Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom sin utformning och sitt genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten när examen utfärdas visar sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt samt visar kännedom om vuxnas lärande.

Det finns en genomtänkt progression för kunskap och innehåll i utbildningen, med utgångspunkt i nivåerna grundläggande, befästande och fördjupande. Granskningen visar exempel från tre olika kurser (inklusive VFU) där det finns en tydligt framskriven progression över tid, vilken kopplas till utbildningens förväntade studieresultat. Lärosätet redovisar klart och tydligt utgångspunkterna för detta med hjälp av mål, innehåll, läraktivitet, examination och bedömningskriterier. Både innehållet, utformningen, genomförandet och de olika examinationerna visar att studenterna får goda möjligheter att utveckla kunskaper och färdigheter inom både didaktik, ämnesdidaktik och metodik.

Detta är tydligt kopplat till vad som krävs för undervisning och lärande inom de ämnen som utbildningen avser och för yrkesutövningen i övrigt.

Examinationerna och bedömningskriterierna är noggrant och systematiskt utformade och framträder som ett mycket gott exempel på ett genomtänkt sätt att säkerställa kunskaper och förståelse i relation till de förväntade studieresultaten. Det finns också en relativt tydlig progression i kurserna. Det är något oklart i vilken mån examinationerna är varierade, men variationen i läraktiviteterna är tydligare.

Ett utvecklingsområde gäller kännedom om vuxnas lärande som tidigare har behandlats i en föreläsning men inte specifikt i examination. Lärosätet håller dock på att revidera utbildningens utformning, genomförande och examination, och ska bland annat lägga till mer litteratur och en skriftlig examinationsuppgift med inriktning på vuxnas lärande. Revideringen bedöms innebära att utbildningen uppfyller kraven även inom detta område.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande, samt säkerställer genom examination, att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling.

Detta examensmål behandlas under utbildningen, vilket synliggörs med exempel från tre olika kurser (inklusive VFU) och fyra mål. Där finns en tydligt framskriven progression över tid som kopplas till utbildningens förväntade studieresultat. Progressionen sträcker sig från att grundlägga till att befästa och vidare till att fördjupa kunskaperna och innehållet. Även här redovisas utgångspunkterna klart och tydligt med mål, innehåll, läraktivitet, examination och bedömningskriterier. Stort fokus läggs på att bedömning och examination är systematiskt utformade. I kurserna får studenterna utforma och genomföra moment, både i grupp och individuellt, och vissa uppgifter ska genomföras med stöd av handledare medan andra är självständiga. Därmed får studenten möjlighet till måluppfyllelse genom att både vara självständig och arbeta tillsammans med andra.

Uppgifterna har störst fokus på den blivande lärarens egen undervisning, men det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) och den pedagogiska verksamheten i övrigt finns också med i genomförandet, om än i lägre grad än själva undervisningen. Den pågående revideringen kommer att ge bättre förutsättningar för måluppfyllelse i relation till den pedagogiska verksamheten i övrigt.

För den del av målet som handlar om att stimulera varje elevs lärande och utveckling redovisar lärosätet innehåll, lärandeaktiviteter och examinationer som exempelvis går ut på att analysera elevers lärande kopplat till hinder och utvecklingsmöjligheter, och att som lärare delta i elevvårdsmöten.

Flera goda exempel och utvecklingsområden framträder i det pågående revideringsarbetet, med bland annat gradvis ökade kunskapskrav i kurser som föregår VFU samt ett långsiktigt utvecklingsarbete från den egna skolpraktiken. Lärosätet lyfter fram att man gör om kriterierna för att bedöma och examinera VFU för att få en större samsyn kring bedömningen.

Bedömningsgrund: Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att studenten, när examen utfärdas, visar förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens framför allt i det pedagogiska arbetet.

Måluppfyllelsen vad gäller förmåga att identifiera utvecklingsbehov i förhållande till yrkesämnet är dock ett utvecklingsområde där förändringar har gjorts för att stärka denna del.

För detta mål beskriver lärosätet att studenterna redan under de första kurserna får möjlighet att reflektera över vad de anser att en lärare behöver ha för kompetenser och egenskaper samt om de själva i nuläget har det som krävs och vad de behöver utveckla framledes.

