Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområde förutsättningar: Inte tillfredsställande

Sammantaget finns en adekvat nivå av vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Den vetenskapliga kompetensen bland personalen är stark när det gäller antalet disputerade lärare som medverkar i utbildningen. Däremot är den svag när det gäller den specifika inriktningen yrkesutbildning, yrkeskunskap och yrkesdidaktik. Lärosätet är medvetet om detta och kommer att göra satsningar under höstterminen 2020 för att säkerställa kompetensen på längre sikt. Nästan alla undervisande lärare har lärarexamen i botten och högskolepedagogiska kurser är ett krav för att få undervisa. Det är ett relativt litet och engagerat arbetslag med bred kompetens som arbetar med yrkeslärarutbildningen. I relation till antalet studenter är lärarresurserna små, men de bedöms ändå vara tillräckliga.

Det saknas en tydlig vetenskaplig miljö med koppling till yrkeslärarprofessionen vid lärosätet. Däremot finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är adekvat för lärarprofessionen och skolans verksamhet på en mer allmän nivå. Utbildningen saknar en forskningsöverbyggnad med inriktning mot yrkesdidaktik och yrkesutbildning. Inga specifika forskningsprojekt med dessa inriktningar verkar pågå för närvarande som tydligt ger avtryck på yrkeslärarprogrammet. Bedömargruppen anser att det inte heller finns ett tillräckligt nära samband mellan forskning om yrkesutbildning och utbildning. Både lärare och studenter upplever en klyfta mellan teori och praktik på programmet, och för att underlätta för studenterna har en modell för academic literacy införts. Däremot verkar den upplevda klyftan också bero på utbildningens upplägg och innehållsfokus, samt på avsaknaden av forskning om yrkeslärarprofessionen i utbildningsmiljön. Därför behöver lärosätet se över båda delarna.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet behöver följa upp arbetet med utbildningsmiljön för forskningssatsningar på yrkeslärarprofession, yrkesutbildning, yrkesdidaktik och yrkeskunskap.

· Lärosätet behöver följa upp arbetet med att visa hur man säkrar utbildningens vetenskapliga grund för forskning om yrkeslärarprofessionen och hur den forskningen kommer studenterna på yrkeslärarprogrammet till del.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat Inte tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen inte möjliggör måluppfyllelse av hela examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. De högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda kurserna är utformade för att kunna länka till varandra, och didaktik och metodik ingår i båda. De nuvarande VFU-kursplanerna är generella för alla lärarprogram och föreskriver att VFU-kurserna ska utformas individuellt, för att kunna anpassas till den enskilda studentens inriktning och tidigare erfarenheter. Handledaren ansvarar för att i samråd med VFU-läraren lägga upp kursen enligt kursplanen. Det individuella och generella upplägget gör att studenterna kan erbjudas väldigt olika innehåll i sina VFU-kurser, att yrkesämnesdidaktiken riskerar att underordnas annat innehåll, samt att kvaliteten på VFU riskerar bli alltför avhängig handledarnas kompetens, vilket bedömargruppen anser är vanskligt. I både självvärderingen och intervjuerna framgår det att lärosätet anser att de yrkesdidaktiska inslagen generellt behöver stärkas i programmet, men särskilt i VFU-kursplanerna som nu håller på att skrivas om. Även innehåll om vuxnas lärande behöver tillkomma, eftersom det är ett område som hamnat i skymundan i utbildningen. Sammantaget gör bedömargruppen bedömningen att detta mål inte uppfylls och behöver följas upp.

Målet att självständigt och tillsammans med andra utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande kan inte uppfyllas med nuvarande upplägg, eftersom examensmålet för färdighet och förmåga är en central del av VFU-kurserna. Det är där som studenterna får möjlighet att i praktiken planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Centralt i VFU-kurserna är också styrdokumenten i respektive skolform där studenterna ska undervisa, liksom att studenterna möter elever inom ramen för en skola för alla. Målet att planera undervisningen självständigt eller tillsammans med andra är också centralt i vissa UVK-kurser. Uppgifter och examinationer i UVK respektive VFU länkas till varandra genom att uppgifter som skrivs i en kurs sedan kan genomföras i nästa, vilket är tänkt ska leda till en naturlig progression och vidgning av kunskapen. Bedömargruppen konstaterar dock att lärosätet har en svagare måluppfyllelse av den del av examensmålet som handlar om den pedagogiska verksamheten i övrigt, eftersom APL framstår som ett eftersatt område.

