Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visa kännedom om vuxnas lärande

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i allmändidaktik som krävs, inklusive metodik. Däremot bedöms yrkesdidaktiken med tillhörande metodik inte få tillräckligt utrymme och djup i utbildningens nuvarande utformning. Bedömargruppen anser att utbildningen inte heller möjliggör och säkerställer tillräcklig kännedom om vuxnas lärande.

Lärosätet använder bara termerna didaktik och yrkesdidaktik i redovisningen. Motiveringen är att lärosätet anser att ämnesdidaktik inte är tillämpbart i yrkeslärarutbildningen. Didaktik definieras som den generella termen för utbildningens innehåll och organisation, medan yrkesdidaktik är det specifika innehållet i ett yrke, i en yrkeslärarutbildning samt i utformningen av utbildning i relation till olika yrkesämnen. I självvärderingen beskriver lärosätet utförligt hur delar av målet genomförs. Exempel ges från fyra av utbildningens kurser som sammantaget omfattar 45 högskolepoäng. Två kurser är huvudsakligen universitetsförlagda och två är verksamhetsförlagda, och de ges från första till sista terminen. För att studenterna sammantaget ska nå lärandemålet finns i utbildningens utformning, genomförande och säkerställande flera kursmål där examensmålet för didaktik och yrkesdidaktik samt vuxnas lärande behandlas från olika infallsvinklar och aspekter, som pedagogisk praxis, ledarskap, styrdokument samt unga och vuxnas lärande, och detta kopplas till både teoretiska och mer praxisinriktade perspektiv.

Enligt självvärderingen använder studenterna styrdokument från den skolform som de själva är verksamma i, men styrdokument från både gymnasial yrkesutbildning och vuxenutbildning är obligatoriska för samtliga. Under intervjuerna framkom det dock att fokus snarare verkar ligga på den gymnasiala yrkesutbildningen. I intervjuerna framgår det också att utbildningens uppgifter i stor utsträckning utgår från att alla studenter på programmet har yrkeslärarerfarenheter, t.ex. att de förväntas ha kunskap om kursplanerna i sina ämnen, vilket gör att uppgifterna upplevs svåra och nivån för hög för de studenter som inte har någon erfarenhet av läraryrket. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att tydliggöra vilka styrdokument som används och vilka krav som finns för utbildningen.

I övrigt möjliggör lärosätets upplägg av utbildningen som det beskrivs i självvärderingen en progression för studenternas kunskapsutveckling som går från mer grundläggande och allmänt till fördjupat och specifikt. Läraktiviteterna är överlag varierade och har fokus både på den specifika undervisningen i yrkesämnet och på yrkesutövningen i övrigt, och genomförs både individuellt och i grupp genom både skriftliga och muntliga uppgifter. I intervjun med lärosätet framgår det att lärarna själva upplever yrkesdidaktiken och vuxnas lärande som utvecklingsområden. För att åtgärda bristerna har de sett över kursplanerna och kurslitteraturen, och påbörjat en diskussion om vuxnas lärande och hur det kan utökas. Lärarna håller också på att bygga upp ett yrkesdidaktiskt bibliotek. Andra åtgärder är att bli bättre på att ta tillvara studenternas yrkeskunskap på mer uttalat och systematiskt sätt. Till exempel planeras en utvidgad seminarieverksamhet med start höstterminen 2020 med studenter, VFU-handledare, alumner och särskilt skickliga lärare. För att stärka de yrkesdidaktiska inslagen planerar man bland annat att bjuda in alumner för att presentera sina utvecklingsarbeten. Bedömargruppen anser att de här åtgärderna är viktiga och rekommenderar lärosätet att prioritera dem.

De högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda kurserna är utformade för att kunna länka till varandra, och didaktik och metodik ingår i båda. I självvärderingen nämns att yrkesdidaktiken behöver genomsyra utbildningen mer än den gör i dag och att ett arbete har påbörjats för att skilja allmändidaktik och yrkesdidaktik i kursplanerna. Bedömargruppen instämmer i att yrkesdidaktiken behöver genomsyra utbildningen och välkomnar det arbete som lärosätet har påbörjat. På programmet håller man just på att revidera VFU-kursplanerna, och de nya planerna ska gälla från och med vårterminen 2021. De VFU-kurser som gäller nu utformas individuellt för att kunna anpassas till den enskilda studentens inriktning och tidigare erfarenheter. Handledaren ansvarar för att i samråd med VFU-läraren lägga upp kursen enligt kursplanen. Trepartssamtal genomförs i samtliga VFU-kurser, men en stor del av bedömningen görs av handledaren. Ett generellt stöddokument, På väg mot läraryrket, innehåller bl.a. en matris som underlag för handledarens bedömning av kursmålen.

