Bedömningsgrund: Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället.

Lärosätet menar att samverkan med arbetslivet blir en mycket central fråga för yrkeslärarutbildningen vars studenter har speciella förutsättningar kopplade till deras tidigare arbetslivserfarenhet inom en specifik bransch och en yrkesidentitet som utmanas och utvecklas i utbildningen. Dessutom arbetar flera studenter redan som lärare och i deras yrke som lärare ingår samverkan med arbetslivet. Lärosätet anger att man arbetar strategiskt med tre perspektiv:

· en genomtänkt och väl fungerande VFU-organisation

· ett utbildningsupplägg som förbereder studenterna för att samverka i ett föränderligt arbetsliv

· utveckling av forskningsanknutna diskussioner om förutsättningar för samverkan inom yrkeslärarutbildningen med dess olika avnämare.

VFU-organisationen regleras i avtal mellan berörda parter och där sker ett stort antal systematiska och långsiktiga samarbeten med den omgivande regionen i form av övningsskolor och partnerskolor, där handledare får genomgå handledarutbildning. Inom ramen för ett regionalt samverkansråd och ett ytterligare antal samverkansforum hanteras och diskuteras VFU, handledarutbildning och trepartssamtal. Studenterna har sin huvudsakliga VFU på en skola men genomför också en kortare VFU på annan skola. VFU inom ramen för den egna anställningen regleras med formella överenskommelser mellan skola och lärosäte. Skolverksamheten ska ha anknytning till de yrkesämnen som studenten är antagen till och rektorn ska intyga att en handledare finns som kontinuerligt kan följa och handleda studenten.

Varje VFU-kurs består bedömningsmässigt av flera delar, som bedömningsunderlag från handledaren, och ett dokumenterat ramverk för bedömningsprocessen finns utformad sedan 2017 till stöd. Det finns systematik i utvärderingen av VFU-kurser och hur resultatet från utvärderingarna sedan på en aggregerad nivå kommuniceras till berörda. Det ser bedömargruppen som ett gott exempel.

Bedömningsgrunden för hur utbildningen förbereder studenterna för att samverka i ett föränderligt arbetsliv bedöms kunna uppnås genom att APL exempelvis tas upp i utbildningen inom ramen för exempelvis yrkesdidaktik och bedömning. Lärosätet beskriver det som ett utvecklingsområde att ge studenterna bättre förutsättningar att utveckla sin förståelse för APL, och detta kommer att utvecklas i de nya kursplanerna och styrdokumenten för VFU-kurserna som ska tas fram. Det är en styrka att lärosätet är medveten om bristerna här och genomför konkreta åtgärder. Bedömargruppen vill också lyfta att Malmös yrkeslärarutbildning på ett sätt ligger i framkant när det gäller studentens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, eftersom man sedan ett tag tillbaka har två lokala examensmål som ligger i tiden och som avser interkulturalitet, medborgarbildning, hållbar utveckling samt språkutveckling och flerspråkighet.

Lärosätet har för att utveckla sin samverkan bjudit in till exempel politiker, verksamma yrkeslärare, och branschföreträdare till en konferensdag. Lärosätet har också påbörjat ett nordiskt samarbete om samverkan inom arbetslivet för att forskningsanknyta detta. Det finns också planer på att bjuda in representanter från olika branscher till programnämndsmöten för att bl.a. stärka den yrkesdidaktiska delen av utbildningen. Bedömargruppen anser att planerna kan ses som goda exempel på hur samverkan med olika avnämare kan ske och vill uppmuntra att dessa planer fullföljs.

Bedömargruppen anser att det är lovvärt att det vid lärosätet erbjuds studenter som har genomgått yrkeslärarutbildning att gå kurser på avancerad nivå inom ämnet pedagogik och som kan ge behörighet till forskarstudier. Studenterna vid Malmös yrkeslärarprogram har också möjlighet att studera utomlands, vilket är positivt.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Enligt bedömargruppen samverkar lärosätet på ett tillfredsställande sätt med huvudmän, partnerskolor och verksamma yrkeslärare för att utveckla utbildningen och säkerställa att den tydliggör de krav och förväntningar som arbetslivet ställer på en yrkeslärare i nutid och framtid.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att man arbetar strategiskt med tre perspektiv: en genomtänkt och väl fungerande VFU-organisation, ett utbildningsupplägg som förbereder studenterna för att samverka i ett föränderligt arbetsliv samt utveckling av forskningsanknutna diskussioner om förutsättningar för samverkan inom yrkeslärarutbildningen med dess olika avnämare. Vid intervjuerna framgick dock brister i VFU-organisation som får följder för måluppfyllelse inom kunskapsformen färdighet och förmåga. Lärosätet visar också att man hänger med i förändringarna i arbetslivet och samhället genom t.ex. sina två lokala examensmål. Man arbetar också aktivt för att utveckla samverkansinslag inom och kring utbildningen, genom att t.ex. utveckla studenternas förståelse för APL i de nya kursplanerna för VFU som skrivs, samt genom att bjuda in branschföreträdare, yrkeslärare och politiker till konferenser och programnämndsmöten.