Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Enligt självvärderingen varvas teoretisk utbildning genom ämnesspecifika kurser eller datorberäkningar med praktiskt arbete i laboratoriet. I självvärderingen betonar lärosätet artikelskrivande och en publikationsprocess med sakkunniggranskning som centrala delar i forskningsarbetet, där vetenskapsmetodik och god forskningssed tränas och prövas. Deltagande i konferenser och seminarier beskrivs i självvärderingen som aktiviteter som bidrar till doktorandens kunskap och förståelse. Detta gäller även för doktorandens medverkan i grundutbildningen som laborationshandledare eller räkneövningshandledare eller som handledare för magister- och kandidatarbeten. Bedömargruppen instämmer i att ovan nämnda aktiviteter är hörnpelare i en forskarutbildning, men konstaterar också att det finns utvecklingspotential i utbildningen när det gäller att tydliggöra hur bred kunskap uppnås i forskarutbildningsämnet, eftersom detta, även efter intervjuerna, var något otydligt för bedömargruppen.

Av den allmänna studieplanen framgår att kursdelen för doktorsexamen uppgår till mellan 60 och som högst 120 högskolepoäng och för licentiatexamen 30 till högst 60 högskolepoäng. Av självvärderingen framgår att kurser som ska ingå i forskarutbildningen fastställs av examinatorn i samråd med doktoranden och handledaren samt examineras av respektive kursexaminator. Enligt den allmänna studieplanen (ASP) är bara generiska kurser obligatoriska, vilket bedömargruppen menar i teorin kan innebära att forskarstuderande efter genomgången utbildning inte uppnått kunskapsbredd inom ämnet. Självvärderingen visar dock att det finns ämnesspecifika kurser för doktorander i fysikalisk kemi, men kursutbudet beskrivs knapphändigt och det saknas information om tillgängliga kurser i ASP. Att tydliggöra vilka kurser som ges vid lärosätet och lista dem anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde. Utifrån intervjuer och individuella studieplaner framgår det dock att doktorander går ämnesspecifika kurser och att dessa ger en bred kunskap i forskarutbildningsämnet. Vid intervjuerna framkom att det finns en förbättringspotential i utformningen av dessa kurser, eftersom många innehåller en oproportionerligt hög andel litteraturstudier och distansundervisning, vilket delvis, men inte helt kunde förklaras med den pågående pandemin. Bedömargruppen välkomnar därför särskilt den översyn av kursutbudet vid Chalmers som ledningen planerat och en inventering av nationella kurser som kan användas av lärosätet. Detta är ett utvecklingsområde.

Progression i forskarutbildningen uppnås enligt självvärderingen genom att doktoranden uppmuntras att ta ett ökande ansvar för projektet när det gäller både forskningside?, utförande och analys. Som exempel får doktoranden ett ökat ansvar för artikelskrivande för att i regel ta helt eget ansvar för sina sista artiklar och för "kappan" i avhandlingen. Formellt följs progression upp i regelbundna uppföljningsmöten med forskarskolans studierektor, samt i medarbetarsamtal och genom presentation av en licentiatavhandling efter tre års studier. Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen möjliggör och säkerställer bred kunskap och förståelse i utbildningsämnet, men att kursutbudet bör utvecklas och tydliggöras ytterligare i den allmänna studieplanen. Att även se över den stora andelen läskurser och arbeta om dessa, ser bedömargruppen också som ett viktigt utvecklingsområde.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden ska också visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur doktorandens förmåga att planera och att bedriva forskning inom givna tidsramar sker under hela utbildningen och att upprättande och uppföljning av den individuella studieplanen, planering av forskning inom givna projektramar, artikelförfattande, deltagande i konferenser och andra aktiviteter är centrala för att doktoranden ska få träning i detta. Till sin hjälp har doktoranden tillgång till ett antal högskolegemensamma kurser (ofta obligatoriska) inom det centrala programmet Generic and Transferable Skills (GTS) som infördes 2011/12. Dessa syftar till att utveckla doktorandens generiska färdigheter. Utifrån de exempel som lärosätet ger anser bedömargruppen att lärosätet ger doktoranden goda förutsättningar att träna förmågan.

Träning i att presentera forskningen i skriven form beskrivs i självvärderingen som grundläggande i forskarutbildningen. Progression uppnås genom iterativ träning där doktoranden skriver ett första utkast som därefter kommenteras av handledarna. Allt eftersom utbildningen fortgår gör doktoranden detta med allt större självständighet. Dessutom ges ett antal kurser (inom GTS-utbudet) i vetenskapligt skrivande, t.ex. Introduction to writing for publication, Academic writing och Writing up for publication. Doktoranderna erbjuds även kurser om immaterialrätt och hur man skyddar sina idéer. Enligt bedömargruppen ger dessa aktiviteter en bra grund för att träna skriftlig kommunikation med vetenskapssamhället och lägger grunden till att uppnå centrala förmågor och färdigheter i forskning.

