Bedömningsgrund: Personal

Antalet lärare och deras sammantagna vetenskapliga, professionsrelaterade och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Utifrån det samlade bedömningsunderlaget konstaterar bedömargruppen att det finns en acceptabel nivå av adekvat vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens hos lärarna på programmet. Den vetenskapliga kompetensen bedöms vara tillräcklig om man ser till andelen disputerade lärare som undervisar på programmet, men den vetenskapliga kompetensen med inriktning mot yrkeslärarprofessionen är för närvarande begränsad.

Den professionsrelaterade och pedagogiska kompetensen bedöms vara tillfredsställande, eftersom nästan alla undervisande lärare har en lärarexamen i botten och högskolepedagogiska kurser är ett krav för undervisande lärare. Tre adjunkter har yrkeslärarkompetens och flera andra lärare har också erfarenhet av att ha undervisat på yrkesprogram. Vad gäller den vetenskapliga kompetensen undervisar sex lektorer och en professor på programmet, varav en lektor är doktor i pedagogik med yrkesdidaktisk inriktning. Det är en något större andel lektorer än adjunkter som undervisar på programmet. Det totala antalet studenter har varierat en del under en tioårsperiod. För närvarande har programmet 50 helårsstudenter.

Fakulteten har utvecklat systematik för att följa upp och säkra lärarkompetensen på programmet. Lärosätet beskriver, i både självvärderingen och intervjuerna, att satsningar planeras för att rekrytera personal med relevant vetenskaplig och professionsrelaterad kompetens mot yrkesutbildning. Bedömargruppen konstaterar att det för närvarande inte finns någon doktorand i anslutning till programmet som har specifik inriktning mot yrkeslärarprofessionen.

Det är ett litet arbetslag med få lärare som undervisar i stora delar av programmet. Gästlärare med spetskompetens undervisar i vissa kurser. Bedömargruppen anser att fördelen med ett litet arbetslag är att lärarna kan utveckla goda samarbeten med varandra och följa studenternas utveckling under en längre tid. Nackdelen är att organisationen av undervisningen kan bli sårbar och att kompetensen kopplat till innehållslig kunskap riskerar att bli snäv. Alla lärarna undervisar i andra lärarprogram på lärosätet, vilket bedömargruppen tolkar som om att de flesta i yrkeslärararbetslaget har relativt bred kompetens.

Lärarna i arbetslaget undervisar i stor utsträckning i både UVK-kurser och VFU-kurser, vilket borgar för progression på programmet. Yrkeslärarprogrammet vid Malmö universitet har varit med i övningsskoleprojektet, och det finns avtal med 14 partnerskolor som enligt avtalet ska kunna erbjuda utbildade handledare. Bedömargruppen anser att det därmed finns goda förutsättningar för VFU-kursernas genomförande, och att handledarna delvis kan bidra med den professionsrelaterade kompetensen till utbildningen.

Kompetensmässigt bedöms lärarresurserna som adekvata på kort och lång sikt, förutom vad som påpekats ovan om att den vetenskapliga kompetensen för närvarande är något försvagad på grund av få forskare eller forskarutbildade inom yrkeslärarprofessionen. Lärosätet anger att de ser ett fortsatt utvecklingsområde för forskning och kompetensutveckling om yrkesutbildning, yrkeskunskap och yrkesdidaktik samt att satsningar ska göras under höstterminen 2020. Exempelvis kommer det göras riktade rekryteringar mot yrkesdidaktik för att kompensera för bland annat pensionsavgångar. Ambitionen är att återskapa en yrkesdidaktisk profilering av programmet som funnits tidigare. Bedömargruppen anser att det är mycket viktigt att lärosätet fullföljer detta för att säkerställa kvaliteten på utbildningen på lång sikt.

Det är positivt att det i så hög grad är tillsvidareanställda lärare som arbetar på programmet, eftersom det säkerställer stabiliteten. Det innebär också att gynnsamma samarbeten kan växa fram i arbetslaget som möjliggör ett väl sammanhållet yrkeslärarprogram. Bedömargruppen ser arbetslaget vid Malmö universitet som ett gott exempel på detta.

