Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Enligt självvärderingen och intervjuerna når doktoranderna målen genom egen forskning och genom kurser. För doktorsexamen krävs kurser som motsvarar minst 60 högskolepoäng och för licentiatexamen 30 högskolepoäng. Inga kurser är obligatoriska, även om vissa är rekommenderade.

Enligt självvärderingen uppnår doktoranden djup kunskap inom det egna forskningsområdet och om metoder inom detta främst genom forskningsarbetet. Den bredare kunskapen säkerställs genom att doktoranden läser kurser och genom det egna forskningsarbetet. Att skriva vetenskapliga artiklar framhålls också av lärosätet som en del i vägen för doktoranden att uppnå examensmålen både i bredd och djup.

Kurser av vikt för doktorander inom analytisk kemi omfattar introduktionsuppsats och litteratur-studiekurser, menar lärosätet. Bedömarna noterar att det finns få eller inga kurser för praktisk metodologi och experimentell praktik inom ämnet. Detta, menar bedömarna, kompenseras genom att doktoranderna läser kurser vid andra universitet och genom att de deltar i nationella och internationella sommarskolor och vetenskapliga konferenser.

För att bredda plattformen för små forskarutbildningsmiljöer och för att ge en starkare och mer hållbar bas har, som tidigare nämnts, två forskarskolor inrättats. Av dessa två är det Forskarskolan natur- och teknikvetenskap, NT, som är aktuell för doktorander inom analytisk kemi. Forskarskolan ger kurser för att täcka in de generiska målen i examensordningen, men bidrar också till att utveckla utbildningen genom doktoranddagar med återkoppling till handledarna.

Universitet i Karlstad har långtgående samarbeten med ett stort antal industrier, till exempel Astra Zeneca. Inom ramen för det så kallade KKS Synergiprojektet samarbetar Karlstad tillsammans med Örebros universitet och Linnéuniversitetet med Attana AB, Ridgeview Instruments AB, Nouryon och Astra Zeneca. Kärnfrågan i projektet handlar om analys- och reningskriterier för kvalitetskontroll för nästa generations biologiska läkemedel. Sådana samarbeten ger doktoranderna ett betydligt bredare utbud av experimentella tekniker och metoder än vad lärosätet självt skulle kunna klara av ekonomiskt, menar lärosätet. Analytisk kemi kräver utrustning i form av sofistikerade instrument som inte bara är kostsamma att köpa, de är också dyra att underhålla.

Bedömarna rekommenderar ändå någon eller några obligatoriska kurser för att säkerställa att alla doktorander får en gemensam, nödvändig kunskapsgrund, och på så sätt får mer jämlika förutsättningar att nå sina examensmål.

Bedömningen baseras på självvärderingen, den allmänna och individuella studieplanen samt på intervjuer med företrädare för lärosätet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer, genom examination, att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med mer adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Även för dessa mål framhåller lärosätet forskningsarbetet och kurser som de viktigaste delarna för att nå målen. Förmåga att planera samt att välja och använda lämpliga metoder krävs för att föra forskningen framåt och för att kunna avsluta avhandlingsarbetet, menar lärosätet.

Planeringen av doktorandens väg mot examen inleds med den första, individuella studieplanen som måste vara inlämnad inom sex månader från antagning. Fakulteten kräver att målet med forskarutbildningen ska vara att väsentligen bidra till kunskapsutvecklingen och att detta ska ske bland annat genom vetenskaplig publicering eller motsvarande. Här ingår också att doktoranden ska presentera sina resultat vid nationella och internationella konferenser. Kurser som lärosätet menar bidrar till måluppfyllelse är Att kommunicera vetenskap och Forskningsformulering samt forskningsseminarier både i kursform och internt på enheten, vilket bedömargruppen instämmer i.

Doktoranderna har i normala fall 10-20 procents institutionstjänstgöring, vilket främst omfattar undervisning som ger dem nödvändig erfarenhet av att handleda laborationer, hålla föreläsningar och övningar. Få doktorander handleder dock examensarbeten på grundläggande eller avancerad nivå. Undervisande doktorander kan välja mellan flera tillgängliga pedagogiska kurser. Ingen av dessa kurser är dock obligatorisk och läses inte heller av industridoktorander som inte har undervisning.

