Doktorandperspektiv

Doktoranden ges inte möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

I självvärderingen framgår det att lärosätet har en policy som går ut på att forskarstuderande har rätt att vara representerade i samtliga beredande och beslutande organ. Av självvärderingen och intervjuer framgår det dock att forskarstuderande enbart är representerade i fakultetsnämnden. Lärosätet menar att det är svårt att engagera forskarstuderande att medverka i arbetsgrupper som påverkar utvecklingen av deras utbildning, vilket bedömargruppen menar att lärosätet bör prioritera högre då det finns ett krav från UKÄ att forskarstuderande ska ha formellt inflytande över sin utbildning.

Det finns inget doktorandråd på fakulteten eller institutionen, samtliga frågor rörande ämnesutbildningen och arbetsmiljön verkar nu diskuteras i handledarkommittén utan inflytande från forskarstuderande. Exempelvis utvecklar handledarkommittén tillsammans med ämnesansvarig (utan formellt inflytande av forskarstuderande), rutiner för utveckling av doktorandprogrammet samt åtgärdsplaner för när en forskarstuderande inte visar tillfredsställande progression i sina studier. Bedömargruppen menar att forskarstuderande bör medverka och ha inflytande i detta moment samt även vid andra diskussioner som rör utvecklingen av deras utbildning.

Det finns ett centralt doktorandråd på lärosätet som del av Örebro studentkår som representerar forskarstuderande på universitetsnivå och som arrangerar gemensamma aktiviteter. Forskarstuderande har åtminstone genom detta centrala doktorandråd, en möjlighet att vända sig till och få stöd av en större grupp forskarstuderande vid problem med exempelvis arbetsmiljön eller handledningen. Doktorandrådet ger de forskarstuderande en möjlighet att formellt påverka utvecklingen av sin utbildning åtminstone på central nivå.

Vid en årlig översyn har de forskarstuderande möjligheten att lyfta frågor och synpunkter om utbildningen till ledningen då prefekten organiserar institutionsgemensamma möten med de forskarstuderande. Lärosätet har öppnat för en diskussion om att införa ett årligt doktorandmöte för att ge doktoranderna möjlighet att tillsammans som grupp ha ett formellt inflytande över utvecklingen av sin utbildning, något som bedömarna ser som ett krav och rekommenderar att dessa hålls regelbundet flera gånger per termin.

Den individuella studieplanen uppdateras årligen av de forskarstuderande tillsammans med handledare. Det finns ingen extern person med på dessa möten och medarbetarsamtal genomförs inte, vilket ger handledare ett stort ansvar för studentens utveckling och välmående. Prefekt och ämnesansvarig ger först i ett senare steg återkoppling i en separat del av den individuella studieplanen, där de påminner studenten om att vända sig till prefekt, ämnesansvarig eller handledare vid problem. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att införa formella regelbundna medarbetarsamtal mellan doktoranden och en person utanför forskargruppen för att fånga upp eventuella problem i handledningen och arbetsmiljön samt för att tidigare upptäcka problem med studentens progression. Under ett sådant samtal bör även syftet och nyttan med den individuella studieplanen förtydligas för doktoranden.

Det är inte förrän strax före disputationen som doktoranderna har möjlighet att ge återkoppling på utbildningen samt handledningen under ett möte med dekanen. Bedömargruppen menar att detta borde skett tidigare men även efter utbildningens avslut, inte precis strax före disputationen då doktoranden är som mest sårbar och beroende av handledaren.

Under intervjuerna och i självvärderingen framgick att det inte heller finns tydliga milstolpar i utbildningen. De forskarstuderande håller en presentation vid utbildningens start och en före disputationen, ibland ger doktoranden även ytterligare enstaka presentationer i andra sammanhang men ingen opponent verkar närvara vid dessa tillfällen. Det framkom under intervjuerna att ett obligatoriskt halvtidsseminarium diskuteras på institutionen, något som bedömargruppen varmt rekommenderar, för att ge tydligare riktlinjer samt möjligheten att kvalitetssäkra studentens progression genom en extern opponent.

Av intervjuerna framgick att forskarstuderande har möjlighet att närvara vid seminarieverksamhet, då ämnet organiserar icke-obligatoriska seminarier med inbjudna gästforskare. Lärosätet menar dock att de har svårt att integrera industridoktorander i utbildningen då de inte närvarar vid seminarier eller har institutionstjänstgöring, vilket bedömargruppen anser vara viktigt för att ge industridoktorander samma möjligheter till en likvärdig utbildning. Bedömargruppen rekommenderar därför lärosätet att göra dessa seminarier obligatoriska för samtliga forskarstuderande för att bredda deras ämnes-kunskap.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Nya doktorander får en introduktion med information om säkerhet och om vad rollen som forskarstuderande innebär samt generell information om avdelningen och lärosätet. Bedömarna rekommenderar att lärosätet informerar om hur de forskarstuderande har möjlighet att medverka i utvecklingen av utbildningen vid introduktionen. Under intervjuerna framkom det att det varje vecka hålls ett möte där information från i första hand enheten och institutionen ges samt ytterligare ett möte där praktisk information och korta presentationer hålls, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel. Forskarstuderande deltar även i projektmöten angående deras forskning.