Självvärderingen beskriver att de nya kursplanerna kommer att bli specifika för yrkeslärarprogrammet och att de kommer att formuleras så att den teoretiska grunden i yrkesdidaktik stärks. Handledarutbildningen håller också på att revideras för att passa yrkeslärarprogrammets handledare bättre. Bedömargruppen får vid läsningen av självvärderingen intrycket av att arbetet med självvärderingen kan ha föranlett eller skyndat på dessa revideringar, eftersom de växelvis beskrivs som att de planeras eller som att de pågår.

I intervjuerna med lärosätet framgår det att lärarna länge har varit kritiska mot de nuvarande VFU-kursplanerna eftersom de inte är specifika för yrkeslärarutbildningen, men att fakulteten beslutat att På väg mot läraryrket ska användas. Ett problem som lärarna ser med de nuvarande kursplanerna är att det innebär ett dilemma att studenternas VFU-kurser ska läggas upp individuellt men ändå bedömas lika. Det individuella upplägget gör att studenterna erbjuds väldigt olika innehåll i sina VFU-kurser och att kvaliteten på VFU riskerar bli avhängig handledarnas kompetens, vilket också framgår i intervjuerna. Lärarna har därför utarbetat ett eget material till VFU-kurserna som bland annat är specifikt inriktad på yrkesdidaktik och APL, men det är först i de nya kursplanerna som börjar gälla från 2021 som det kommer att finnas målformuleringar om APL och tydligare yrkesdidaktiska kopplingar.

Bedömargruppen menar att det i nuläget inte går att säkerställa att yrkesdidaktiken och dess tillhörande metodik samt vuxnas lärande erbjuds i tillräcklig grad, innan de nya kursplanerna med tvingande skrivningar träder i kraft. Bedömargruppen anser därför att målet ska följas upp.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer inte genom examination, att studenten, när examen utfärdas visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Utifrån det samlade bedömningsunderlaget konstaterar bedömargruppen att utbildningen till viss del möjliggör och säkerställer målet att studenterna självständigt och tillsammans med andra ska planera, genomföra och utveckla undervisning, men att utbildningen brister i måluppfyllelsen av den VFU-förlagda undervisningen på programmet och kvalitetssäkringen av den. Bedömargruppen konstaterar också att lärosätet har en svagare måluppfyllelse av den del av examensmålet som handlar om den pedagogiska verksamheten i övrigt, eftersom APL framstår som ett eftersatt område. Måluppfyllelsen av den del av målet som handlar om varje elevs lärande och utveckling bedöms däremot vara tillfredsställande.

Lärosätet skriver att det här examensmålet är en central del av VFU-kurserna. Skälet är att det är där som studenterna får möjlighet att i praktiken planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Centralt i VFU-kurserna är också styrdokumenten i respektive skolform där studenterna ska undervisa, liksom att studenterna möter elever inom ramen för en skola för alla. Målet är också en viktig del av vissa UVK-kurser genom att studenterna till exempel ska använda sig av vissa didaktiska begrepp och modeller. Uppgifter och examinationer i UVK respektive VFU länkas till varandra genom att uppgifter som skrivs i en kurs sedan kan genomföras i nästa.

Exempel på utformning, genomförande och examination ges specifikt från kursen UVK2 där grundläggande färdigheter och förmågor beskrivs vara en grund för att sedan i progression utvecklas i UVK 3 (ett mål), UVK 4 (ett mål), VFU II (tre mål) och IV (tre mål). Utvecklingen av studenternas färdigheter och förmågor möjliggörs genom progressionen genom kurserna och ett av slutmålen är att studenterna ska kunna nå den enskilda eleven i undervisningen utifrån elevers olika behov och förutsättningar.

