Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskar-utbildningsämnet.

Av självvärderingen framgår att examensmålen uppnås exempelvis genom att doktoranderna deltar aktivt i ämnets seminarier, institutionens seminarier och internationella konferenser samt genomgår kurser. Lärosätet menar dock att examensmålen framför allt uppnås genom doktorandens individuella skrivande av publikationer som slutligen leder fram till att avhandlingen läggs fram.

Bedömarna menar att det finns ett tillräckligt kursutbud inom analytisk kemi, men doktoranderna efterfrågar förbättrade valmöjligheter och tillgång till kurser inom kemi och näraliggande områden inom institutionen i sin helhet. Den seniora professorn erbjuder en doktorandkurs i ledarskap som är baserad på professorns egna erfarenheter. Det är oklart om kursen ingår i det generella utbudet av doktorandkurser och hur ofta den genomförs.

Bedömarna menar att institutionens struktur, där analytisk kemi ingår i en division som sedan i sin tur ingår i ett större sammanhang, framstår som god för kurser även med bredd inom ämnet kemi. Dock menar bedömargruppen att strukturen inte nödvändigtvis tillgodoser bredden inom forskarutbildnings-ämnet analytisk kemi.

Av självvärderingen framgår att doktoranderna tränas i att ta större ansvar under utbildningens gång, för att därigenom uppnå progression och visa bred kunskap och förståelse inom forskarutbildnings-ämnet. Progressionen följs sedan upp varje år med studierektorn för att se om målen kan uppnås eller har uppnåtts. I självvärderingen framkommer dock att handledare och doktorander inte har prioriterat den individuella studieplanen, (ISP), och att det har skapat otydlighet för doktorander och handledare när det gäller krav och förväntningar. För att åtgärda detta har lärosätet förtydligat studierektorns roll. Det framgår dock inte i självvärderingen vad förtydligandet innebär mer konkret, och inte heller kom det fram under intervjun med ledningen.

Intervjun visade att ett par av doktoranderna känner sig mer som biokemister eller biologer än som analytiska kemister, vilket kan vara en konsekvens av ämnets specialisering mot mätningar i celler.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärderingen, den allmänna studieplanen, de individuella studieplanerna och intervjuer med olika representanter för lärosätet och med doktorander.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella samt internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar att för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Av självvärderingen framgår att det finns flera aktiviteter för att nå examensmålet. Dels tränar doktoranderna på själva avhandlingsarbetet med sammanställningar och presentationer av rapporter på möten med forskningsgruppen och seminarier. Dels tränar doktoranderna sin förmåga att formulera relevanta frågor och att välja eller utveckla lämpliga metoder. Att vetenskapligt analysera och kritisk granska resultat och vetenskaplig litteratur tränar doktoranderna genom det vetenskapliga arbetet.

Av självvärderingen framgår att forskningssamarbeten, seminarier och konferenser bidrar till doktorandernas förmåga att planera inom givna tidsramar. Doktorander deltar med postrar eller muntliga bidrag i en eller flera internationella konferenser. Doktoranden undervisar också på grundutbildningsnivå exempelvis i kurslabb och genom handledning av examensarbetare och projektstudenter vilket också bidrar till att uppfylla examensmålen. Doktorandutbildningen innehåller en obligatorisk kurs i högskolepedagogik. Doktoranderna får även möjligheten att träna färdighet och förmåga genom att presentera sina resultat kontinuerligt på seminarier: på avdelningar och institutionen samt i samband med internationella konferenser. Doktoranderna tränas i att skriva och presentera i olika vetenskapliga sammanhang, genom kurser i pedagogik, presentationsteknik och akademiskt skrivande. Speciellt i den korta kursen Effektivt akademiskt skrivande och i doktorand-kursen i ledarskap som anordnas av den seniora professorn tränas dessa förmågor ytterligare, menar bedömarna.

