärdering. Resultatet återkopplas till studentrepresentanter, lärarlag och yrkesråd samt via andra samverkanskanaler, till exempel inom VFU-organisationen.

Lärosätet bedöms verka för att studenten genomför utbildningen inom planerad tid.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad tid via en mängd olika insatser: kursansvariga kan göra anpassade examinationer, ordinera studiestöttande insatser, studievägledare följer upp prestationer och avbrott, stöd erbjuds under VFU, genomströmningsanalyser görs regelbundet för att identifiera problem och kunna vidta åtgärder.

Åtgärder sätts in där brister identifieras. Exempelvis har en kurs, UK2, haft lägre examensinlämningsfrekvens än andra kurser. Det berodde på att studenterna behövde introduceras och stöttas i det akademiska skrivandet på bättre sätt, vilket också åtgärdades och sedan dess har genomströmningen förbättrats.

I självvärderingen beskrivs en väl fungerande organisation, enligt bedömargruppen. Däremot verkar många uppgifter falla på en person (PUL). Enligt intervjuerna är tanken bakom detta att den programansvariga ska ha en helhetsbild av utbildningen och även undervisa på programmet, men man menar att PUL också har stöd från lärargruppen och ledningen samt administrativt stöd, för att kunna utföra sitt uppdrag. Bedömargruppen anser ändå att det verkar sårbart att en person har så mycket ansvar på programmet och rekommenderar att lärosätet ser över detta.

Utformning, genomförande och resultat

Sammanvägt bedöms bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat vara tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att utbildningen möjliggör tillfredsställande måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. Kunskapsmålet möjliggörs och säkerställs i programmets kurser via en tydlig progression och genom att målet vidgas över tid, i både UVK- och VFU-kurser med didaktiska, yrkesdidaktiska och vetenskapliga inslag där metodiken ingår. Undervisningen utgår från studenternas egen yrkeskunskap i de ämnen som utbildningen gäller, och kurserna är utformade så att studenterna successivt kan utveckla sin ämnesdidaktik och metodik och tillämpa den i VFU-kurserna. Målet i VFU-kurserna säkerställs genom kursuppgifternas utformning och examination samt en tydlig VFU-organisation.

I självvärderingen finns ett tydligt ställningstagande till begreppen didaktik och yrkesdidaktik, såsom begrepp som innefattar metodik och vetenskapligt kunnande samt är integrerade med varandra. Detta samband har inte alltid kommunicerats tydligt till studenterna, vilket gjort att metodiken har kommit i skymundan, men detta har man uppmärksammat och åtgärdat. Under 2020 anställdes också en kursmentor i syfte att stärka de yrkesmetodiska inslagen. Därtill deltar lärarna i workshoppar med fokus på yrkesdidaktik och metodik. Detta är åtgärder som bedömargruppen ser positivt på.

Vuxnas lärande behandlas på föredömligt sätt i olika lärandeaktiviteter och examinationer. Vad gäller yrkesutövningen i övrigt visar lärosätet att man erbjuder och examinerar relevant innehåll. Exempelvis får studenterna ta del av yrkesetiskt handlande, kommunikation och lärares ledarskap. Bedömargruppen anser därmed att alla delar av målet i kunskapsformen kunskap och förmåga är uppfyllda.

Utbildningen uppfyller examensmålet färdighet och förmåga på ett tillfredsställande sätt. Målet återkommer i flera UVK-kurser och samtliga VFU-kurser, och studenternas utveckling stöds genom olika lärandeaktiviteter och allt mer komplexa examinationer. Studenterna får stegvis ta större undervisningsansvar och öva på att anpassa sin undervisning till elevers skilda förutsättningar under VFU-kurserna, och detta säkerställs genom flera olika bedömningsunderlag. Vad gäller den pedagogiska yrkesverksamheten i övrigt behandlar utbildningen på ett bra sätt samverkan mellan skola och arbetsplats genom APL. Vad gäller målet om varje elevs lärande och utveckling erbjuds studenterna innehåll om specialpedagogik, men även i andra kurser tar man upp detta på olika sätt. Exempelvis förekommer inte flerspråkighet som begrepp i utbildningen, men det är ett påtagligt tema i kursens uppgifter och i studentgruppernas diskussioner, enligt lärosätet. Bedömargruppen tycker att detta innehåll också behöver tydliggöras i utbildningen och uppmanar lärosätet att arbeta med detta.

Vad gäller måluppfyllelsen av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt anser bedömargruppen att det uppfylls och att lärosätet ger ett bra exempel på hur det tas upp i utbildningen. Studenterna får flera möjligheter att skaffa sig både kompetens i yrkesämnet och kompetens i det pedagogiska arbetet. Utbildningen bedöms innehålla uppgifter och examinationer som uppmuntrar till självreflektion och utveckling av det didaktiska arbetet och de egna kompetenserna.

Lärosätet arbetar aktivt med jämställdhet och målet att jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande bedöms vara uppfyllt. Lärarna har kompetens inom ämnet och samarbetar med en genuslektor för att säkerställa målet, som för närvarande tas upp och examineras i flera kurser. Men bilden av att genus- och jämställdhetsfrågor ska genomsyra utbildningen delas inte helt av bedömargruppen efter granskningen. Lärosätet bör därför fortsätta sitt utvecklingsarbete med att särskilt se över hur man säkerställer måluppfyllelsen i VFU-kurserna.

Ifråga om uppföljning, åtgärder och återkoppling har lärosätet ett väl utvecklat system på olika nivåer som ger stöd att kvalitetssäkra utbildningen på tillfredsställande sätt på både kort och lång sikt. Det finns ett utvecklat system för kurs- och programutvärderingar, och man ger återkoppling av resultaten. Lärosätet verkar också för att studenterna ska genomföra utbildningen inom den planerade studietiden, och olika stödåtgärder sätts in när det behövs. Mycket ansvar för programmet verkar dock falla på en person (PUL), och det verkar vara ett sårbart upplägg även om det finns en god tanke med detta och många stödfunktioner runt PUL. Bedömargruppen vill rekommendera lärosätet att se över detta.