Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskar-utbildningsämnet.

Av självvärderingens generella beskrivning av doktorandutbildningen i kemi framgår att forskar-utbildningens kursdel omfattar 60 högskolepoäng för doktorsexamen varav minst 45 poäng på forskarnivå, högst 10 på avancerad nivå. Doktoranderna läser ämnesspecifika kurser och obligatoriska seminariekurser. Doktoranderna rekommenderas att bredda sin kompetens genom att läsa kurser som ger viktiga, generella färdigheter, till exempel forskningsmetodik, forsknings-finansiering, ledarskap, kommunikation med mera. Av självvärderingen framgår att lärosätet ser positivt på att doktoranderna väljer att läsa kurser även vid andra lärosäten, exempelvis vid Karolinska Institutet, Aalto University, Lunds tekniska högskola, för att nämna några. Av självvärderingens generella framställning framgår också att seminariekurser och annan seminarie-verksamhet anordnas vid lärosätet och att doktoranderna uppmuntras att delta i nationella såväl som internationella workshops, sommarskolor och konferenser med relevans för utbildningsämnet.

Bedömarna menar att från beskrivningarna i självvärderingen framgår att doktorandutbildning i generell kemi vid KTH bedöms ge tillräckliga resurser och förutsättningar för att de studerande ska kunna tillgodogöra sig en utbildning med bredd och djup. Det är mer utmanande för bedömarna att kunna avgöra i vilken utsträckning doktoranderna når såväl bredd som djup inom det ämnesspecifika området analytisk kemi - som är det ämne bedömargruppen har som uppdrag att bedöma. Den enda specifika kursen för analytisk kemi som kan spåras i självvärderingen är kursen "Forskningsfronten inom analytisk kemi". Möjligheten att säkerställa tillgång till ämnesspecifika kurser är ett generellt problem i små miljöer, menar bedömarna. Om det inte finns ett tillräckligt doktorandunderlag för att ge kurser kommer också intervallerna mellan kurstillfällen att bli långa. En åtgärd som lärosätet vidtagit för att doktoranderna ska få en bredd i utbildningen är att på regelbunden basis ordna seminarier med teman som bedömarna menar täcker hela examensämnet analytisk kemi. Det framkom dock under intervjuerna att doktorandernas medverkan vid dessa seminarier varierade mycket.

Redogörelsen i självvärderingen innehåller en övergripande beskrivning av vad doktoranden ska ha nått i termer av kunskap och förståelse när examen utfärdas. Dock saknas en motsvarande beskrivning av vad doktoranderna i analytisk kemi ska ha uppnått i termer av kunskap och förståelse när examen utfärdas.

I självvärderingen framgår det tydligt att forskarstuderande efterfrågar fler ämnesspecifika KTH-kurser med relevans för det egna forskningsområdet. Lärosätet menar att en anledning till att detta är svårt att tillmötesgå är att lärare som utvecklar och ger kurser på forskarnivå inte får ekonomisk kompensation, men också att doktorandernas projekt spänner över vitt skilda forskningsområden. Det senare innebär att det är mer ekonomiskt hållbart att doktoranderna läser kurser vid ett annat universitet eller deltar i nationella eller internationella workshops som är inriktade mot det begränsade forskningsområdet. Bedömarna förstår detta resonemang.