Från uppgiften ovan redovisas sedan även för detta mål hur progressionen genom utbildningen är utformad och hur målet behandlas under utbildningen. Lärosätet ger exempel från tre olika kurser (inklusive VFU) och fem mål där det finns en tydligt framskriven progression över tid, vilken även kopplas till utbildningens förväntade studieresultat. Progressionen går från grundläggande till befästande och vidare till fördjupande nivå för kunskap och innehåll. Lärosätet redovisar klart och tydligt utgångspunkterna med: mål, innehåll, läraktivitet, examination och bedömningskriterier.

Utformningen, genomförandet och examinationen av detta mål förefaller vara mycket genomtänkt och fungerar också som ett gott exempel på progressionen i utbildningen.

För det aktuella målet omfattar utbildningen många hänvisningar och uppgifter som rör både systematisk utvärdering och systematiskt kvalitetsarbete. Det gäller också för det specifika yrkesämnets innehåll, under APL, och det pedagogiska arbetet. Detta är ett mycket gott exempel på hur utvecklingsarbete blir en del av studentens kunskapsutveckling. Problematiseringar varvas med analyser på olika nivåer från individ, grupp och skolsystem och vidare till arbetslivet och yrkesämnets olika branscher.

Som nämnts arbetar man för att stärka måluppfyllelsen inom yrkesämnesområdet, bland annat genom att ge mer kunskap om kompetensbehov i olika branscher och yrkesämnen bland yrkelärarutbildarna, och därmed i förlängningen yrkeslärarutbildningen. Lärosätet ser en utmaning i att utbildningen inte omfattar undervisning i själva yrkesämnena, men att studenterna ska visa förmågan att vidareutveckla sin kompetens i yrkesämnena.

Bedömningsgruppen vill framhålla att utbildningen ger möjligheter för studenterna att vara kritiskt självreflekterande och utvecklingsorienterade. Lärosätet belyser detta med flera konkreta exempel, bland annat på sätt för lärarstudenter att utveckla sin förmåga att stödja ett arbetsplatsförlagt lärande hos sina elever.

Bedömningsgrund: Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Utbildningen säkerställer på ett gediget sätt att studenten kan beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten. Lärosätet beskriver ett aktivt arbete med jämställdhetsfrågor och ger konkreta exempel. Man har också relevant forskning på detta område. I den pågående revideringen av utbildningen ser man även över litteraturlistor för att öka jämställdheten.

I lärosätets egna övergripande kvalitetssystem är jämställdhet ett av sex perspektiv som ska genomsyra utbildningarnas innehåll och genomförande, och därmed granskas detta också internt. Man analyserar balansen mellan män och kvinnor i beredande och beslutande organ och i marknadsföring, och sätter in åtgärder vid en obalans, vilket varit fallet inom yrkeslärarutbildningen.

På lärosätet finns också ett aktivt arbete med jämställdhet ur flera aspekter, och inom utbildningen uppmärksammas exempelvis val av kurslitteratur och sammansättning av studentgruppen under utbildningens aktiviteter.

Aspekter av jämställdhet analyseras och specifika frågor ställs i Studentbarometern, och resultaten visar att studenter på yrkeslärarutbildningen är mycket nöjda med hur området behandlats under utbildningen. En lärare som undervisar på programmet är knuten till en av de forskningsmiljöer som studerar genus, och har bland annat undersökt språkliga normer bland manliga och kvinnliga elever på gymnasieskolans yrkesprogram.

Examensmålet beaktas, kommuniceras och förankras i samtliga kurser under utbildningen. Lärosätet ger konkreta exempel på mål från olika kurser där läraktiviteter, examinationsuppgifter och bedömningsuppgifter visar hur lärosätet arbetar med detta examensmål. Bland de områden som belyses finns normer om genus och sexualitet, skolresultat för pojkar respektive flickor, och de specifika yrkesprogrammen ur ett undervisnings- och jämställdhetsperspektiv.

Arbetet med detta examensmål framträder som en styrka på lärosätet och är ett mycket gott exempel som bedömargruppen vill framhålla, och det finns också planer som ytterligare kan förbättra jämställdhetsarbetet. Lärosätet arbetar medvetet med jämställdhet inom programmet. Ett gott exempel gäller ett utvecklingsarbete som har initieras efter en genomgång av informationsmaterialet om yrkeslärarprogrammet. Man hittade flera brister, bland annat att kvinnor var klart underrepresenterade i bilder och texter. Vidare gavs en stereotyp bild av kön och av yrkeslärarens profession i lärosätets bildspråk, eftersom endast män i traditionellt manliga miljöer (verkstadsmiljö) var representerade. Utvecklingsarbetet syftar till att åtgärda dessa brister.