Bedömarna menar att det finns en risk att industridoktorander inte uppfyller målet om att stödja andras lärande, om inga andra alternativ än undervisning på lärosätet ges. Bedömarna menar också att det borde vara mycket värdefullt för industridoktorander att läsa de pedagogiska kurserna, inte bara för att nå kunskapsmålen utan också för deras framtida utveckling. En pedagogikkurs bör därför vara obligatorisk för alla doktorander. Generellt sett skulle även möjligheten till handledning av examensarbeten kunna bidra till måluppfyllelse på flera sätt, menar bedömarna. Därför bör alla doktoranderna även erbjudas den möjligheten i större utsträckning.

Bedömningen baseras på självvärderingen, den allmänna och individuella studieplanen samt på intervjuer med företrädare för lärosätet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande, samt genom examination, att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen poängteras att detta examensmål nås genom aktiviteter som inte är begränsade till ämnet, utan kräver ett vidare perspektiv. Tillgängliga universitetsöverskridande kurser och kurser inom forskarskolan behandlar forskningsetik och hur etiska bedömningar ska utföras inom naturvetenskap och teknik. Även vetenskaplig redlighet, inklusive viktiga ställningstaganden vid publicering, tas upp exempelvis författarskap och plagiering, vilket också diskuteras vid handledar-möten. Vid dessa möten klargörs dessutom hur data ska behandlas och vilka slutsatser som kan dras utifrån en viss datamängd, och hur resultaten kan användas till nytta för industrin och samhället.

För att bredda sin kunskap i analytisk kemi har doktoranderna möjlighet att ta en kurs i hållbar utveckling, som ges av forskarutbildningsämnet miljö- och energisystem. Bedömarna anser att den möjligheten är ett bra exempel på hur doktoranders kunskap kan breddas och anpassas till ett hållbart samhälle.

För att träna doktoranderna i intellektuell självständighet, får de ta ansvar som huvudförfattare av sina publikationer och själva presentera sina resultat vid vetenskapliga konferenser. I det arbetet är doktoranderna guidade av sina handledare i progressionshöjande syfte, eftersom kraven successivt blir högre genom hela avhandlingsarbetet.

Bedömarna menar att en etikkurs bör vara obligatorisk för alla, inklusive industridoktorander, så att måluppfyllelsen av det området inte endast är beroende av kunskapsöverföring från respektive handledare.

Bedömningen baseras på självvärderingen, den allmänna och individuella studieplanen samt på intervjuer med företrädare för lärosätet.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Lärosätet har en handlingsplan för jämställdhetsintegrering för undervisning på alla nivåer och för rekrytering. Målet är bland annat jämn könsfördelning (minst 40 procent av det underrepresenterade könet) inom personal och i beslutande och beredande organ. Inom kemi är fördelningen relativt jämn, men bland mer senior personal är män i majoritet. Bland doktoranderna är kvinnorna fler än männen.

För att undvika omedveten eller medveten diskriminering vid nyanställningar och antagningar tillsätts en rekryteringsgrupp med tilltänkta handledare och examinatorer, som gemensamt utför hela processen. Den presenteras sedan för prefekten före antagning.

På institutionsnivå finns det en kompetensförsörjningsplan, vars syfte bland annat är att motivera kvinnliga lektorer att bli docenter.

Inom forskarskolan har jämställdhet tagits upp på möten med enbart doktorander och handledare.

Bedömarna menar att lärosätet bör sträva efter en mer jämställd sammansättning bland handledarna inom kemi.

Bedömningen baseras på självvärderingen och intervjuer med företrädare för lärosätet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Uppföljning av de enskilda doktorandernas utveckling görs genom de individuella studieplanerna med utgångspunkt i den första studieplanen, där forskarstudierna och uppfyllandet av de olika examens-målen planeras med olika aktiviteter som ska vara klara inom en viss tidsram. Utifrån den grundstrukturen byggs sedan avhandlingsarbetet upp med olika projekt och lämpliga kurser. Den individuella studieplanen och progressionen uppdateras minst en gång per år. Studieplanen diskuteras även kontinuerligt varje månad vid handledarmöten för kontroll och eventuell revidering. Vid dessa möten, där även kurser, konferenser, presentationer med mera planeras, deltar huvud-handledaren och en eller flera biträdande handledare. Ändringar diskuteras med examinatorn.