Lärandeaktiviteterna i kurserna är genomgående varierade och utförs både enskilt och i grupp. De innefattar också i olika grad dialog med andra studenter, arbetslag eller handledare i VFU-kurserna. Examinationerna är varierade med både muntliga, skriftliga och utförande uppgifter, som ska relateras till teori och forskning men också i vissa fall genomföras i skolverksamheten under bedömning. I intervjuerna med lärosätet framgår det att studenternas VFU-kurser i praktiken kan bli väldigt olika beroende på vilka universitetslärare och handledare de har. Studenter upplever också att de får för lite förberedelse inför VFU-kurserna, särskilt de studenter som inte har erfarenhet av läraryrket sedan tidigare.

Det framkommer i intervjuerna att exempelvis inslag om APL är knappa i utbildningen. Lärosätet har bjudit in föreläsare från Skolverket för en hel dags undervisning om APL, och man har haft en examination om APL i en av utbildningens första kurser. Lärarna har själva upptäckt stort intresse från studenterna om APL och planerar därför för mer innehåll om det, exempelvis i relation till specialpedagogiken. Bedömargruppen anser att APL är ett prioriterat utvecklingsområde och uppmanar lärosätet att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta fram fler kursinslag med tillhörande examinationer.

De uppgifter som ingår i utbildningen och som inriktas mot specialpedagogik är ett mycket gott exempel på hur lärosätet kan arbeta med säkerställandet, och området är som helhet i utbildningen en tydlig styrka. Likaså anser bedömargruppen att lärosätet täcker in områdena värdegrund, maktordningar, mångfald och flerspråkighet på bra sätt.

Lärosätet skriver i självvärderingen att förmågan att utvärdera och utveckla undervisningen kommer att tydliggöras i de nya VFU-kursplanerna. Bland annat ska studenterna "kunna planera, genomföra och utvärdera sammanhängande undervisningssekvenser förankrat i skolans styrdokument och goda ämneskunskaper och grundat i yrkesdidaktisk teori". Bedömargruppen anser att det är bra att detta mål tillkommer och att det tydligt kopplar ihop undervisningen med studenternas yrkeskunnande och yrkesdidaktisk teori.

Bedömargruppen anser att lärosätet ställer upp relativt höga teoretiska krav i de nuvarande VFU-kurserna, och att det kan bero på de nuvarande kursplanerna som är generella för lärarprogrammen och individuella studenter. Viktigt att påpeka är att handledaren får stort inflytande över utbildningen med det här upplägget. Lärosätet har valt att kvalitetssäkra VFU-kurserna på flera sätt: via dokumentet På väg mot läraryrket samt krav på handledarutbildning, trepartssamtal och VFU-besök. Trots dessa åtgärder anser bedömargruppen att det inte går att säkerställa att studenterna får en likvärdig utbildning eller bedömning. I intervjuerna framgår det exempelvis att VFU-platserna kan variera i kvalitet och att det ibland blir problem i kommunikationen mellan lärosätet och VFU-skolan, vilket tyder på att kontrollmekanismerna inte alltid har fungerat i praktiken och att kvalitetssäkringen brister.

Bedömargruppen menar därför att detta mål också behöver följas upp när de nya kursplanerna med tillhörande På väg mot yrkesläraryrket, den nya handledarutbildningen och de nya examinationerna är färdiga och träder i kraft.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

Lärosätet beskriver att studentens möjlighet att utveckla värderingsförmåga och förhållningssätt till de förmågor som bedöms i det här målet sker i både de verksamhetsförlagda och de universitetsförlagda kurserna. I självvärderingen exemplifieras ovanstående specifikt med mål, lärandeaktiviteter och examinationer från samtliga fyra VFU-kurser och UVK5.

I samtliga VFU-kurser finns ett lärandemål om att studenterna ska kunna identifiera sitt eget behov av ytterligare kunskap utifrån en självvärdering av de egna insatserna under tre andra lärandemål från VFU-kurserna. Detta kopplas sedan till nästa VFU-kurs så att det skapas en progression genom utbildningen. Både VFU-lärare och handledare är delaktiga i uppgiften och dess examination genom att det är skriftligt och en del av trepartssamtalen. I de fortsatta VFU-kurserna II och IV finns också mål som har fokus på kritisk värdering och reflektion på studenternas yrkesroll och professionsutveckling.

