Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, men säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande

Enligt självvärderingen möjliggör och säkerställer utbildningen måluppfyllelse av den del av examensmålet som handlar om didaktik, ämnesmetodik och metodik men inte den del som handlar om vuxnas lärande. Det framgår att studenterna i den inledande kursen får träna på undervisning och reflektera över didaktiska frågor i ett inslag om skolans historik. Detta inslag är inget eget lärandemål och examineras således inte, och blir ett mer implicit lärande av didaktik. Det är först i den tredje kursen som didaktik behandlas mer explicit, då studenterna inom sitt yrkesämne ska argumentera för olika val när det gäller att planera och genomföra en undervisningssituation. Inom ramen för VFU i samma kurs har studenterna en skriftlig examination av en undervisningsplanering som utgår från de didaktiska frågorna. Det didaktiska innehållet återkommer i den femte kursen där studenterna ska utforma en studiehandledning och skriva en rapport om hur en vald kurs kan planeras, genomföras och följas upp. Lärosätet beskriver också att studenterna i samband med VFU-seminarier får diskutera didaktiska frågor utifrån sina erfarenheter på VFU.

Ämnesdidaktiken nämns endast ytligt i självvärderingen, men i den och i intervjuerna framgår att undervisningen utgår från de studerandes egen yrkeskunskap. Sista terminen delas studenterna in i ämnesgrupper och kan diskutera ämnesdidaktiska frågor med andra som har ett liknande yrkesämne. I övrigt utgår studenterna från sitt eget yrkesämne i examinerande uppgifter om didaktiska frågor och därutöver läggs ett stort ansvar på VFU-handledaren.

I självvärderingen görs ett ställningstagande att lärosätet inte använder begreppet metodik i kursplanerna, eftersom det anses vara integrerat med didaktiken. Det framkommer att metodiken framför allt berörs inom VFU men att universitetslärarna också kan ses som en modell för studenterna att hämta kunskap ifrån. Bedömargruppen vill dock lyfta att metodiken bör synliggöras tydligare för studenterna även utanför VFU, så man klargör när just metodologiska aspekter uppmärksammas och behandlas i utbildningen.

Bedömargruppen anser att lärosätet säkerställer studenternas kunskap och förståelse inom didaktiken, ämnesdidaktiken och metodiken på ett tillfredsställande sätt. Bedömargruppen vill dock lyfta fram att didaktiken, ämnesdidaktiken och metodiken bör bli än mer synlig i utbildningens kursplaner, och då särskilt i utbildningens inledande kurser i syfte att ge studenterna en starkare grund inför den verksamhetsförlagda utbildningen. Bedömargruppen vill också peka på att lärosätet bör se över progressionen i det ämnesinnehåll som behandlar didaktik, ämnesdidaktik och metodik då det inte tydligt framgår i utbildningens kursplaner. Bedömargruppen vill också lyfta att det inte tydligt framkommer i kursplanerna vilka lärandemål som är kopplade till VFU och vilka lärandemål som är kopplade till UVK och ser detta som ett utvecklingsområde.

Bedömargruppen konstaterar att lärosätet inte uppvisar måluppfyllelse för den del av examensmålet som handlar om att visa kännedom om vuxnas lärande. Enligt självvärderingen har man i det egna kvalitetsarbetet uppmärksammat att målet om vuxnas lärande inte är explicitgjort i utbildningen, men för att kompensera har man haft en föreläsning om vuxnas lärande och lyft upp temat i en examinationsuppgift. I övrigt anger lärosätet att de själva fungerar som förebilder i sitt möte med studenterna genom att ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter. I intervjun bekräftades att det för närvarande inte finns något kursmål om vuxnas lärande. Det finns dock ett delprov om vuxnas lärande. Det saknas däremot litteratur och läroplan för vuxenutbildning. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet har uppmärksammat att vuxnas lärande är ett utvecklingsområde, men det är nödvändigt att lärosätet fortsätter att öka måluppfyllelsen när det gäller vuxnas lärande. Detta behöver följas upp.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

I flera kurser finns kursmål som går i linje med examensmålet, enligt självvärderingen. Bland annat examineras studenterna på ett individuellt kursutvecklingsprojekt där de ska planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning på en kurs inom sitt yrkesämne. I uppgiften ingår även att beakta bedömning och betygssättning i de olika momenten. Studenterna tränas också i flera kurser att använda digitala verktyg och reflektera över deras roll i elevers lärande.