KTH bedriver, menar bedömarna, en bred verksamhet med många olika inriktningar inom kemi vilket bör ge även doktoranderna i analytisk kemi god översikt över kemiämnet generellt. Problemet är att självvärderingen är utformad så att specifik information om analytisk kemi i stor utsträckning saknas. Bedömarna menar också att intervjuerna inte i tillräcklig omfattning kompenserade för denna brist varför bedömarna inte med säkerhet kan fastställa att lärosätet möjliggör för doktorander i analytisk kemi att nå detta examensmål. Förutom bristen på ämnesspecifika forskarutbildningskurser i analytisk kemi klargjordes inte heller under intervjuerna hur lärosätet förvissar sig om kvaliteten på de kurser som doktoranderna läser vid andra lärosäten.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärdering, allmän och individuella studieplaner, och intervjuer med företrädare för lärosätet.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Enligt självvärderingen uppnås dessa viktiga mål framförallt inom den egna forskningen, i samverkan med inblandade handledare och tillsammans med externa parter, något som bekräftades under intervjuerna. Forskarstudiernas upplägg innebär, enligt självvärderingen, att doktoranderna behöver öva sig i att strukturera, planera och genomföra och presentera sin forskning enligt uppsatta mål. Ansvaret att driva sitt arbete framåt ökar gradvis under hela utbildningen. Progressionen beskrivs i de individuella studieplanerna och synliggörs vid presentationstillfällena och vid det obligatoriska halvtidsseminariet. Självvärderingen pekar på vikten av att poängtera att även om handledare och övriga kollegor ger stöd och support är det doktorandernas eget ansvar att driva projekten framåt. Då det ibland har rått vissa oklarheter om detta har kvalitetsrådet tagit fram en beskrivning av ansvars-fördelningen mellan doktoranderna och handledarna.

Genom att publicera vetenskapliga artiklar tränas doktoranderna i att uttrycka sina kunskaper på engelska och på fackspråk. Doktoranderna skriver och försvarar vanligen sina avhandlingar på engelska, det är dock inget krav. För att träna engelskspråkig kommunikation uppmuntras doktoranderna att presentera den egna forskningen på avdelnings- och projektmöten, vid konferenser, workshops och sommarskolor. I de fall industrisamarbeten finns presenteras även resultaten på möten inom företaget. Det förekommer också, även om lärosätet menar att det är mindre vanligt, att forskningsresultat presenteras för en bredare publik i form av populärvetenskapliga skrifter i exempelvis branschtidningar.

Enligt självvärderingen läser många doktorander kurser som ger färdigheter i skriftlig och muntlig kommunikationsförmåga. Självvärderingen ger exempel på ett flertal sådana kurser.

De flesta doktorander deltar i att undervisa andra som exempelvis laborations- eller övnings- assistenter på grundutbildningen. Det är också vanligt att doktorander deltar i handledning av examensarbeten på kandidat- och masternivå. För att få undervisa på grundutbildningsnivå krävs avklarad grundkurs i högskolepedagogik, exempelvis LH200V Grundläggande kommunikation och undervisningslära om 3 högskolepoäng. Lärosätet pekar i självvärderingen på att doktorander som finansieras med stipendier är undantagna institutionstjänstgöring på grund av finansieringsformen och har därmed inte utrymme för att delta i att undervisa. Bedömarna menar att detta kan få allvarliga konsekvenser för dessa doktoranders möjligheter inte bara att uppfylla examensmålen, det kan också få märkbara konsekvenser på deras framtida karriärvägar. Bedömargruppen menar att detta behöver ses över. Vid intervjuerna framkom att för närvarande fanns enstaka doktorander inom analytisk kemi finansierade med stipendier och att dessa hade möjlighet att handleda masterstudenter samt gå pedagogikkurser.

Bedömarna menar att självvärderingen och intervjun ger en generell bild av hur doktorander i kemi når examensmålen men det framgår inte tydligt hur måluppfyllelsen för doktorander med inriktning analytisk kemi säkras. Detta förtydligades inte heller under intervjuerna med doktorander och handledare. Förutsättningarna för doktorander i analytisk kemi att delta i denna typ av samverkan borde dock vara goda med tanke på ämnets tvärvetenskapliga möjligheter menar bedömarna.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärdering, allmän och individuella studieplaner och intervjuer med företrädare för lärosätet. Den grundar sig på antagandet att den självvärdering som lärosätet har lämnat in även avser analytisk kemi.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Bedömarna menar att det av självvärderingen framkommer att forskarutbildningen på ett adekvat sätt erbjuder träning och färdighet i intellektuell självständighet, redighet och forskningsetik, något som bekräftades under intervjuerna. Doktoranden förväntas gradvis utveckla intellektuell integritet och kritiskt tänkande i den meningen att egna val och ställningstagande ska kunna motiveras och försvaras utifrån till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Detta uppnås genom den egna forskningen, genom diskussioner i forskningsmiljön och samverkan med externa parter, men även genom de kurser om forskningsmetodik som lärosätet erbjuder.