I UVK5 ingår ett större självständigt arbete där studenterna utifrån ett identifierat problem inom yrkesområdet ska planera en studie enligt vetenskapliga principer och sedan bland annat pröva det inom ramen för det yrkesdidaktiska området. Det integreras sedan vidare i den sista VFU-kursen.

En bärande idé bakom Malmös VFU-upplägg är att studenterna ska få möjlighet att förstå läraryrkets och arbetslivets förutsättningar genom att i huvudsak ha sin placering på en och samma skola, men under den tredje VFU-kursen ska studenterna genomföra några dagar på en annan skola för att få inblick i en annan verksamhet. Det anser bedömargruppen är ett gott exempel på hur man kan möjliggöra inblick i skolors olika förutsättningar och synliggöra olika perspektiv i relation till målet om behov av ytterligare kunskap och kompetens i det pedagogiska arbetet. Som helhet har lärosätet många goda exempel på hur uppgifter och examinationer integreras mellan olika kurser och hur en progression då blir möjlig under studenternas utbildning.

Lärosätet stödjer även studenternas utveckling av värderingsförmåga och förhållningssätt som en del av academic literacy. Systematiskt och strukturerat arbetas det med detta område genom hela utbildningen, vilket vi i bedömargruppen också ser som ett gott exempel.

Lärosätet identifierar i självvärderingen att studenterna bör erbjudas fler möjligheter att få reflektera över sitt kunnande i yrkesämnena som de antagits i samt föränderligheten i branschen. Som åtgärd ska bl.a. uppgifter om APL läggas in här. Åtgärderna är också kopplade till behovet att tydligare urskilja allmändidaktik, yrkesdidaktik och yrkesämnesdidaktik i kursplaner, bedömningskriterier och instruktioner, samt utveckla de delar som i nuläget är undanskymt. Därför väljer bedömargruppen att se detta mål som uppfyllt.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet beaktar den här bedömningsgrunden på många olika nivåer och över ett spektrum: i vardagliga situationer, teoretiskt och även organisatoriskt, och visar härmed god medvetenhet om jämställdhetsperspektiv. Det betonas att en tydlig förankring av jämställdhet är viktig eftersom yrkesutbildning ofta är starkt könssegregerad och det finns en viss obalans mellan antalet män och kvinnor i utbildningen, vilket hör ihop med respektive yrkesämne. Det är en övervikt av andelen kvinnor som antas till programmet, vilket har synliggjort för lärosätet att man kontinuerligt bör beakta och diskutera frågor om jämställdhet i kurserna. Det finns planer på att starta en seminarieverksamhet där temat underrepresentation kopplat till kön beaktas. Seminarieverksamheten är tänkt att starta först i personalgruppen och sedan med studenterna, och det finns också planer på att samarbeta med olika branscher för att diskutera strategier för hur könsfördelningen i programmets söksiffror kan jämnas ut. Studentkåren har också aktivt drivit jämställdhetsfrågor, vilket ökat medvetenheten hos både lärare och studenter.

Flera mål finns i kurser under både den universitetsförlagda och verksamhetsförlagda delen av utbildningen, där jämställdhet är i fokus för uppgifter och examination. Ett exempel på kursmål är i UVK4, som bland annat utgår från skolans värdegrund i förhållande till yrkesutbildning och olika maktordningar, där genus är en. Framöver kommer också ett mål i VFU III ingå som berör samverkan med elever och vuxna för att främja jämställdhet och jämlikhet, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Sammantaget bedöms målet vara uppnått eftersom ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Utbildningens innehåll säkerställer också att studenterna uppnår målet visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, och exempel på detta framgår både av självvärderingen och intervjuerna med lärosätet. Målet säkerställs via skriftliga examinationer i flera kurser, men är också en naturlig del av trepartssamtalen under VFU-kurserna.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Bedömargruppen anser att det finns en rimlig och väl utvecklad organisation för kvalitetssäkring av utbildningen. Lärosätet har ett övergripande ramverk för kvalitetsarbete och fakulteten har ett dokumenterat och systematiserat kvalitetssäkringssystem som kallas Modell för systematiskt utbildningsnära kvalitetsarbete. Systematiska dialoger om utbildningens kvalitet sker enligt en tydlig struktur på olika nivåer i lärosätet där lärare, studenter och externa partner har verkligt inflytande i processerna.

