Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildnings-ämnet.

Från underlaget framgår att målet generellt uppnås genom att doktoranderna får aktiv handledning i sitt forskningsarbete, som successivt anpassas över tiden mot ökad frihet och eget ansvar. Mot slutet av utbildningen utvecklar doktoranderna den högre grad av självständighet som bör känneteckna en disputerad doktor. Mer specifikt får doktoranderna bredd och djup inom ämnet genom att aktivt delta i ämnets seminarier, institutionens seminarier och internationella konferenser samt genom att gå kurser, men också genom det individuella skrivandet av publikationerna som ingår i avhandlingen. Kurser inom analytisk kemi och inom andra näraliggande forskarutbildningsämnen väljer doktoranderna utifrån det lokala, nationella och internationella utbudet av kurser på doktorandnivå. Val av kurser redovisas och diskuteras vid de årliga uppföljningsmötena med referensgruppen och examinatorn.

Bedömargruppen anser att utformningen av forskarutbildningen med de årliga uppföljningarna med en större referensgrupp och en examinator är ett gott stöd för att uppnå målet. Upplägget av val och uppföljning av doktorandkurser som också innehåller parternas åtaganden är viktiga för att uppnå den nödvändiga bredden inom forskarutbildningsämnet. Det finns väl fungerande rutiner för att hantera den individuella studieplanen (ISP) och den bedöms fungera bra för att mäta progressionen mot att nå målen.

Ovanligt många seniora supportpersoner bidrar på de årliga uppföljningsmöten, där förutom biträdande handledare och examinator också två referenspersoner säkerställer progressionen mot målen. Efter ungefär halva tiden av forskarutbildningen görs en halvtidsutvärdering genom en skriftlig och muntlig sammanställning av forskningsresultaten och måluppfyllnaden som bedöms av referenspersonerna och examinatorn. Lärosätet har en föredömlig uppställning aktörer runt huvudpersonen, det vill saga doktoranden, vid halvtidsseminariet. Enligt bedömargruppen kan granskningen av doktoranden vid detta seminarium närmaste liknas vid den granskning som görs inför utfärdandet av licentiatexamen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer, genom examination, att doktoranden när examen utfärdas kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Från självvärderingen och intervjuerna redovisas flera aktiviteter för att uppnå examensmålen. I första hand utgörs dessa av den träning doktoranderna får genom det egna forskningsarbetet, men också genom undervisningstjänstgöring på grundnivå och avancerad nivå. Initialt tränas doktorandernas förmåga att omsätta idéer och konkreta planer till experiment som belyser de frågor man har att bearbeta, genom support från seniora doktorander/postdoktorer. Doktorandernas förmåga till vetenskaplig analys tränas genom kontinuerliga möten med handledare, där forskning presenteras och diskuteras i närmiljön inom forskningsgruppen samt genom sammanställning och rapporteringen av resultat i skriftlig form inom den mindre grupperingen.

Doktorander uppmuntras speciellt att delta med postrar eller muntliga bidrag i de nationella/ internationella konferenser som finns tack vare det stora nationella och framför allt internationella närverket som finns i forskarutbildningsmiljön. Detta är ett klassiskt sätt att skolas in i för att nå examensmålen, som är oerhört viktigt och skapar en fin gemensamhetskänsla och identitet. Bedömargruppen uppmuntrar forskarutbildningsmiljön att fortsätta med det här så fort det går av pandemisskäl, liksom de årliga återkommande "KCB-dagarna" för en bredare målgrupp.