Majoriteten av de forskarstuderande anställs först till licentiatexamen på grund av lärosätets finansieringspolicy där merparten av doktorandfinansieringen kommer från externa medel. I olikhet med andra lärosäten, som i regel anställer forskarstuderande som doktorander initialt, verkar detta lärosäte inte reflekterat över vilka risker detta medför menar bedömarna. Anställning till licentiat-examen medför både en stor stress och osäkerhet hos de forskarstuderande. Även om majoriteten av de forskarstuderande förlängs till doktorander är studenterna sårbara och beroende av att hålla en god relation till sin handledare för att senare kunna hoppas på en förlängning. Detta kan medföra att de forskarstuderande inte rapporterar oegentligheter i sin arbetsmiljö eller vågar stå upp mot handledaren. Detta kan också medföra stress, då handledaren kan välja att inte förlänga de forskarstuderande i de fall forskningsprojekten eller studenten inte nått förväntad progression. Bedömargruppen menar att detta kan vara en av orsakerna till att lärosätet har svårt att engagera de forskarstuderande i aktiviteter utanför forskningsprojekten, såsom att medverka arbetsgrupper med inflytande av utvecklingen av deras utbildning.

Enligt enkäten som genomfördes 2019, var majoriteten av forskarstuderande nöjda med utbildning men ungefär en fjärdedel var missnöjda över att handledaren inte var tillräckligt involverad i deras arbete. Resultaten av denna enkät följdes upp av fakultetsnämnden tillsammans med det centrala doktorandrådet, men bedömargruppen fick intrycket att inga åtgärder ännu har implementerats. Under intervjuerna framkom att forskarstuderande ges möjlighet till stresshanteringskurser vilket bedömarna ser som ett gott exempel och något som studenterna verkligen kan ha nytta av med tanke på osäkerheten om deras anställning kommer att förlängas till en doktorandtjänst och stressen det medför.

Under intervjuerna framkom också att doktoranderna har tillgång till den infrastruktur de behöver för sin forskning. Det finns, emellertid, en viss osäkerhet när det gäller underhållet av instrument. Forskarstuderande tränas ofta som instrumentansvariga men bedömargruppen fick intrycket av att det ibland saknas gemensam finansiering för service och underhåll av vissa instrument något som bedömarna hoppas att fakulteten finner en åtgärdsplan för. Forskarstudenterna vittnade om en vänskapligt stödjande arbetsmiljö med bra samarbeten.

Doktorandperspektiv

Inte tillfredsställande

Bedömarna menar att lärosätet bör lägga tyngd på att engagera forskarstuderande att medverka i arbetsgrupper och råd, samt informerar de forskarstuderande om deras rättigheter och hur de kan medverka i utvecklingen av deras utbildning. Vi bedömer att ett doktorandråd bör skapas på institutionsnivå eller fakultetsnivå, med inflytande i de frågor som i nuläget enbart diskuteras och beslutas av handledarkommittén. Bedömargruppen menar att lärosätet bör införa medarbetarsamtal mellan forskarstuderande och en person utanför forskargruppen i samband med uppdateringen av den individuella studieplanen samt förtydliga nyttan med examensmålen. Lärosätet bör även se över sin finansieringspolicy då majoriteten av forskarstuderande anställs till licentiatexamen i olikhet med andra lärosäten vilket medför både stress och osäkerhet menar bedömarna. Lärosätet rekommenderas också att flytta tidpunkten för när doktoranderna ger återkoppling på utbildningen till efter disputationstillfället. Lärosätet rekommenderas även införa tydligare milstolpar såsom ett obligatoriskt halvtidsseminarium med extern opponent.

Bedömargruppen anser att bedömningsområdet som helhet är otillfredsställande och att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör engagera forskarstuderande att medverka i arbetsgrupper och råd. Ett doktorandråd bör införas på institutionen, oberoende av studentkåren. Detta doktorandråd borde regelbundet kunna fungera som ett forum för forskarstuderande, i syfte att diskutera förändringar och förbättringar på sin utbildning. Doktorandrådet rekommenderas informeras om beslut i andra grupper, såsom fakultetsrådet och handledarkommitteen, samt kunna återge sin kollektiva synpunkt till dessa arbetsgrupper.

· Lärosätet bör se över rutinerna med uppdateringen av den individuella studieplanen, genom att exempelvis införa medarbetarsamtal mellan forskarstuderande och en person utanför forskargruppen, samt förtydliga nyttan med examensmålen.

· Lärosätet bör se över sin finansieringspolicy då majoriteten av forskarstuderande anställs till licentiatexamen.