Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande

Av självvärderingen framgår att utbildningen har en successiv uppbyggnad och progression. Utformningen och genomförandet med examinationer i flera olika kurser säkerställer sammantaget att studenterna utvecklar kunskap och förståelse inom didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Självvärderingen innehåller exempel på delar av detta genom beskrivningar av hur man bedömer elevers kunskaper inom olika ämnen och hur sociala relationer och språkutvecklande arbetssätt påverkar kunskap och förståelse inom det bedömda området. Utformningen, genomförandet och examinationerna finns både i VFU-kurser och i högskoleförlagda kurser, och bedömargruppen anser att det framträder som en väl fungerande modell.

Enligt självvärderingen är examinationsuppgifterna kopplade till studentens eget yrkesämne och blir därmed konkreta och relevanta. Uppgifterna redovisas individuellt, ibland kopplat till diskussioner i trepartssamtalen, och det finns betygskriterier som hör ihop med uppgifterna. Det finns pågående utvecklingsområden redovisade för att utveckla detta arbete ytterligare. Enligt självvärderingen verkar en stor del av ämnesdidaktiken ligga på handledaren under VFU-kurserna, och på lärosätet är undervisningen mer inriktad på allmän didaktik. Detta tillvägagångssätt innebär ett stort ansvar för handledarna, och bedömargruppen anser att detta är ett utvecklingsområde. Lärosätet bör närmare analysera betydelsen av detta upplägg i utbildningen och vid behov utveckla didaktiken riktat till olika ämnen och yrkesområden.

Kännedom om vuxnas lärande behandlas enligt självvärderingen explicit i en kurs, och man redovisar en examinerande uppgift där studenterna först diskuterar tillsammans och sedan skriver en individuell uppgift. Bedömargruppen anser att det som behandlar vuxnas lärande redovisas på ett omfattande och grundligt sätt i självvärderingen. Där nämns särskilt att vuxenstudenter är vanligt förekommande inom vård- och omsorgsutbildningarna och därmed något som studenterna möter under sin VFU i den studiegång som har inriktning mot vård och omsorg. Enligt intervjuerna ser man det som ett utvecklingsområde att utifrån fler aspekter diskutera vuxenutbildning i relation till lärares arbete, och att området om vuxnas lärande ska utvecklas ytterligare också med litteratur. Bedömargruppen instämmer i att vuxnas lärande är ett utvecklingsområde men anser att det i nuläget behandlas och examineras så att studenterna får kunskap inom området.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Enligt självvärderingen är de tre VFU-kurserna mycket centrala för denna bedömningsgrund, och i kurserna finns tydliga moment som är kopplade till konkret lärararbete. Lärosätet betonar och redovisar också att detta bygger på att studenterna fått möjlighet att tillägna sig innehållet från ett stort antal teoretiska kurser. I de universitetsförlagda kurserna finns vidare uppgifter och examinationer som ger teoretisk fördjupning och förberedelse för VFU-kurserna. Här betonar också lärosätet de varierande lärmiljöer som yrkeslärare verkar i och att studenterna förbereds för detta på olika sätt.

I självvärderingen redovisas hur progressionen för det aktuella målet är uppbyggd för VFU-kurserna, med olika innehåll, och att undervisningens genomförande och examinationer löper genom alla dessa kurser. Det finns flera exempel på innehåll, uppgifter och examinationer som, förutom den specifika undervisningen, också berör hur varje elevs lärande och utveckling kan stimuleras. Bedömningskriterier redovisas dock inte explicit i självvärderingen. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde för lärosätet är att analysera och vid behov utveckla detta.

Studenternas förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning löper genom flera uppgifter och examinationer i VFU-kurser, som tar upp både undervisningen och den pedagogiska verksamheten i övrigt. Delar som fokuseras är till exempel specialpedagogik generellt och specifikt, arbetsplatsförlagt lärande (APL) och digitala verktyg. Bedömargruppen uppfattar detta som varierat när det gäller både genomförande och examination.

För den del av målet som behandlar hur varje elevs lärande och utveckling stimuleras hänvisar lärosätet särskilt till moment från specialpedagogik, och inom detta område vill studenterna ha ytterligare kunskaper. Området är ett identifierat utvecklingsområde för lärosätet, vilket bedömargruppen anser är rimligt.

Enligt självvärderingen känner lärosätet dock viss oro för just examinationer i VFU, eftersom det är svårt för lärare från lärosätet att besöka alla skolor och eftersom VFU-handledarna behöver mer kunskap om bedömning. Under intervjuerna framgår dock att lärosätet använder en del metoder som alternativ till fysiska besök, exempelvis digitala besök via zoom. På lärosätet känner man sig trygga med dessa alternativ även om de behöver utvecklas. Bedömargruppen instämmer i att detta är ett utvecklingsområde för lärosätet och att man behöver finna fler sätt att utveckla examinationer i VFU och höja handledarnas kompetens.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet.

