Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Bedömargruppen finner att doktorandernas formella inflytande över forskarutbildningen är tillfredstäl-lande. Det finns ett doktorandråd på enheten som ansvarar för att välja ut doktorandrepresentanter till de olika arbetsgrupperna på lärosätet inklusive enhetsråd, institutionsstyrelse och forskarutbildnings-råd. Det finns även ett doktorandråd för fakulteten och ett centralt doktorandråd på lärosätet med en doktorandombudsman.

Av självvärderingen framgår att doktoranden uppdaterar sin individuella studieplan varje år tillsammans med handledare och en institutionsrepresentant utsedd av prefekten. Institutionsrepresentanten, tillsammans med doktoranden, genomför därefter ett enskilt utvecklingsmöte utan handledaren. Bedömargruppen ser det som ett gott exempel på hur lärosätet kan ge doktoranderna inflytande, eftersom de då har möjlighet att ge synpunkter på handledningen. Det finns instruktioner om hur den individuella studieplanen ska skrivas och dokumenteras, vilket ger doktoranderna en tydligare överblick av vad som förväntas av studierna. Lärosätet har även valt att använda begreppet doktorandmognad som används när examensmålen diskuteras och förtydligas två gånger per termin.

Av självvärderingen framgår att doktoranden varje månad har handledarmöten där de förbereder och diskuterar en progressionsrapport. Doktoranden sammanfattar därefter diskussionen i en kort rapport till handledaren för att säkerställa att inga missuppfattningar skett i kommunikationen om vare sig forskningsprojektet eller forskningsutbildningen. Bedömargruppen ser det som ett gott exempel men rekommenderar lärosätet att utvärdera detta moment så att det inte ger doktoranderna en alltför hög arbetsbelastning.

Av intervjuerna framgår också att doktoranderna utvärderar forskarutbildningskurserna efter varje kurstillfälle, och därefter genomför lärarlaget förändringar tillsammans med doktoranderna. Detta förfarande har resulterat i till exempel en ny kurs i masspektrometri. Av självvärderingen framgår att handledarna tre gånger per termin genomför gruppdynamikövningar med doktoranderna som får kurspoäng för det. Vid dessa tillfällen har doktoranderna möjlighet att både reflektera över och påverka sin utbildning. Bedömarna ser gruppdynamikövningarna som ett mycket gott exempel och rekommenderar andra lärosäten att införa dessa eftersom de bygger gruppkänsla och förbättrar doktorandernas mjuka kompetenser som kommunikation- och ledarskapsförmåga.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Nya doktorander på enheten genomgår en "incheckning", där lärosätet bland annat introducerar säkerhetsrutiner och rekommendationer för en god arbetsmiljö. Vid detta tillfälle informeras också doktoranderna om vem de kan vända sig till vid problem. Det genomförs även regelbundna sociala skyddsronder om arbetsmiljön på enheten. Resultaten från en anonym enkät i samband med skyddsronden ligger sedan till grund för arbetsmiljöarbetet, vilket resulterat i att åtgärder genomförs enligt självvärderingen. Det finns även en trivselgrupp på enheten som arrangerar sociala sammankomster. Doktoranderna har en representant i gruppen för arbetsmiljö- och säkerhet. Enheten har genomfört åtgärder för att förbättra arbetsmiljön genom exempelvis en gemensam kafé-dialog på enheten. Dessa gemensamma dialoger har resulterat i att forskarstuderande aktivt börjar ställa fler frågor vid seminarierna, enligt självvärderingen.

Forskarutbildningsämnet analytisk kemi utgörs av en relativt liten grupp men genom forskarskolan och seminarie- och kursverksamheten får doktoranderna tillgång till en större doktorandgrupp. Forskarskoleklassen träffas regelbundet under en tvåårsperiod vid olika workshoppar och kursmoment vilket gynnar sociala interaktioner mellan forskarutbildningsämnena samtidigt som de breddar de forskarstuderandes kontaktnät. Det finns möjlighet för doktoranderna att få hjälp med den stress doktorandstudierna kan medföra, men bedömarnas intryck är att lärosätet inte aktivt arbetar med förebyggande åtgärder. Stresshantering skulle exempelvis kunna vara ett moment inom ramen för forskarskolan, menar bedömarna.

Det genomförs en obligatorisk seminarieverksamhet där doktorander och postdoktorer, men även handledare och externa föreläsare, presenterar sin forskning. Dessa lunchseminarier startar som informationsmöten och leder därefter till seminarier. Informationsmöten ger doktoranderna en kontinuerlig inblick i förändringar av den egna utbildningen, enligt självvärderingen.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Sammanfattningsvis bedömer bedömargruppen att doktoranderna har goda möjligheter att medverka i utvecklingen av sin utbildning och arbetsmiljö. Det finns en tydlig struktur som fångar upp brister och synpunkter från doktoranderna. Det genomförs varje år enskilda medarbetarsamtal mellan doktoranden och två institutionsrepresentanter. Lärosätet arbetar aktivt med att förtydliga nyttan av examensmålen. Lärosätet genomför också gruppdynamikövningar och kafé-dialoger samt har en trivselgrupp på enheten, vilket bedömarna ser som goda exempel som andra lärosäten bör ta efter. Bedömarna får intrycket av att doktoranderna närvarar i en öppen och stödjande arbetsmiljö. Bedömargruppen rekommenderar samtidigt lärosätet att genomföra stressförebyggande aktiviteter och följa upp detta.