Lärosätet visar däremot ett gott exempel på hur specialpedagogik som ämnesområde behandlas, genomförs och säkerställs i utbildningen. En annan styrka är hur utbildningen täcker in områdena värdegrund, maktordningar, mångfald och flerspråkighet.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna erbjuds flera tillfällen till reflektion över sitt eget lärande genom utbildningens gång. Som helhet har lärosätet många goda exempel på hur uppgifter och examinationer integreras mellan olika kurser och hur en progression då möjliggörs under studenternas utbildning. I samtliga VFU-kurser finns ett lärandemål som innebär att studenterna ska kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap utifrån en självvärdering. Detta kopplas till nästa VFU-kurs och på så vis skapas en professionsutveckling genom utbildningen. Lärosätet arbetar systematiskt och strukturerat med studenternas academic literacy som en del av att utveckla deras värderingsförmåga och förhållningssätt.

Ett utvecklingsområde som lärosätet nämner själva är att studenterna bör erbjudas fler möjligheter att få reflektera över sitt kunnande i yrkesämnena som man antagits i, och över föränderligheten i branschen. Bedömargruppen ser positivt på detta och anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt visar att man är medveten om de utvecklingsområden som finns och att man arbetar för att möjliggöra och säkerställa måluppfyllelsen.

Utbildningens innehåll, utformning och genomförande bedöms beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv på ett tillfredsställande sätt. Lärosätet beaktar den bedömningsgrunden på många olika nivåer och visar god medvetenhet om jämställdhetsperspektiv. Bland lärarna är frågan ständigt aktuell, bland annat i förhållande till könsfördelningen på programmet. Det finns planer på att starta en seminarieverksamhet där temat underrepresentation kopplat till kön beaktas. Flera mål där jämställdhet ingår finns i både universitetsförlagda och verksamhetsförlagda kurser på programmet. Framöver kommer också ett mål i VFU III ingå som berör samverkan med elever och vuxna, för att främja jämställdhet och jämlikhet. Bedömargruppen ser positivt på det.

Lärosätet har utvecklat ett kvalitetssystem som ger stöd att kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat på både kort och lång sikt. Lärosätet bedöms verka för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid samt har system för att fånga upp och hjälpa studenter som behöver stöd. Lärosätet stöttar bland annat studenterna i utvecklingen av academic literacy, men kravnivån upplevs som hög av studenterna av andra orsaker också. Bedömargruppen menar därför att fler konkreta stödåtgärder, både proaktiva och reaktiva, verkar behövas och vill rekommendera lärosätet att arbeta vidare med detta. Lärosätet verkar för ökad genomströmning. Exempelvis har lärosätet uppmärksammat att det blir ökade avhopp när studenter gör VFU inom ramen för en egen anställning. Ett sätt att försöka motverka den tendensen är att införa basgrupper för att underlätta kommunikationen mellan lärare och studenter.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör följa upp arbetet med yrkesdidaktiken och tillhörande metodik.

· Lärosätet bör följa upp arbetet med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.

· Lärosätet bör följa upp arbetet med att säkerställa att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning.

· Lärosätet bör följa upp arbetet med att säkerställa att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i övrigt.

Bedömningsområde studentperspektiv: Tillfredsställande

Studenterna får möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande, främst formellt men även informellt. Lärosätet uppger att brister har funnits tidigare, framför allt i återkopplingen till studenterna, men att detta nu har styrts upp via olika åtgärder och skärpta rutiner. För att studentinflytandet ska stärkas ytterligare kommer en ny modell att genomföras från 2021, där basgrupper kommer att användas som ett sätt för att skapa närmare kontakt mellan lärare och studenter, samt för att värva studentrepresentanter och göra studenterna mer involverade i utbildningen över huvud taget. Bedömargruppen anser att lärosätet verkar ha hittat en fruktbar modell för studentinflytande som går att använda på distansutbildning och ser det som ett gott exempel.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän, partnerskolor och verksamma yrkeslärare för att utveckla utbildningen och säkerställa att den tydliggör de krav och förväntningar som arbetslivet ställer på en yrkeslärare i nutid och framtid.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man arbetar strategiskt med tre perspektiv: en genomtänkt och väl fungerande VFU-organisation, ett utbildningsupplägg som förbereder studenterna för att samverka i ett föränderligt arbetsliv samt utveckling av forskningsanknutna diskussioner om förutsättningar för samverkan inom yrkeslärarutbildningen med dess olika avnämare. Vid intervjuerna framgick dock brister i VFU-organisation som får följder för måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Lärosätet visar också att man hänger med i förändringarna i arbetslivet och samhället genom t.ex. sina två lokala examensmål. Man arbetar också aktivt för att utveckla samverkansinslag inom och kring utbildningen, genom att t.ex. utveckla studenternas förståelse för APL i de nya kursplanerna för VFU som skrivs, samt genom att bjuda in branschföreträdare, yrkeslärare och politiker till konferenser och programnämndsmöten.