Bedömningsgrund: Utbildningsmiljö

Det finns inte en för utbildningen vetenskaplig och professionsinriktad miljö och verksamheten bedrivs inte så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning som är tillfredsställande.

Bedömargruppen anser att det inte finns en tillräckligt stark vetenskaplig miljö med specifik relevans för yrkeslärarprofessionen inom utbildningen. Däremot finns det en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är adekvat för lärarprofessionen och skolans verksamhet på en mer allmän nivå. Sambandet mellan forskning om lärarprofessionen och utbildningen är tillfredsställande genom att aktiva forskare medverkar i utbildningen, men däremot är sambandet mellan forskning om yrkeslärarprofessionen och utbildningen svagt och behöver stärkas. Professionsanknytningen säkerställs till stor del genom att arbetslagets lärare själva har varit yrkesverksamma som ämneslärare eller yrkeslärare.

Lärosätet beskriver att den nödvändiga vetenskapliga kompetensen för utbildningen finns på lärosätet och främjas av de satsningar som görs på forskning. Malmö universitet har till exempel startat forskarskolan Lärande i mångkulturella samhällskontexter, och en av lärarna på yrkeslärarprogrammet ingår i den nationella forskarskolan Special Education för Teacher Educators. De här satsningarna beskrivs som relevanta för yrkeslärarprogrammet. Bedömargruppen noterar att den forskning som bedrivs för närvarande och som engagerar lärarna på yrkeslärarprogrammet framför allt har förankring i den utbildningsvetenskapliga kärnan.

På ett övergripande plan finns alltså en tydlig vetenskaplig och professionsinriktad miljö med inriktning mot läraryrket, men den vetenskapliga miljön framstår inte som specifikt kopplad till yrkeslärare. Det finns till exempel inga specifika forskningsprojekt om yrkesdidaktik eller yrkeslärarprofessionen som bedrivs i anslutning till programmet just nu, även om framtida idéer på satsningar uttrycks kring detta. I intervjuerna nämns ett ULF-projekt som delvis kan kopplas till yrkeslärarprofessionen, samt ett matematikdidaktiskt projekt som ska engagera alumner, men hur dessa projekt i praktiken ska komma yrkeslärarprogrammet till del framgår inte. Utifrån det samlade bedömningsunderlaget har bedömargruppen inte heller kunnat få tydliga besked om vilka konkreta forskningssatsningar som lärosätet har tänkt göra i framtiden för att stärka yrkeslärarprogrammet. På lärosätet finns andra professionsutbildningar med tillhörande forskargrupper, och ledningen uttrycker i intervjun att möjligheter kan finnas att på sikt koppla ihop yrkeslärarutbildningen med dem.

Bedömargruppen noterar att lärarna arbetar medvetet för att föra in relevanta vetenskapliga perspektiv i utbildningen på flera sätt. De lärare som forskar undervisar om sin egen forskning, och lärarna försöker hålla sig uppdaterade om aktuell och relevant forskningslitteratur inom områden som rör yrkeslärarprofessionen, t.ex. yrkesdidaktik. I intervjuerna framgår det dock att större fokus i utbildningen verkar ligga på teori och allmändidaktiskt innehåll än på de specifika delar som gäller yrkeslärarprofessionen och dess praktik. Det gäller alla kurser i utbildningen. Till exempel har man länge haft ett gemensamt ramverk för VFU-kurser för flera lärarprogram som fokuserar på allmänna kompetenser och förmågor hos lärarstudenterna, vilket gör att det specifika för yrkeslärarprofessionen riskerar att underordnas även i VFU-kurserna.

Lärosätet lyfter i självvärderingen fram hur yrkeslärarutbildningen, liksom övriga professionsutbildningar, behöver balansera teori och praktik. Forskare vid institutionen och medarbetare inom yrkeslärarprogrammet driver själva forskningsfrågor om teori och praktik som har gjort avtryck i diskussionerna om VFU. Lärosätet nämner också utmaningen med yrkeslärarstudenternas tillträde till utbildningen eftersom de antas utifrån yrkesmässig kompetens. Programmets samordnare har själv bedrivit forskning om detta. Man har bland annat utvecklat en modell för att arbeta med academic literacy, för att stärka studenternas professionella yrkesspråk.