Av självvärderingen framkommer att doktorandernas progression i förståelse och forskningsmetoder följs upp kontinuerligt genom olika aktiviteter som gruppseminarierna, det årliga utvecklingssamtalet, den obligatoriska halvtidsrapporten och halvtidsseminariet. Bedömargruppen menar dock att progressionen inte syns tillräckligt väl i de individuella studieplaner som lämnats in. Därför rekommenderar bedömargruppen lärosätet att ytterligare förtydliga syftet med de individuella studieplanerna som verktyg för att mäta progressionen mot examensmålet för samtliga inblandade.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärderingen, den allmänna studieplanen, de individuella studieplanerna och intervjuer med representanter för utbildningen och med doktorander.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör, genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examinationen, att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Måluppfyllelsen av examensmålen i kunskapsformen värderingsförmåga framgår av självvärderingen som den intellektuella självständighet som doktoranden kontinuerligt tränas på under seminarier och möten och genom att doktoranden successivt tar sig fram till att producera en sammanläggnings-avhandling. Självvärderingen ger stort utrymme åt att beskriva arbetet med sammanläggnings-avhandlingen, något som bedömarna menar inte avviker från hur det görs på andra lärosäten. Detaljer som är kutym och tillhör de normala processerna vid avhandlingsarbete, som att publikationerna i de flesta fall är skrivna i samarbete med handledaren, att doktoranden vanligtvis skriver en första version av artikeln och deltar i diskussioner om resultat och slutsatser, lyfts upp som viktiga moment för att doktoranden ska uppnå intellektuell självständighet. Doktoranderna är också med i den kollegiala granskningsprocessen som är en viktig komponent för att uppnå examensmålet anser bedömarna.

För måluppfyllelse av examensmålen i kunskapsformen förhållningssätt uppger lärosätet särskilda kurser som den obligatoriska introduktionskursen som behandlar forskningsetik. Dessutom sker återkoppling till kurserna genom att forskningsetiska aspekter tas upp i seminarier på institutions-, fakultets- och universitetsnivå, samt diskuteras i gruppmöten. Doktoranden förutsätts föra laborationsjournal, spara originaldata och hantera forskningsmaterial inom etiska ramar. Etik och vetenskaplig redlighet ingår i dag i vissa kurser. Vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället berörs dock inte.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärderingen, den allmänna studieplanen, de individuella studieplanerna och utifrån intervjuer med representanter för lärosätet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Av självvärderingen framgår att en obalans mellan antalet män och kvinnor funnits på handledarnivå på institutionen som helhet i många år, och att fakulteten arbetar aktivt med en handlingsplan för en jämställd fakultet i nära samarbete med institutionen. Av självvärderingen framgår att för analytisk kemi är situationen sådan att forskarutbildningsmiljöns handledarsida är mansdominerad medan doktorandsidan är kvinnodominerad. Detta förhållande i kombinationen med många kvinnliga doktorander från länder där man inte får med sig samma medvetenhet om jämställdhet som i Sverige är kanske inte det bästa scenariot, eftersom kvinnorna då byggs in i en beroendeställning, menar bedömargruppen. Det är av den anledningen mycket viktigt att lärarkåren utökas med fler kvinnor, menar bedömarna. Fram till dess att detta uppfyllts för den specifika forskarutbildningsmiljön bör kvinnliga mentorer och biträdande handledare rekryteras från den gemensamma större miljön om så behövs. I självvärderingen framgår att institutionen nyligen har inrättat ett jämställdhets- och lika?behandlingsråd som tagit fram en handlingsplan för att långsiktigt arbeta mot en jämnare könsfördelning bland lärarna och handledarna. Men tidsramarna för detta är oklara, liksom för den plan som fakulteten arbetar med (se ovan).

Under intervjun med handledarna framkom att doktoranderna inte ser några jämställdhetsproblem i miljön men också att de inte heller känner sig engagerade i frågan. Därför rekommenderar bedömargruppen lärosätet att införa workshoppar om ämnet, gärna obligatoriska sådana.

Under intervjun med ledningen framkom att institutionen har anställt en kvinnlig biträdande lektor som ett led mot bättre jämställdhet. Bedömargruppen anser dock att det finns fler åtgärder att vidta för att få en bättre balans mellan könen.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärderingen och intervjuerna med företrädare för lärosätet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs inte systematiskt upp i sin helhet. Resultaten av uppföljningen kan därmed inte på ett systematiskt och tillfredsställande sätt omsättas i åtgärder för kvalitetsutveckling vid behov, inte heller på ett systematisk och tillfreds-ställande sätt återkopplas till samtliga, relevanta intressenter.