Detsamma gäller muntlig presentation, som tränas på olika nivåer: lokalt i forskargruppen, vid seminarier och vid internationella konferenser. Att skriva och presentera en licentiatuppsats halvvägs in i forskarutbildningen ger doktoranden möjlighet till träning inför disputationen. Detsamma gäller presentation av doktorsavhandlingen för kollegorna innan disputationen samt obligatorisk förhandsgranskning av avhandlingen tre månader innan disputation. Doktoranden presenterar också sin forskning vid det årligt återkommande Science and technology day, där institutionerna för kemi och kemiteknik, biologi och bioteknik deltar. Träning i att nå en bredare publik ingår i GTS-programmet, där doktoranderna gör en populärvetenskaplig presentation av sin forskning. Inom ramen för GTS-utbudet ges även kursen Advanced communication - popular presentations. En annan kurs som ingår i utbudet är Getting your science out there! med inspelning av en podcast, assisterad av RadioScience.se. Enligt bedömargruppen ger dessa aktiviteter en god grund för att träna muntlig kommunikation med både vetenskapssamhället och samhället i övrigt.

I självvärderingen framgår också att alla doktorander undervisar på kandidat- och masternivå samt att detta även kan innebära att handleda studenter på olika nivåer. Som stöd för att utveckla förmågan att undervisa ges även en obligatorisk kurs i pedagogik. Bedömargruppen ser dessa aktiviteter som tydliga exempel på hur förmågan att stödja andras lärande tränas i utbildningen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden ska också ha nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Enligt självvärderingen tränas doktorandens förmåga att värdera och kritiskt granska sina egna och andras forskningsresultat vid seminarier, gruppmöten, vid diskussioner av vetenskapliga artiklar i journal clubs samt genom intern granskning av manuskript innan detta skickas in till tidskriften. Arbetet med licentiatuppsats och doktorsavhandling beskrivs i självvärderingen som processer där doktoranden får insikt i vetenskapens möjligheter och begränsningar, samt kopplar forskningen till samhällsföreteelser och belyser arbetets betydelse för kunskapsutvecklingen. Bedömargruppen instämmer i att dessa aktiviteter ger god träning, men menar också att ett förbättringsområde vore att särskilt beskriva arbetet mot dessa mål i den individuella studieplanen.

I självvärderingen framhåller lärosätet särskilt att publicering av artiklar i tidskrifter med sakkunniggranskning är ett viktigt instrument för att träna vetenskaplig redlighet. Särskilt betonas vikten av att doktoranden får plats att delta aktivt i den processen, vilket också bedömargruppen instämmer i. Den lärosätesgemensamma GTS-kursen Research ethics in science and technology om 3 högskolepoäng ges också i ämnet. I den allmänna studieplanen anges kursen som ett obligatoriskt moment. Doktoranden uppmuntras även till att inta ett samhällsperspektiv på sin forskning och att beskriva forskningen i en populärvetenskaplig text. Kursen Sustainable development: values, technology in society, and the researcher är obligatorisk och syftar till att ge en djupare insikt i hållbar utveckling, vetenskapens roll i samhället samt forskningsetiska frågeställningar ur ett samhällsperspektiv. Workshoppen Research integrity ges av Forskarskolan och framhölls vid intervjuerna som särskilt uppskattad. Detta anser bedömargruppen är ett gott exempel på en aktivitet som bidrar till måluppfyllelse. Bedömargruppen anser sammantaget att lärosätets exempel på aktiviteter ger goda förutsättningar för doktoranderna att uppnå målen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen beskrivs jämställdhetsarbetet vid lärosätet som grundläggande för en god arbetsplats och studiemiljö. Det finns en handlingsplan för arbetsmiljö och jämlikhet med fokus på jämställdhet. Det framgår också att analyser görs av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. Lärosätet framhåller i självvärderingen att jämställdhet handlar om attityder och värderingar men också om könsfördelning och löner, samt att miljön vid lärosätet historiskt sett varit mansdominerad. Statistik och enkätsvar visar nu att arbetet mot en jämnare könsfördelning långsamt är på rätt väg. I självvärderingen reflekterar lärosätet över den medarbetarenkät som genomfördes 2020 där det bland annat framgick att det inte finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors attityd till handledning, men att samma enkät också visade att kvinnor i högre grad än män känner att de inte passar in i akademin. I självvärderingen konstateras att en trolig grund till skillnaden är att den ojämna könsfördelningen innebär att kvinnor saknar starka förebilder att spegla sig i, en slutsats som också bedömargruppen finner rimlig.