För detta examensmål skriver lärosätet i självvärderingen särskilt fram att studenten skriver en egen självvärdering som är utgångspunkten i de trepartssamtal som sker i VFU, men också ingår som delar i de universitetsförlagda kurserna som ytterligare säkerställer att detta examensmål nås.

I sin självvärdering ska studenten beskriva sina styrkor och utvecklingsområden inför nästa VFU-kurs, och på så sätt sker en progression under utbildningen. Bedömargruppen anser att det är genomtänkt och relevant.

Under sista VFU-kursen är fokus i stället på studenternas framtida yrkesutövning, och i en examinerande uppgift prövas förmågan att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens, både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Lärosätet vill dock förtydliga att det gäller både kunskaper inom yrkesämnet och det pedagogiska arbetet. Man ser detta som ett utvecklingsområde och har i självvärderingen formulerat hur detta arbete ska gå till. Bedömargruppen instämmer i att detta är ett relevant utvecklingsområde för lärosätet och vill uppmuntra till fortsatt utveckling för båda områdena.

Den universitetsförlagda kurs som främst nämns i självvärderingen, för detta mål, är en praxisnära kurs som behandlar kvalitetsarbete i yrkesutbildning vilket kan fokusera på både pedagogiska, didaktiska och specifika områden inom ett yrke. Självvärderingen innehåller dock inga konkreta exempel på vad studenterna skriver om eller hur kursen bedöms och examineras, vilket gärna kan tydliggöras inom ramen för utbildningen eftersom bedömargruppen anser att uppgiften förefaller väl vald och adekvat.

Det aktuella målet berörs också i en kurs om sociala relationer och då utgår studenterna från sig själva i förhållande till exempelvis ålder, kön och klass. De ska reflektera över saker som de tar förgivet på ett djupare plan, och en uppgift med liknande intention finns också inom ramen för en kurs i specialpedagogik. Bedömargruppen finner uppgifterna relevanta och viktiga för yrkeslärares arbete.

Som helhet anser bedömargruppen att utbildningens utformning, genomförande och resultat säkerställs genom de olika aktiviteter som redovisats i självvärderingen för detta mål.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att det finns en övergripande en plan för arbete med jämställdhet och jämlikhet, och där regleras vad som gäller för exempelvis läraranställningar. De medverkande institutionerna arbetar enligt denna plan, och på en institution har man till exempel granskat litteraturlistor för att undersöka balansen mellan författarnas könstillhörighet.

För programmet har man också analyserat hur utbildningen marknadsförs, och slutsatsen är bland annat att båda könen ska vara representerade i bild och text. En annan analys visar att representationen av studenternas könstillhörighet på programmet följer yrkesämnena, med en övervikt av kvinnor på studiegången mot vård och omsorg. Bedömargruppen anser att lärosätet behöver göra en fördjupad analys av vilka konsekvenser de två studiegångarna kan få för jämställdhetsfrågor, både i den egna organisationen av utbildningen och för studenternas kunskapsutveckling och möjlighet till erfarenhetsutbyte och reflektion.

Lärosätet har vidare identifierat att lärarkollegiet behöver diskutera sina egna förhållningssätt gentemot manliga och kvinnliga studenter när det gäller exempelvis talutrymme och bemötande. Bedömargruppen ser detta som är ett gott exempel på ett möjligt utvecklingsarbete.

Bedömargruppen anser att jämställdhet på det hela taget beaktas, behandlas och kommuniceras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande. Detta sker i flera av programmets kurser, både i VFU och på universitetet. I de universitetsförlagda kurserna behandlas och examineras målet mer teoretiskt och specifikt inom ramen för sociala relationer, yrkesutbildningens historik och specialpedagogik, i relation till exempelvis läroplanens mål och diskrimineringsgrunderna. Bland annat gör man en fallanalys med utgångspunkt i begreppet genus för att examinera lärares arbete på yrkesprogram där traditionella val ofta kan ha styrt eleverna, och hur detta kan utmanas och förstås.