Examensmålet följs återkommande upp under VFU, och i två av de kurserna examineras studenterna utifrån kursmål som är relevanta för examensmålet. Inför varje VFU-period formulerar studenterna mål med kursen, i samråd med VFU-läraren. Dessa mål följs kontinuerligt upp av handledare, mentor och kurslärare, och de följs även upp inför nästkommande VFU vilket möjliggör en framåtsyftande utveckling. VFU-handledaren har en bedömningsmatris som underlag för att bedöma studentens förmågor. I matrisen finns kriterier som rör studenternas förmåga att analysera bedöma, dokumentera och värdera elevernas utveckling liksom deras förmåga att ge eleverna inflytande i undervisningen.

Vidare ger självvärderingen exempel på hur studenterna tränas att genomföra uppgifter som är relevanta för examensmålet, både individuellt och i grupp med andra studenter. De får även möjlighet att tillägna sig kunskap om utvecklingsarbete som främjar den pedagogiska verksamheten. Under en VFU-kurs får de bland annat genomföra ett utvecklingsprojekt där de i grupp ska inventera och ge exempel på hur ett specifikt område i den pedagogiska verksamheten kan utvecklas. Studenterna kan arbeta med sätt att öka samverkan mellan elever och vårdnadshavare, vilket bedömargruppen vill lyfta som ett gott exempel.

Enligt självvärderingen får studenterna en mängd tillfällen att utveckla förmågan att, både självständigt och tillsammans med andra, planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt, men det framgår inte lika tydligt om de också får möjlighet att utveckla förmågan att stimulera varje barns lärande och utveckling. Detta tydliggjordes inte heller under intervjuerna, men bedömargruppen gör bedömningen att denna del uppfylls genom de inslag av specialpedagogik som ingår i utbildningen. Lärosätet bör dock se över progressionen för det kunskapsinnehåll som berör examensmålet eftersom det inte tydligt framgår av självvärderingen eller kursplanerna hur den går till.

Lärosätet lyfter i självvärderingen att det som görs i programmet inte alltid stämmer med kursmålen. Bedömargruppen instämmer i den analysen och vill lyfta detta som ett utvecklingsområde.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

I självvärderingen beskrivs hur lärosätet genom hela utbildningen arbetar aktivt med att låta studenterna reflektera över både sina tidigare kunskaper och sitt lärande till lärare. Ett exempel är att studenterna i kurs tre examineras på loggboksinlägg från VFU om situationer då yrkeskunnandet satts på prov, och får reflektera över hur rollen som yrkeslärare utvecklats och vad som behöver utvecklas vidare. Ett liknande inslag finns i en efterföljande kurs där studenterna i en rapport ska beskriva vilka kompetenser de behöver utveckla i sin undervisning inom en specifik kurs och vilka ytterligare kunskaper de behöver för att genomföra undervisningen. Enligt lärosätet ska studenterna därutöver kontinuerligt sätta ord på vilken ytterligare kunskap som de behöver, inför och efter varje VFU-kurs, i samråd med VFU-handledare och mentor.