Bedömningsgrund: Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs upp systematiskt. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling till relevanta intressenter sker.

På programnivå följer lärosätet de fyra riktlinjer som fastställts i det övergripande kvalitetssystemet, och redogör noggrant för kvalitetsarbetet. Utöver ovanstående har den del av lärosätet som benämns lärarhögskolan en egen kompletterande handläggningsordning för kvalitetsarbete, som innehåller följande delar:

Vart tredje år gör man en sammanhållen kursplanegranskning i relation till examensmål, varje år en avhoppsanalys och vartannat år en alumnenkät.

Kursutvärdering skrivs efter varje kurs.

Programrådet skriver en kombinerad verksamhetsberättelse och verksamhetsplan där det finns förslag på åtgärder för utveckling, och man har också dialoger om utveckling på olika nivåer. Ovanstående kopplas till budgetarbete och resurstilldelning.

Utvärderingar och sammanställningar återkopplas till personal och studenter, både skriftligt och muntligt. Återkoppling på kursnivå ges till studenter som har läst kursen men också till de som ska läsa den.

Lärosätet ser dock återkoppling till lärare som ett utvecklingsområde och har initierat ett arbete med temadagar för att ge information och diskutera aktuella och gemensamma utvecklingsfrågor.

Här pågår ett arbete med att tydliggöra ansvar och resurser för specifika insatser. Ett utvecklingsområde är emellertid återkopplingen av uppföljningarnas resultat till skolverksamhet och yrkesbranscher liksom till presumtiva studenter, eftersom det inte framgår tydligt av granskningen hur detta sker.

Lärosätet verkar även aktivt för att studenten ska genomföra utbildningen inom planerad studietid

Programmet har god genomströmning. Man gör systematiska uppföljningar och analyser av till exempel studieresultat och avhopp, och det finns tydliga rutiner för att följa upp avhopp. Ett konkret exempel är att man ökade genomströmningen i en enskild kurs genom att byta kurslitteratur, efter dialog med studenter. Studenterna erbjuds vidare vägledningssamtal, kontakter med studenthälsan och stöd vid Studieverkstaden. Yrkeslärarutbildningens studenter får främst stöd av studievägledare och VFU-samordnare.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Sammanfattningsvis har utbildningen en väl utarbetad modell för progression och måluppfyllelse enligt nivåerna grundläggande, befästande och fördjupande. Man håller också på att revidera programmet, vilket innebär ytterligare utveckling. Bland annat gäller det utvecklingsområdena vuxnas lärande samt förmågan att identifiera behov av och utveckla kompetens i yrkesämnet. Jämställdhet framstår däremot som ett starkt område i utbildningen. Det finns också en väl utarbetad modell för att följa upp utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination som helhet.

Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna har tillräckliga kunskaper i didaktik, ämnesdidaktik och metodik. Vuxnas lärande är dock ett utvecklingsområde, men det håller på att revideras.

Utbildningen möjliggör och säkerställer att studenterna har förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet, för att stimulera varje elevs lärande och utveckling. Stort fokus läggs på att bedömning och examination är systematiskt utformade. I kurserna får studenterna utforma och genomföra moment i grupp och individuellt, och vissa uppgifter ska genomföras med stöd av handledare. Därmed får de möjlighet till måluppfyllelse genom att både vara självständiga och arbeta tillsammans med andra. Flera goda exempel och utvecklingsområden framträder i det pågående revideringsarbetet, bland annat stegvis höjda kunskapskrav i kurser som föregår VFU och ett långsiktigt utvecklingsarbete från egen skolpraktik. Lärosätet lyfter fram ett pågående utvecklingsarbete där man skriver om kriterierna för bedömning och examination av VFU för att få större samsyn.

Slutligen möjliggör och säkerställer lärosätet att studenterna har förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens, framför allt i det pedagogiska arbetet. Förmågan att identifiera behov av kompetensutveckling inom yrkesämnet är också ett utvecklingsområde, men det pågående revideringsarbetet bedöms leda till att utbildningen uppfyller målet.

Jämställdhetsperspektivet beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningen, och den säkerställer att studenterna kan beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten.

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination som helhet följs också upp systematiskt. Resultaten omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling, och relevanta intressenter får återkoppling. Det är dock inte helt tydligt hur dessa resultat återkopplas till skolverksamhet och yrkesbranscher och till presumtiva studenter.