Omfattande rutiner för uppföljning i nio punkter redovisas i självvärderingen. En av dessa punkter är att studierektorns roll har förtydligats (punkt 4), men det står inte beskrivet hur rollen har förtydligats. Under intervjun med ledningen var studierektorn närvarande och tillfrågades om detta, men bedömarna fick inga konkreta svar annat än det som redan framkommit av självvärderingen: "Individuella studieplaner uppdateras kontinuerligt och […] har löpande samtal med handledare och examinatorer för att förtydliga betydelsen av det här arbetet." Bedömarna rekommenderar därför lärosätet att förbättra de rutiner för uppföljning i nio punkter som har redovisats i självvärderingen med förslag på förtydligande av studierektors roll i forskarutbildningen.

Bedömarna rekommenderar också att lärosätet utser en extern person utanför handledargruppen för årsvisa enskilda medarbetarsamtal med doktoranderna om handledningen och den psykosociala arbetsmiljön.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Årliga studieuppföljningssamtal genomförs med doktoranderna, och dessutom kan åtgärder genomföras vid behov. Artikelskrivande och presentation på konferenser är viktiga instrument för att följa upp studierna. Bedömargruppen anser också att det obligatoriska halvtidsseminariet är ett gott exempel på hur man kan följa doktorandernas progression.

Bedömarna lämnar ändå en stark rekommendation till lärosätet om att förtydliga syftet med de individuella studieplanerna för alla inblandade. Uppföljning av doktoranderna beskrivs i de individuella studieplanerna, men bedömarna anser att progressionen inte verkar följas upp tillräckligt eftersom den inte syns på ett tillfredsställande sätt i de här dokumenten. Bedömarna rekommenderar också att en extern person utanför handledargruppen, gärna en central HR-resurs, varje år kontrollerar att uppföljningen av studieplaner följs upp och vid behov omsätts i åtgärder och kvalitetsförbättringar samt att förtydligandet av studierektorns roll i forskarutbildningen efterföljs.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärderingen, den allmänna studieplanen, den individuella studieplanen och intervjuer med representanter för lärosätet och med doktorander.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömarna finner att bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat generellt sett är tillfredsställande. Bedömarna menar att mycket av det som efterfrågas i examensmålen verkar genomtänkt.

När det gäller kunskapsformen kunskap och förståelse menar bedömarna att det säkerställs att doktoranden skaffar sig bred kunskap generellt inom forskarutbildningsämnet. Vissa svagheter finns dock när det gäller att säkerställa tillräcklig bredd i inom forskarutbildningsämnet analytisk kemi, eftersom forskarutbildningsämnet är fokuserat inom ett mycket smalt och specialiserat område av analytisk kemi.

När det gäller kunskapsformen färdighet och förmåga anser bedömargruppen att det finns en osäkerhet om huruvida varje doktorand verkligen får den förmåga som efterfrågas, eftersom progressionen inte kan avläsas på ett tillfredsställande sätt i de individuella studieplanerna.

För kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt menar bedömarna att det finns goda möjligheter för doktoranderna att tillägna sig kunskaper för att nå examensmålen. Lärosätet visar hur det systematiskt genom utbildningen tränar doktoranderna i intellektuell självständighet och att göra forskningsetiska bedömningar.

Självvärderingen uttrycker en medvetenhet om att jämställdhetsperspektivet måste beaktas i högre grad. Olika planer har satts igång både på fakultetsnivå och på institutionsnivå, men utan att ange någon leveransbaserad tidsplanering. Bedömarna rekommenderar därför lärosätet att konkretisera sin tidsplanering.

Bedömarna anser däremot inte att bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling, är tillfredsställande eftersom de mycket viktiga individuella studieplanerna inte på ett tillfredsställande sätt visar progressionen i utbildningen. Det saknas också ett klargörande av studierektorns roll i forskarutbildningen. Bedömarna menar också att en extern person utanför handledargruppen varje år bör föra enskilda medarbetarsamtal med doktoranderna om handledningen och den psykosociala arbetsmiljön.