Bedömargruppen kan i sin granskning se att upplevelsen av att det finns en klyfta mellan teori och praktik på programmet delas av många, samt att den klyftan är problematisk och behöver åtgärdas. Detta bör göras på fler sätt än genom att enbart stärka studenternas akademiska kompetenser. Eftersom utbildningsmiljön för den utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll just nu är stark men svag för yrkeslärarprofessionen och dess praktik, bör den senare stärkas. Med exempelvis fler yrkesdidaktiska inslag i utbildningen skulle studenterna också kunna få hjälp med att koppla ihop teori med praktik på ett naturligt sätt. Bedömargruppen vill därför att lärosätet både stärker utbildningsmiljön för dessa delar och ser över upplägget av utbildningen så att detta kan ske.

Lärosätet har nyligen inlett internationella samverkansaktiviteter med Danmark och Norge om systematiskt samarbete om yrkeslärarutbildning, vilket bedömargruppen anser är ett bra initiativ. Yrkeslärarstudenterna erbjuds för närvarande inte möjlighet att delta i forskningsprojekt, vilket annars hade kunnat skapa ett närmare samband mellan forskning och utbildning. Lärosätet identifierar själva att ett viktigt utvecklingsområde är att möjliggöra kontinuerlig reflektion om forskning för studenterna. Planer finns bland annat på att utveckla en seminarieverksamhet för både personal och studenter som är anpassad till distansutbildning. Bedömargruppen anser att detta är en god idé för att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning i programmet.

Sammantaget anser bedömargruppen att bedömningsgrunden brister på grund av att lärosätet inte kan visa en tillräckligt stark vetenskaplig miljö för yrkeslärarprofessionen. Enligt bedömargruppen bedrivs inte utbildningen på ett sådant sätt att det finns ett nära samband mellan forskning om yrkesutbildning och utbildning.

Förutsättningar

Inte tillfredsställande.

Sammantaget finns en adekvat nivå av vetenskaplig, professionsrelaterad och pedagogisk kompetens. Den vetenskapliga kompetensen bland personalen är stark när det gäller antalet disputerade lärare som medverkar i utbildningen. Däremot är den svag när det gäller den specifika inriktningen yrkesutbildning, yrkeskunskap och yrkesdidaktik. Lärosätet är medvetet om detta och kommer att göra satsningar under höstterminen 2020 för att säkerställa kompetensen på längre sikt. Nästan alla undervisande lärare har lärarexamen i botten och högskolepedagogiska kurser är ett krav för att få undervisa. Det är ett relativt litet och engagerat arbetslag med bred kompetens som arbetar med yrkeslärarutbildningen. I relation till antalet studenter är lärarresurserna små, men de bedöms ändå vara tillräckliga.

Det saknas en tydlig vetenskaplig miljö med koppling till yrkeslärarprofessionen vid lärosätet. Däremot finns en vetenskaplig och professionsinriktad miljö som är adekvat för lärarprofessionen och skolans verksamhet på en mer allmän nivå. Utbildningen saknar en forskningsöverbyggnad med inriktning mot yrkesdidaktik och yrkesutbildning. Inga specifika forskningsprojekt med dessa inriktningar verkar pågå för närvarande som tydligt ger avtryck på yrkeslärarprogrammet. Bedömargruppen anser att det inte heller finns ett tillräckligt nära samband mellan forskning om yrkesutbildning och utbildning. Både lärare och studenter upplever en klyfta mellan teori och praktik på programmet, och för att underlätta för studenterna har en modell för academic literacy införts. Däremot verkar den upplevda klyftan också bero på utbildningens upplägg och innehållsfokus, samt på avsaknaden av forskning om yrkeslärarprofessionen i utbildningsmiljön. Därför behöver lärosätet se över båda delarna.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet behöver följa upp arbetet med utbildningsmiljön för forskningssatsningar på yrkeslärarprofession, yrkesutbildning, yrkesdidaktik och yrkeskunskap.

· Lärosätet behöver följa upp arbetet med att visa hur man säkrar utbildningens vetenskapliga grund för forskning om yrkeslärarprofessionen och hur den forskningen kommer studenterna på yrkeslärarprogrammet till del.