Detta inslag examineras i den avslutande VFU-kursen genom kursmålet "definiera ytterligare behov av kunskap och att vidareutveckla sin kompetens". I VFU-kursen ska studenterna skriva en invärdering för att själv kunna identifiera sitt behov. Vidare säkerställs målet genom en rad andra examinationer, bland annat seminarier, kursutvecklingsprojekt och ett enskilt arbete. Bedömargruppen menar att lärosätet säkerställer att studenterna uppfyller den förmåga som examensmålet definierar.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utbildningen har ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Lärosätet arbetar med frågorna på olika nivåer, dels strategiskt på övergripande nivå, dels i kurserna. På en strukturell nivå finns en övergripande plan för det systematiska arbetet med jämställdhetsintegrering. Konkret har det resulterat i att lärosätets egna analyser visade en obalans vid tilldelning av interna forskningsmedel där manliga forskare gynnats. Strategier för att stödja kvinnliga forskares karriärutveckling har därefter vidtagits vilket bedömargruppen vill lyfta fram som ett gott exempel.

Lärosätet arbetar även på ett förtjänstfullt sätt med att inkludera jämställdhetsperspektivet i arbetet med litteraturlistor och utbildningsplaner. Exempelvis styr

lokala regler att både för- och efternamn på författarna anges i lärosätets litteraturlistor, för att synliggöra i vilken grad manliga och kvinnliga forskare finns representerade. Allt annonseringsmaterial granskas också för att yrkeslärarprogrammet ska framstå som attraktivt att söka för både kvinnor och män. För all lärarutbildning vid lärosätet står det i läroplanerna att utbildningarna ska innehålla ett jämställdhetsperspektiv, vilket sedan påverkar hur examensmålet behandlas i kursplanerna.

Självvärderingen visar också att utbildningen innehåller flera kurser som på olika sätt behandlar jämställdhetsperspektivet. I en kurs blir studenterna uppmärksammade på ojämlikhetsstrukturer och de förbereds att vara uppmärksamma på ojämlikhet och andra maktordningar. Studenterna får även, med stöd av en forskningsartikel, redogöra för hur de kan skapa en normkritisk medvetenhet i sitt arbete som lärare. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på hur lärosätet ger studenterna möjlighet att fördjupa sig i området. Studenterna gör även ett grupparbete där de intervjuar yrkeselever, och i analysen av intervjuerna är genus ett viktigt fokus.

Lärosätet belyser också att de aktivt arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv när studenter delas in grupper, och man stävar efter en jämn fördelning mellan könen och en blandning av studenternas yrkesämnen. Bedömargruppen vill lyfta att lärosätet arbetar ambitiöst med jämställdhetsperspektivet på både strukturell och lokal nivå i den konkreta utbildningen.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Lärosätet har ett väl utarbetat och systematiskt system för kvalitetssäkring av utbildning. Utvärderingar sker såväl på utbildningsnivå som på kursnivå. Lärosätet genomför även fokussamtal med studenter vilket bedömargruppen vill lyfta fram som en styrka. De institutioner som ansvarar för kurser ansvarar för att utvärderingar genomförs och följs upp. Att uppföljningarnas resultat vid behov omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling tydliggörs i självvärderingen, där lärosätet uppmärksammar ett flertal utvecklingsområden. Till följd av dessa resultat har lärosätet bland annat genomfört ett omfattande utvecklingsarbete med matriser om examensmål, kursmål och examinationsuppgifter och till exempel ett större fokus på konflikthantering.

Av självvärderingen framgår att det finns ett programråd som har det övergripande ansvaret för kvalitetsutvecklingen av programmet. Programrådet ansvarar för att bevaka progressionen inom och mellan utbildningens respektive innehållsområden och kan begära in rapporter vid indikation på kvalitetsbrist. Programrådsledaren återkopplar till dekanen för nämnden för lärarutbildningen varje termin. Studenternas återkopplingar sammanställs i en årsberättelse som sedan ligger till grund för prioriteringen mellan olika kvalitetsutvecklande satsningar.