Huvudansvaret för att säkerställa att doktoranden lär sig att agera med vetenskaplig redlighet och att ta hänsyn till forskningsetiska aspekter vilar normalt på huvudhandledaren som förväntas föra etiska diskussioner om forskningsfusk, plagiering med mera. Vid publicering i olika vetenskapliga tidskrifter kommer doktoranden i kontakt med etiska riktlinjer för publicering. Doktorandens avhandling genomgår plagieringskontroll och förhandsgranskas innan avhandlingen godkänns för disputation. Det är obligatoriskt för doktorander i kemivetenskap att läsa en kurs i forskningsetik. Lärosätet erbjuder ett antal kurser som ger doktoranderna möjlighet att fördjupa sin förståelse av både närliggande forskningsetiska frågor och mer övergripande frågor som till exempel rör hållbar utveckling. Exempel på en sådan kurs är FCK3310 Forskningsintegritet om 2 högskolepoäng.

Lärosätet redogör i självvärderingen för vissa praktiska säkerhetsregler som kräver både respekt och förståelse från såväl handledare som doktorander inom laboratorieverksamheten. Innan en forskar-student får utföra laboratorieverksamhet krävs först en omfattande genomgång av KTH:s teoretiska och praktiska säkerhetsföreskrifter varefter doktoranden får underteckna ett dokument som bekräftar att kunskapen har inhämtats. Lärosätet ger även en kurs i labbsäkerhet.

Möjligheter att kunna bidra till en hållbar samhällsutveckling är, enligt självvärderingen, starkt kopplade till forskningsprojektet. Lärosätet menar att måluppfyllelsen underlättas av att nästan alla doktorander inom kemi har projekt som i något avseende har anknytning till hållbar utveckling. Spridning av doktorandernas forskning kan ske genom publicering i vetenskapliga artiklar och genom presentationer under seminarier, konferenser och i olika workshoppar. Doktoranderna uppmanas att läsa åtminstone en kurs med relevans för hållbar utveckling och självvärderingen ger exempel på några kurser på forskarnivå med fokus på hållbarhet. Det förekommer också, om än mindre vanligt, att forskning presenteras för en bredare publik på ett mer populärvetenskaplig sätt till exempel i branschtidningar.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärdering, allmän och individuell studieplan, tabellbilagor och intervjuer med företrädare från lärosätet. Den utgår ifrån antagandet att den självvärdering som lärosätet har lämnat in också avser analytisk kemi.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I den generellt formulerade självvärderingen framgår att initiativ och strategier finns för att upprätthålla en god jämställdhet och studiemiljö. Lärosätets övergripande inställning är nolltolerans mot alla former av diskriminering inte bara mot sådan som är baserad på könstillhörighet. Processer för handledarbyte finns på plats. Ledningen deltar för närvarande i utbildningar om genusperspektiv och jämställdhetsfrågor för att ytterligare kunna säkerställa en god studiemiljö. Det framgår inte tydligt hur situationen ser ut inom det specifika forskningsämnet men ingen egentlig avvikelse framkom vid intervjuerna. Det är svårt att få en bild av hur jämställt det är på handledarssidan inom analytisk kemi eftersom lärarna inte kategoriseras med det ämnet. Men det kan konstateras från tabellbilagan till självvärderingen och från de individuella studieplanerna att alla fem aktiva doktorander idag som kategoriserats inom ämnet analytisk kemi är män. Doktorandernas inflytande på olika nivåer i organisationen och i utformningen av den egna utbildningen skulle behöva förtydligas (se mer om detta under punkten doktorandinflytande).