I självvärderingen redovisas en imponerande mängd aktiviteter för att uppnå denna kunskapsforms examensmål, som stundtals är väldigt lika de aktiviteter som redovisas för att uppnå föregående kunskapsforms examinationsmål. Det saknas också en beskrivning av hur aktiviteterna tillsammans ska leda till att doktoranderna uppnår progression under utbildningen och hur den individuella studieplanen (ISP: en) används för att mäta progressionen över tid. Det vore bra om lärosätet reflekterar över det här samt hur man kan träna doktoranderna mer på att lösa uppgifter inom givna tidsramar, vilket är viktigt för att nå examinationsmålen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Målen uppfylls delvis genom att doktoranderna genomgår de obligatoriska kurserna Värderings-förmåga och förhållningssätt samt Etik och redlighet. Dessutom tränas doktoranden i att successivt ta ett större ansvar för planering, utförande och sammanställning av sina vetenskapliga artiklar under utbildningens fortskridande, vilket också leder fram till en mognad hos doktoranderna. I samtal mellan handledare och doktorand sker kontinuerliga forskningsetiska bedömningar och diskussioner. Här läggs ett stort ansvar på handledaren att diskutera etik med doktoranden, menar bedömarna. Inom institutionen bedrivs seminarieverksamhet, för att på så sätt ge doktoranderna insikt i forskarutbildningsämnets samhälleliga betydelse med kopplade etiska aspekter. Institutionen har även en seminarieserie för doktorander, som innefattar presentationer och opponering. Vid dessa sker en återkoppling till de obligatoriska kurserna i etik och värderingsförmåga. Detta är ett bra sätt enligt bedömargruppen, att stärka god forskningssed och vetenskaplig redlighet i forskarutbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen fokuserar beskrivningen mer eller mindre enbart på institutionsnivån. Här beskrivs ett omfattande jämställdhetsarbete på institutionen, det är tydligt att det sker ett kontinuerligt arbete för jämställdhet genom både praktiska rutiner och utbildning. Det finns ett jämställdhets- och likabehandlingsråd som leds av en företrädare för arbetet med lika villkor; företrädaren deltar även vid institutionens lokala samverkansmöten, där bland annat samtliga rekryteringar behandlas, inklusive doktorander. På institutionen i dag är doktorandsidan någorlunda balanserad med någon övervikt av kvinnor, medan handledarssidan är snedfördelad med 10 kvinnor och 36 män. Med andra ord finns en viss snedfördelning sett till kön, men det finns en kritisk massa kvinnor på handledarsidan som kan växa med fortsatta åtgärder i framtiden. Inom forskarutbildningsämnet analytisk kemi är situationen dock skevare; här är endast en av de nio möjliga handledarna som nämns i självvärderingen kvinnor och ingen av de två doktoranderna är kvinnor.

Den nya processen som beskrivs i dokumentet Anhållan om att få rekrytera en doktorand, där forskarmiljön ska beskrivas utifrån olika perspektiv, är intressant för jämställdhetsarbetet enligt bedömargruppen. Detta instrument kan enligt bedömarna ytterligare kompletteras med att utöka tjänsten till företrädaren för lika villkor som i dag bara har 10 procent av en heltidstjänst för sitt uppdrag i rådet.

Institutionen i sin helhet har påbörjat ett bra jämställdhetsarbete men det är viktigt, anser bedömarna, att det arbetet genomsyrar hela organisationen och även når forskarutbildningsämnet analytisk kemi.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Institutionen har goda rutiner för uppföljningsmöten och samtal som genomförs systematiskt med doktoranderna inom ramen för den individuella studieplanen (ISP) med flera seniora personer inblandade. Förutom huvudhandledare och biträdande handledare deltar examinator och två så kallade referenspersoner. De två referenspersonerna väljs enligt beskrivna regler. De följer doktoranden genom forskarutbildningen och är ett värdefullt extra stöd för att uppnå hög kvalitet på forskarutbildningen.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Doktorandens referensgrupp används också för att signalera till studierektorn ifall eventuella frågor om doktorandens arbete uppkommer, som förseningar. Bedömargruppen menar att referensgruppen är ett bra inslag i forskarutbildningen. Det är, menar vi, viktigt att referenspersonernas roll tydliggörs. Medlemmarna i referensgruppen skulle också kunna rekryteras bland seniora mentorer i högre grad än vad som sker i dag.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat bedöms vara tillfredställande. Mycket av det som beskrivs i underlaget i form av utbildningsmoment är genomtänkt och de tre kunskapsformerna säkerställs. När det gäller kunskap och förståelse säkerställs att doktoranden skaffar sig både bredd och djup inom forskarutbildningsämnet analytisk kemi, men också bredd inom kemi som helhet. När det gäller kunskapsformen färdighet och förmåga bedömer bedömargruppen att rutinerna för de individuella studieplanerna (ISP) är tillfredställande och att progressionen kan mätas på ett tillfredställande sätt. Uppfyllelse av mål i färdighet och förmåga uppfylls i första hand av den träning doktoranderna får genom det egna forskningsarbetet, men också genom undervisningstjänst-göring på grundnivå och avancerad nivå. Det finns många goda möjligheter att tillägna sig kunskaper som leder till uppfyllelse av målen för kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Självvärderingen uttrycker en hög grad av medvetenhet om jämställdhetsperspektivet på institutionsnivå, och man har satt igång bra rutiner med bland annat ett råd. Viktigt är att detta arbete också förs ner på ämnesnivå.

Institutionen har goda rutiner för uppföljningsmöten och samtal som genomförs systematiskt med doktoranderna inom ramen för den individuella studieplanen (ISP) med flera seniora personer inblandade.