Sedan vårterminen 2018 finns en specifik programnämnd för yrkeslärarprogrammet som följer upp programmet som helhet. Detta sker en gång per år i en handlingsplan inför nästkommande år. Det finns en programsamordnare som bland annat sammankallar till arbetsmöten för lärarlaget och är föredragande i programnämnden och som arbetar med ett antal andra definierade uppdrag av betydelse för utbildningen. Programnämnden består av ledamöter med bred kunskap om utbildningen och det finns också adjungerade rektorer i nämnden, vilket möjliggör återkoppling till relevanta intressenter. Nämnden har stort inflytande över utbildningen, eftersom den bland annat tillstyrker förslag på nya kursplaner och revideringar av gamla samt arbetar med centrala frågor för utbildningens kvalitetssäkring och utveckling i övrigt.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

Lärosätet bedöms verka för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. I självvärderingen beskrivs att det är i programnämnden för yrkeslärarutbildningen som frågor som är relevanta för utbildningens genomströmning behandlas, som olika nyckeltal relaterade till söktryck och genomströmning. Studenter med problem fångas upp under utbildningens gång och erbjuds möjligheter till stöd. Bland annat har lärosätet utvecklat en modell för hur man kan arbeta systematiskt för att stärka studenternas academic literacy och det professionella yrkesspråket. Att lärarnas arbetslag är litet är en styrka, eftersom lärarna kan följa studenternas utveckling under en längre tid. I intervjuerna framgår det dock att studenter som saknar lärarerfarenheter sedan tidigare upplever utbildningens kravnivå som alltför hög. Bedömargruppen har redan framhållit detta problem under bedömningsgrunden Förutsättningar, men anser att lärosätet bör arbeta för att hitta fler konkreta former av både proaktiva och reaktiva stödåtgärder som kan erbjudas studenterna.

Genomströmningen på utbildningen ligger strax över rikets genomsnitt, men lärosätet vill aktivt verka för ökad genomströmning och gör analyser om orsaker till avhopp som grund för åtgärder. Till exempel beskrivs att det blir ökade avhopp när studenter gör VFU inom ramen för befintlig anställning. Distansundervisningen innebär också utmaningar som försvårar interaktionen mellan lärarna och studenterna, och som framåtsyftande åtgärd har man bland annat infört basgrupper i utbildningen.

Utformning, genomförande och resultat

Inte tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utbildningen inte möjliggör måluppfyllelse av hela examensmålet i kunskapsformen kunskap och förståelse. De högskoleförlagda respektive verksamhetsförlagda kurserna är utformade för att kunna länka till varandra, och didaktik och metodik ingår i båda. De nuvarande VFU-kursplanerna är generella för alla lärarprogram och föreskriver att VFU-kurserna ska utformas individuellt, för att kunna anpassas till den enskilda studentens inriktning och tidigare erfarenheter. Handledaren ansvarar för att i samråd med VFU-läraren lägga upp kursen enligt kursplanen. Det individuella och generella upplägget gör att studenterna kan erbjudas väldigt olika innehåll i sina VFU-kurser, att yrkesämnesdidaktiken riskerar att underordnas annat innehåll, samt att kvaliteten på VFU riskerar bli alltför avhängig handledarnas kompetens, vilket bedömargruppen anser är vanskligt. I både självvärderingen och intervjuerna framgår det att lärosätet anser att de yrkesdidaktiska inslagen generellt behöver stärkas i programmet, men särskilt i VFU-kursplanerna som nu håller på att skrivas om. Även innehåll om vuxnas lärande behöver tillkomma, eftersom det är ett område som hamnat i skymundan i utbildningen. Sammantaget gör bedömargruppen bedömningen att detta mål inte uppfylls och behöver följas upp.