Bedömningen har gjorts utifrån självvärdering, allmän och individuella studieplaner samt intervjuer med företrädare för lärosätet. Bedömningen utgår ifrån antagandet att den självvärdering som lärosätet har lämnat in också avser analytisk kemi.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att man kvalitetssäkrar och harmoniserar forskarutbildningen inom ramen för skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH) vilket innefattar en storskalig FoU-organisation med ett sammanhållande kvalitetsråd som omfattar alla de större ämnesblocken som ingår i CBH. Enligt självvärderingen sker kvalitetsarbetet kontinuerligt och med regelbunden uppföljning. Det fokuserar bland annat på rättssäker och lika bedömning av doktoranders prestationer, stöd och utbildning för handledare, regelbunden uppföljning av kurser på forskarnivå samt uppföljning och motivering av måluppfyllelse. Kvalitetsrådet som leds av forskarutbildningsansvarig (FA) är det forum där utvecklings- och kvalitetsfrågor diskuteras över programgränserna. Ett exempel på en åtgärd som har tillkommit direkt som svar på problem som har diskuterats med doktorandrådet är införandet av ett halvtidsseminarium. Ett annat exempel på kvalitetshöjande åtgärder som tillkommit efter diskussioner med doktorander är en gemensam process för tillgodoräknande av studieaktiviteter som nu tillämpas inom samtliga doktorandprogram.

Den övergripande kontinuerliga uppföljningen sker genom årliga rapporter till KTH ledningen, dekanus och prodekan, från FA och programansvarig (PA) som ger återkoppling tillbaka skolan med rekommenderade åtgärder. FA återkopplar resultat och förslag på åtgärder till forskarutbildningens kvalitetsråd och PA återkopplar vidare till aktuellt programråd. Vart sjätte år ersätts den interna rapporten av en extern granskning. För den pågående sexårscykeln är nästa externa granskning planerad till 2022. I den senaste skolrapporten som lämnades in 2020 och avser 2019 uppmanas skolan att bland annat undersöka orsaker till doktoranders stress, att komma med konkreta åtgärder för att revidera den allmänna studieplanen, ta fram en handlingsplan med åtgärder för att uppnå en bättre jämställdhetsintegration i utbildningen samt att fortsätta arbetet med kvalitetsutveckling av kurser på forskanivå.

Programrådet, som består av lärare och handledarrepresentanter samt doktorandråd, är beredande och rådgivande organ till PA och har till uppgift att arbeta med frågor om utveckling, kvalitetssäkring och uppföljning inom programmet. Enligt självvärderingen, är det CBH-skolans övergripande FA som har ansvar för att handledningen fungerar och för att progression uppnås.

Enligt självvärderingen används de individuella studieplanerna under forskarutbildningen som ett viktigt verktyg för systematisk uppföljning och utvärdering av progressionen. Studieplanerna upprättas och revideras i samverkan mellan doktorand och handledare, men oftast utan inblandning av annan senior person. Efter den årliga uppdateringen skickas studieplanerna vidare till en gransknings-process där handläggare, PA och vice FA granskar och vid behov ger återkoppling på innehållet. Deras huvuduppgift är att kontrollera att studieplanerna är uppdaterade och att studier för kommande år planerats. Det format i form av elektroniska studieplaner som har utvecklats vid lärosätet förefaller fungera väl, menar bedömarna, men det finns ett bekymmer med mallen som gör att det är svårt att följa progressionsutvecklingen över tid. Problemet består i att bedömargruppen endast fått se de individuella studieplanerna för ett år för varje doktorand varför progressionen är otydlig. Bedömarna menar att svårigheten att följa progressionen i de individuella studieplanerna bör lärosätet reflektera över och ta digitaliseringen ytterligare ett steg för att förbättra rutinerna så att progressionen syns med tydligare återkoppling och vid behov vidta lämpliga åtgärder för att stötta doktorandens utveckling. Vid revisonen av individuella studieplaner bör en utomstående senior resursperson medverka tillsammans med doktoranden och handledaren för att bättre säkra en mer övergripande syn.

Bedömarna ser positivt på att kursutvärderingar har införts även på forskarutbildningsnivå och menar att detta är ett bra initiativ som ytterligare kan verka för en progression i forskarutbildningens kvalitet.