I VFU-kurser behandlas och examineras målet på olika sätt, till exempel genom att studenterna ska visa att de kan använda strategier för att främja jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv och specifikt beakta frågor om kön eller genus. Utöver detta uppmanas studenterna att ta upp jämställdhetsfrågor under sin VFU, bland annat med eleverna som de möter då. Det finns också reflekterande uppgifter om hur studenternas egna upplevelser från skoltiden kan främja inklusion men också vara problematiska. Bedömargruppen anser att dessa aktiviteter är relevanta för studenternas framtida yrkesutövning.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Enligt självvärderingen kvalitetsgranskade man programmet internt senast 2017, med en mer omfattande granskning. I övrigt granskas kvaliteten kontinuerligt och systematiskt med utgångspunkt i kurs- och programvärderingar. Programvärderingar görs i pappersform med studenter på plats, vilket resulterar i en hög svarsfrekvens och ger underlag till utvecklingsområden. Detta ser bedömargruppen som ett konkret och handgripligt sätt att försöka hantera låga svarsfrekvenser.

Bland de identifierade områden som tillkommit i utbildningen under de senaste åren finns till exempel konflikthantering och språkutvecklande arbetssätt. Bedömargruppen menar att därmed att resultaten från uppföljningarna omsätts i åtgärder för kvalitetsutveckling, och ser detta som ett gott exempel på systematiskt kvalitetsarbete.

I programrådet som samordnar utbildningen diskuteras programmets utveckling. Vid behov kan dessa diskussioner resultera i att man tillsätter arbetsgrupper, och det finns medel som kan användas för detta arbete. Bedömargruppen anser är detta är positivt för utbildningens utveckling. Utifrån självvärderingen och intervjuerna verkar programrådets arbete vara en styrka för utbildningen och en sammanhållande länk mellan de institutioner som medverkar i utbildningen.

Enligt självvärderingen är svarsfrekvensen låg på kursvärderingarna, och lärosätet försöker använda andra former för detta, för att få mer stabila underlag. Bedömargruppen anser att det är relevant att utveckla vidare. Resultaten återkopplas till studentgrupper på nästkommande kurs. De läggs även ut på kurshemsidor och diskuteras i programråd och på programmöten. Det framgår inte riktigt hur återkopplingen ser ut till presumtiva studenter och andra relevanta intressenter såsom utbildningsanordnare inom yrkesutbildning, så lärosätet kan förtydliga dessa processer och aktiviteter.

Lärosätet verkar för att studenten genomför utbildningen inom planerad studietid.

I självvärderingen beskrivs lärosätets interna arbete för att studenterna ska genomföra utbildningen inom planerad studietid, och resultaten följs systematiskt upp med övergripande statistik men även på individnivå. Lärosätet påpekar att studentgenomströmningen är relativt god, och studieformen på programmet med modifierad distans ska underlätta studierna, vilket bidrar till god genomströmning. I självvärderingen finns en analys av orsaker till att studenter hoppar av och har svårt att fullfölja programmet, och några exempel som anges är innehåll och förväntade krav. Studenter erbjuds olika former av stöd och studievägledare arbetar aktivt med att hjälpa studenter genomföra sin utbildning. Det finns också konkret stöd att få genom studie- och språkverkstaden. Bedömargruppen anser att lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Lärosätet säkerställer att studenterna får tillräckliga kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik. När det gäller kännedom om vuxnas lärande är måluppfyllelsen något lägre men målet bedöms ändå vara uppfyllt eftersom det finns examinerande uppgifter. Vuxnas lärande är dock fortsatt ett utvecklingsområde för lärosätet.

Vidare säkerställer lärosätet att studenterna har förmåga att planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet, både självständigt och tillsammans med andra. När det gäller examinationen i VFU behöver man dock arbeta vidare för att finna alternativa lösningar när mer traditionella VFU-besök inte kan göras.

Även för målet om kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att studenterna har förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens i både yrkesämnet och det pedagogiska arbetet. För detta mål är dock examinationerna mer explicit begränsade, men delar av målen berörs genom hela utbildningen i en rimlig progression och omfattning.

När det gäller jämställdhet säkerställer lärosätet att studenterna har förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Man behöver dock analysera vad uppdelningen i två studiegångar innebär för jämställdhetsfrågor, och detta är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Avslutningsvis anser bedömargruppen att utbildningens kvalitet följs upp på ett systematiskt sätt, och när det behövs leder resultaten till åtgärder för kvalitetsutveckling. De återkopplas också till relevanta intressenter. Det är dock något otydligt hur utbildningsverksamheten och presumtiva studenter får återkoppling, vilket lärosätet kan strukturera på ett tydligare sätt.

Bedömargruppen vill framhålla programrådets goda sammanhållande arbete. Det framträder som en styrka för utbildningen eftersom flera institutioner medverkar. Lärosätet verkar för att studenterna genomför utbildningen inom planerad studietid. Intern statistik visar att genomströmningen är relativt god, och studieformen med modifierad distans är anpassad för att underlätta studierna. I självvärderingen har man tagit upp orsaker till att studenter hoppar av och har svårt att fullfölja programmet, bland annat innehåll och förväntade krav.