Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen kvalitet är ifrågasatt.

Båda bedömningsgrunderna Personal och Forskarutbildningsmiljö är av tillräckligt hög kvalitet för att borga för en god forskarutbildning. Antalet möjliga handledare med kompetens inom området är i balans med antalet forskarstuderande. Miljön omfattar både inomvetenskaplig och tvärvetenskaplig forskning och det finns tydliga kontaktytor med andra områden, industri och internationella partner.

Sammanfattningsvis får doktoranderna möjligheter att uppfylla lärandemålen för utbildningen. Kunskap och förståelse samt färdighet och förmåga säkerställs genom många olika aktiviteter under utbildningen, där kurser, seminarier, konferensdeltagande är av särskild vikt vid sidan av det praktiska arbetet med forskningsprojekten. Ett väl utbyggt nätverk för samarbeten nationellt och internationellt inom akademi och industri ger doktoranderna ytterligare möjligheter att utvecklas på ovanstående områden. Kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt byggs upp med stöd av handledare och forskningsmiljö med bidrag från kunskaper från kurser.

Den obligatoriska kursen Forskning och avhandlingsplanering i naturvetenskap och teknik har en särställning, eftersom den tar upp många aspekter i bedömningsgrunderna. Detta ger doktoranderna en bra start och grund men det finns en risk att alltför mycket läggs inom ramen för denna kurs, så att det blir för kortfattat och fragmentariskt. Bedömargruppen rekommenderar att kursen i forskningsetik blir obligatorisk.

Det finns en generellt sett god medvetenhet om jämställdhet och doktoranderna får information och kunskap om dessa faktorer i flera forum.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling till enskilda doktorander baseras i stor utsträckning på arbetet med individuella studieplanen, vilket skulle kunna kompletteras med en halvtidsuppföljning. Forskarutbildningen i stort följs upp på fakultetsnivå, men uppföljningen på ämnesnivå skulle kunna effektiviseras med hjälp av ett lokalt kvalitetsråd.

Bedömarna menar att lärosätet bör lägga tyngd på att engagera forskarstuderande att medverka i arbetsgrupper och råd, samt informerar de forskarstuderande om deras rättigheter och hur de kan medverka i utvecklingen av deras utbildning. Vi bedömer att ett doktorandråd bör skapas på institutionsnivå eller fakultetsnivå, med inflytande i de frågor som i nuläget enbart diskuteras och beslutas av handledarkommittén. Bedömargruppen menar att lärosätet bör införa medarbetarsamtal mellan forskarstuderande och en person utanför forskargruppen i samband med uppdateringen av den individuella studieplanen samt förtydliga nyttan med examensmålen. Lärosätet bör även se över sin finansieringspolicy då majoriteten av forskarstuderande anställs till licentiatexamen i olikhet med andra lärosäten vilket medför både stress och osäkerhet menar bedömarna. Lärosätet rekommenderas också att flytta tidpunkten för när doktoranderna ger återkoppling på utbildningen till efter disputationstillfället. Lärosätet rekommenderas även införa tydligare milstolpar såsom ett obligatoriskt halvtidsseminarium med extern opponent.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet som helhet är otillfredsställande och att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör engagera forskarstuderande att medverka i arbetsgrupper och råd. Ett doktorandråd bör införas på institutionen, oberoende av studentkåren. Detta doktorandråd borde regelbundet kunna fungera som ett forum för forskarstuderande, i syfte att diskutera förändringar och förbättringar på sin utbildning. Doktorandrådet rekommenderas informeras om beslut i andra grupper, såsom fakultetsrådet och handledarkommitteen, samt kunna återge sin kollektiva synpunkt till dessa arbetsgrupper.

· Lärosätet bör se över rutinerna med uppdateringen av den individuella studieplanen, genom att exempelvis införa medarbetarsamtal mellan forskarstuderande och en person utanför forskargruppen, samt förtydliga nyttan med examensmålen.

· Lärosätet bör se över sin finansieringspolicy då majoriteten av forskarstuderande anställs till licentiatexamen.

Utbildningen är utformad och genomförs på ett sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet både inom och utanför akademin. Några identifierade utvecklingsområden är att göra kursen i forskningsetik obligatorisk, att erbjuda fler forskarutbildningskurser inom analytisk kemi och att mer systematiskt ta tillvara alumners erfarenheter.