Målet att självständigt och tillsammans med andra utveckla undervisning och pedagogisk verksamhet för att stimulera varje elevs lärande kan inte uppfyllas med nuvarande upplägg, eftersom examensmålet för färdighet och förmåga är en central del av VFU-kurserna. Det är där som studenterna får möjlighet att i praktiken planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisningen. Centralt i VFU-kurserna är också styrdokumenten i respektive skolform där studenterna ska undervisa, liksom att studenterna möter elever inom ramen för en skola för alla. Målet att planera undervisningen självständigt eller tillsammans med andra är också centralt i vissa UVK-kurser. Uppgifter och examinationer i UVK respektive VFU länkas till varandra genom att uppgifter som skrivs i en kurs sedan kan genomföras i nästa, vilket är tänkt ska leda till en naturlig progression och vidgning av kunskapen. Bedömargruppen konstaterar dock att lärosätet har en svagare måluppfyllelse av den del av examensmålet som handlar om den pedagogiska verksamheten i övrigt, eftersom APL framstår som ett eftersatt område.

Lärosätet visar däremot ett gott exempel på hur specialpedagogik som ämnesområde behandlas, genomförs och säkerställs i utbildningen. En annan styrka är hur utbildningen täcker in områdena värdegrund, maktordningar, mångfald och flerspråkighet.

Måluppfyllelse av examensmålet i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt uppnås genom att studenterna erbjuds flera tillfällen till reflektion över sitt eget lärande genom utbildningens gång. Som helhet har lärosätet många goda exempel på hur uppgifter och examinationer integreras mellan olika kurser och hur en progression då möjliggörs under studenternas utbildning. I samtliga VFU-kurser finns ett lärandemål som innebär att studenterna ska kunna identifiera sitt behov av ytterligare kunskap utifrån en självvärdering. Detta kopplas till nästa VFU-kurs och på så vis skapas en professionsutveckling genom utbildningen. Lärosätet arbetar systematiskt och strukturerat med studenternas academic literacy som en del av att utveckla deras värderingsförmåga och förhållningssätt.

Ett utvecklingsområde som lärosätet nämner själva är att studenterna bör erbjudas fler möjligheter att få reflektera över sitt kunnande i yrkesämnena som man antagits i, och över föränderligheten i branschen. Bedömargruppen ser positivt på detta och anser att lärosätet på ett tillfredsställande sätt visar att man är medveten om de utvecklingsområden som finns och att man arbetar för att möjliggöra och säkerställa måluppfyllelsen.

Utbildningens innehåll, utformning och genomförande bedöms beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv på ett tillfredsställande sätt. Lärosätet beaktar den bedömningsgrunden på många olika nivåer och visar god medvetenhet om jämställdhetsperspektiv. Bland lärarna är frågan ständigt aktuell, bland annat i förhållande till könsfördelningen på programmet. Det finns planer på att starta en seminarieverksamhet där temat underrepresentation kopplat till kön beaktas. Flera mål där jämställdhet ingår finns i både universitetsförlagda och verksamhetsförlagda kurser på programmet. Framöver kommer också ett mål i VFU III ingå som berör samverkan med elever och vuxna, för att främja jämställdhet och jämlikhet. Bedömargruppen ser positivt på det.

Lärosätet har utvecklat ett kvalitetssystem som ger stöd att kvalitetssäkra utbildningens utformning, genomförande och resultat på både kort och lång sikt. Lärosätet bedöms verka för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid samt har system för att fånga upp och hjälpa studenter som behöver stöd. Lärosätet stöttar bland annat studenterna i utvecklingen av academic literacy, men kravnivån upplevs som hög av studenterna av andra orsaker också. Bedömargruppen menar därför att fler konkreta stödåtgärder, både proaktiva och reaktiva, verkar behövas och vill rekommendera lärosätet att arbeta vidare med detta. Lärosätet verkar för ökad genomströmning. Exempelvis har lärosätet uppmärksammat att det blir ökade avhopp när studenter gör VFU inom ramen för en egen anställning. Ett sätt att försöka motverka den tendensen är att införa basgrupper för att underlätta kommunikationen mellan lärare och studenter.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör följa upp arbetet med yrkesdidaktiken och tillhörande metodik.

· Lärosätet bör följa upp arbetet med att utveckla och säkerställa måluppfyllelsen i den del av examensmålet inom kunskap och förståelse som handlar om kännedom om vuxnas lärande.

· Lärosätet bör följa upp arbetet med att säkerställa att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning.

· Lärosätet bör följa upp arbetet med att säkerställa att studenterna visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla den pedagogiska verksamheten i övrigt.