Inget obligatoriskt halvtidsseminarium tillämpas, men många doktorander avlägger licentiatexamen på vägen mot doktorsexamen. För de doktorander som inte avlägger licentiatexamen rekommenderar bedömargruppen dock att lärosätet inför ett halvtidsseminarium.

Utöver handledarmöten hålls projektmöten där andra forskare som är engagerade i forsknings-projekten deltar. Även forskare från industrin och andra lärosäten deltar för att diskutera de vetenskapliga frågorna och det praktiska utförandet av experimentellt arbete och utvärdering av resultat.

Forskarutbildningen som helhet följs upp varje år i en rapport till forskarutbildningsutskottet och fakultetsnämnden. Den innehåller information om antagning, examination, studietider, finansiering och annat av betydelse för utbildningen. Fakulteten utför en enkät bland aktiva och utexaminerade doktorander vart tredje år. Resultaten som endast kan utläsas på fakultetsnivå presenteras för bland annat forskarutbildningsutskottet för vidare behandling av möjliga förändringar. Doktoranderna är representerade vid dessa möten.

Universitetets antagningsordning ger doktoranderna rätt till handledning som motsvarar 10 procent av en heltidstjänst vid 100 procents studietakt.

Det finns inga minimikrav för avhandlingarnas innehåll och omfång, men en person utöver handledarna utvärderar avhandlingarna innan de går vidare till extern granskning.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utöver uppföljningen genom den individuella studieplanen finns det rutiner för hur förseningar i studierna för enskilda doktorander ska hanteras. Ett möte med handledaren, prefekten, utbildnings- och forskningssamordnaren samt dekanen eller prodekanen sammankallas för att utreda orsaker till förseningen och besluta om åtgärder. Uppföljningen av studietiden inom ämnet är inkluderad i tidigare nämnd årsrapport. Bedömarna menar att underlaget inte tyder på att doktoranderna i analytisk kemi vid Karlstads universitet, generellt sett, skulle ha några problem med att avsluta sina studier i tid. Inte heller ger UKÄ:s statistik över genomströmningen några år tillbaka någon anledning till oro.

Bedömningen baseras på självvärderingen, den allmänna och individuella studieplanen, på intervjuer med företrädare för lärosätet samt UKÄ:s statistik över genomströmning.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Sammanfattningsvis får doktoranderna möjligheter att uppfylla lärandemålen för utbildningen. Kunskap och förståelse samt Färdighet och förmåga säkerställs genom ett antal olika aktiviteter under utbildningen, där kurser, seminarier och konferensdeltagande är särskilt viktiga vid sidan av det praktiska arbetet med forskningsprojekten. Kontakter med forskare och andra samarbetspartner nationellt och internationellt inom akademin och framför allt industrin och deltagandet i Forskarskolan NT ger doktoranderna ytterligare möjligheter att utvecklas på ovanstående områden och kompenserar för att utbildningsmiljön är liten och det ämnesspecifika kursutbudet begränsat. Värderingsförmåga och förhållningssätt byggs upp med stöd av handledare och andra forskningskontakter med bidrag från kunskaper från kurser. Jämställdhetsperspektivet hanteras centralt genom en övergripande handlingsplan och lokalt på institutionen genom till exempel noggranna rutiner och öppenhet om rekryteringsarbetet. Doktoranderna får information och kunskap om jämställdhet bland annat genom forskarskolan.

Inga kurser är obligatoriska, men lärosätet borde överväga ett basutbud av obligatoriska kurser inklusive etikkurs och en pedagogikkurs, menar bedömarna.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling till enskilda doktorander baseras i stor utsträckning på arbetet med de individuella studieplanerna, vilket sker kontinuerligt med handledare och examinator. Ingen halvtidsuppföljning görs, men licentiatexamen är praxis. Forskarutbildningen i stort följs upp på fakultetsnivå, och vissa delar hanteras av forskarskolan.