Utöver kurs- och programvärderingar gör lärosätet övergripande utvärderingar och alumnundersökningar. Det finns även rutiner för övergripande satsningar på alla lärarprogram om man har identifierat generella problem. Därutöver finns mötesforum där inblandade lärare kan diskutera kvalitetsfrågor. Bedömargruppen bedömer att lärosätet har ett genomarbetat kvalitetsarbete på utbildningsnivå.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Det framgår av självvärderingen att lärosätet gör systematiska genomlysningar av avhopp och avvikelser. Analyserna leder sedan till olika åtgärder och uppföljningar. Ett lärosätesövergripande studiestöd finns tillgängligt i form av till exempel studieverkstad, bibliotek och stöd till studenter med funktionsnedsättning. Bedömargruppen menar att lärosätet redovisar ett ambitiöst arbete för att stödja studenterna. Av självvärderingen framgår att lärosätet också har en mindre andel avhopp än riket i övrigt och att antalet sökande per plats har ökat. Lärosätet rapporterar också en påtaglig ökning av andelen kvarvarande studenter under de senaste åren.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Sammantaget bedöms utbildningens utformning, genomförande och resultat göra det möjligt för studenterna att till stor del utveckla den kunskap och förståelse som anges i examensmålen. Dock bedöms inte utbildningen säkerställa att studenterna får kännedom om vuxnas lärande. Det saknas kursmål och läroplan för vuxenutbildning samt examinerande uppgifter med koppling till ett examensmål. Detta behöver åtgärdas. I övrigt uppnår utbildningen målet inom kunskapsområdet kunskap och förståelse rörande didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Bedömargruppen menar dock att didaktiken, ämnesdidaktiken och metodiken bör bli mer synlig i utbildningens kursplaner och att progressionen bör ses över och stärkas. Ett utvecklingsområde för lärosätet är att tydliggöra vilka lärandemål som är kopplade till VFU i kursplanerna.

Inom kunskapsformen Färdighet och förmåga uppnås examensmålet genom att studenterna i ett kursutvecklingsprojekt reflekterar över hur undervisning kan planeras, genomföras, utvärderas och utvecklas. Inom ramen för VFU sker en återkommande och framåtsyftande reflektion om studentens förmågor med koppling till examensmålet. Studenterna tränas även i att utveckla den pedagogiska verksamheten genom ett utvecklingsprojekt som syftar till att inventera och ge exempel på hur ett specifikt område kan utvecklas. Det som inte framgår tydligt av självvärderingen eller intervjuerna är hur lärosätet säkerställer studenternas förmåga att stimulera varje barns lärande och utveckling. Bedömargruppen vill lyfta att det inte framgår en tydlig progression av examensmålet i kursplanerna, vilket bör ses över.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen Värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna genom hela utbildningen ges tillfälle att reflektera över både sina tidigare kunskaper och sitt lärande till lärare. I detta ingår att studenterna reflekterar över vilka kompetenser de behöver utveckla i sin undervisning. Detta inslag examineras i den avslutande VFU-kursen genom kursmålet "definiera ytterligare behov av kunskap och att vidareutveckla sin kompetens". I VFU-kursen ska studenterna skriva en VFU-invärdering för att själva kunna identifiera sina behov. Vidare säkerställs målet genom en rad olika examinationer, bland annat seminarier, kursutvecklingsprojekt och ett enskilt arbete. Bedömargruppen menar att lärosätet säkerställer att studenterna uppfyller den förmåga som examensmålet definierar.

Jämställdhetsperspektivet bedöms vara närvarande i utbildningen, och lärosätet arbetar ambitiöst med jämställdhetsfrågor på olika nivåer. Jämställdhetsfrågor finns invävda i lärandemålen och studenterna får möjlighet att reflektera över hur de kan arbeta normkritiskt. Lärosätet arbetar också aktivt med jämställdhetsfrågor, och det finns riktlinjer för exempelvis forskningsmedelsfördelning samt lokala regelverk för utbildningsplaner och litteraturlistor.

Lärosätet arbetar aktivt med att utveckla verksamheten och yrkeslärarprogrammet har en väl utarbetad organisation som följer upp och åtgärdar identifierade brister. Lärarna har möjlighet att medverka på möten där kvalitetsfrågor beaktas och nämnden för lärarutbildning skjuter till medel för kvalitetshöjande åtgärder. Lärosätet redovisar också ett ambitiöst arbete för att stödja studenterna.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätets arbete med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.