Bedömargruppen anser att organisationen som beskrivs i självvärderingen, generellt sett, ser bra ut för en storskalig produktion av doktorander men saknar en närmare beskrivning av arbetsgången för uppföljning, genomförande och resultat inom forskarutbildningsämnet analytisk kemi. Beskrivningen i självvärderingen inbegriper större perspektiv än till och med kemi, eftersom alla ämnesområden inom skolan SH innefattas. Bedömarna menar dock att det saknas en beskrivning av hur interaktionen mellan de mer traditionella akademiska aktörerna såsom ämnesansvariga professorer, examinatorer, studierektor och handledare sker.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Bedömarna menar att doktorandutbildningen med anknytning till analytisk kemi verkar följa den planerade studietiden väl och genomströmningstiden är god. Enligt självvärderingen har det införts ett obligatoriskt halvtidsseminarium för doktorander antagna från och med den 1 januari 2019 vilket innebär att inför seminariet skriver doktoranden en rapport som summerar hittills avklarade studie-aktiviteter och hur de stödjer progression mot examinationsmålen. Vid ett efterföljande seminarium presenterar doktoranden de genomförda aktiviteterna inför en kollegial publik. Rapporten, som granskas av två oberoende forskare, ska innehålla en plan för den återstående delen av forskar-utbildningen fram till examen. Om behov finns, upprättas en åtgärdsplan med rekommendationer för att säkerställa att utbildningens mål uppnås inom utsatt tid.

Bedömarna menar att underlaget inte tyder på att doktoranderna i analytisk kemi vid KTH generellt sett skulle ha några problem med att avsluta sina studier i tid. Inte heller ger UKÄ:s statik över genomströmningen några år tillbaka någon anledning till oro.

Bedömningen har gjorts utifrån självvärdering, allmän och individuella studieplaner, tabellbilagor och intervjuer med företrädare för lärosätet. Den baseras på antagandet att den självvärdering som lärosätet lämnat in avser även analytisk kemi.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Samtliga bedömningsgrunderna för Utformning, genomförande och resultat, utom kunskapsformen Kunskap och förståelse håller tillräckligt hög nivå och omfattning för att säkerställa en god forskarutbildning.

Lärosätets självvärdering är utformad så att specifik information om analytisk information i stor utsträckning saknas. Intervjuerna kunde inte, i tillräcklig omfattning, kompensera för detta varför bedömarna inte med säkerhet kan fastställa att lärosätet möjliggör för doktorander i analytisk kemi att nå examensmålet om Kunskap och förståelse.

Självvärderingen och intervjuerna ger en generell bild av hur doktorander i kemi når examensmålet om Färdighet och förmåga men det framgår inte tydligt hur doktorander med inriktning mot analytisk kemi når detta mål. Bedömarna menar dock att med tanke på analytisk kemis tvärvetenskapliga karaktär borde möjligheterna för doktoranderna att nå målen vara goda.

Lärosätet erbjuder ett antal kurser som ger doktorander både övergripande och fördjupad förståelse av forskningsetiska frågor. Lärosätet ger också viss teoretisk och praktisk utbildning i säkerhets- föreskrifter som doktorander måste genomgå för att få utföra laboratorieverksamhet. Doktorandernas forskningsprojekt har också ofta en stark koppling till hållbar samhällsutveckling. Sammantaget bidrar detta, menar bedömarna, till att säkerställa att doktorander i analytisk kemi når målen om Värderings- förmåga och förhållningssätt.

I den generellt formulerade självvärderingen framgår att det finns strategier för att upprätthålla en god Jämställdhet, något som bekräftades under intervjuerna. Det framgår inte tydligt hur situationen ser ut specifikt inom analytisk kemi men bedömarna finner inte anledning att tro att situationen skulle avvika från den generella strategin.

När det gäller Uppföljning, åtgärder och återkoppling menar bedömarna att det finns en systematik för uppföljning som resulterar i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling till relevanta intressenter. Bedömarna menar att beskrivningarna i självvärderingen är relevanta också för analytisk kemi.