Som ett viktigt led i Chalmers strävan att uppnå de rekryteringsmål som finns uppsatta, har en regel införts att utlysta tjänster där sökfältet är enkönat ska utlysas igen. Vid intervjuerna framkom att man sedan 2010 har en jämn könsfördelning av sökande till de flesta tjänster och att man strävar efter att finna kvinnliga opponenter vid disputationer. Vid intervjuerna framkom att det trots ansträngningarna till exempel är fler manliga gästföreläsare och gäster vid institutionen, som kan agera förebilder, samt att det är färre kvinnliga författare till publicerade artiklar. Bedömargruppen vill därför framhålla vikten av att arbeta ännu bredare mot en jämställd utbildning och arbetsplats och att göra det på fler sätt än genom rekrytering, till exempel genom att bjuda in fler kvinnliga föreläsare.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter. Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utifrån självvärderingen framgår det att forskarskolorna vid Chalmers utvärderas regelbundet genom ett internt utvärderingsförfarande och att forskarskolan i kemi utvärderades senast 2012 i detta system. Utvärderingen utmynnade då i en åtgärdsplan med konkreta förbättringsområden, bland annat med avseende på karriärplanering och doktorandrekrytering. En utvärdering av det generiska kurspaketet Generic and Transferable Skills (GTS) gjordes även 2019/20. Dessutom deltar doktorander i den medarbetarundersökning som genomförs varje år vid Chalmers. Däremot konstaterar bedömargruppen att svarsfrekvensen från doktoranderna i den senaste undersökningen var låg. Andra instrument för uppföljning inkluderar studierektors uppföljning av doktorandutbildningen, samt pågående diskussioner om forskningens utförande och mål i form av seminarieverksamhet. Utifrån underlaget anser bedömargruppen att forskarutbildningen som helhet följs upp. Ett utvecklingsområde är att öka doktorandernas deltagande i medarbetarundersökningar.

I självvärderingen betonar lärosätet den individuella studieplanen som det viktigaste instrumentet för planering och uppföljning av det löpande arbetet. Den huvudsakliga systematiska uppföljningen av utbildningen på individnivå sker i det årliga uppföljningsmötet med genomgång av den individuella studieplanen med studierektorn, handledaren och (vanligtvis) examinatorn samt med licentiat- och doktorsexamen som hårda tidsramar för planeringen. Om brister identifieras i progressionen, ska en handlingsplan upprättas i kombination med tätare uppföljning. Genomgång av insända individuella studieplaner visar att dessa är relativt kortfattade, men har en tydlig struktur där institutionstjänstgöring, genomgångna kurser, publicering och deltagande i möten och konferenser rapporteras kumulativt. Det kommande årets aktiviteter inom projektet planeras och den individuella studieplanen avslutas med en kort sammanfattande historik på årsbasis.

Vid intervjuerna gavs en något splittrad bild av nyttan av den individuella studieplanen som ett kontrollinstrument där några menade att den fyllde en god funktion, medan andra menade att den kunde uppfattas som alltför rigid och att uppföljningen inte alltid sker med önskvärd regelbundenhet. I praktiken ersätts den därför i vissa fall av anteckningar, listor och kalendrar, och uppföljningen görs heller inte alltid varje år. Det framgår dock inte om detta är en vanlig företeelse eller om enstaka individer "fallit mellan stolarna". Det framgår i självvärderingen att det pågår en översyn och uppdatering av Chalmers mall för den individuella studieplanen. Bedömargruppen anser att arbetet med att göra den individuella studieplanen mer användbar och tillgänglig är ett viktigt utvecklingsområde.

En doktorandtjänst inrättas för nettotiden 48 månader, men anställningskontraktet som reglerar anställningen förnyas efter 12 respektive 36 månader. Processen kan ses som ett extra kontroll- och uppföljningsinstrument, men det framgår inte av bifogat material vilka kriterier som gäller för kontraktsförnyelse. Självvärderingen anger att det i samband med den sista förlängningen sätts ett slutdatum, där motsvarande förlängning utöver de 48 månaderna görs för lagstadgad ledighet (oftast föräldraledighet och längre sjukledighet) samt institutionstjänstgöring. Bedömargruppen anser att det bör tydliggöras för doktoranderna vilka kriterier som gäller för att förnya anställningskontraktet, för att på så sätt öka transparensen och underlätta för doktoranderna att komma till rätta med eventuella problem i tid.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid

Genomströmningen i utbildningen är normal, med drygt fyra års nettostudietid. Ett antal verktyg finns för att garantera genomströmningen och progressionen i utbildningen och en digital plattform (elektronisk studieplattform, ESP) har introducerats för att följa upp progressionen i doktorandprojekten. Förutom att doktorandernas individuella studieplan kontrolleras varje år, presenterar de en licentiatuppsats halvvägs in i forskarutbildningen, vilket bedömargruppen ser som en god förberedelse inför det slutliga avhandlingsarbetet. Arbetet presenteras under ett licentiatseminarium, som sedan godkänns av examinatorn. Från självvärderingen och intervjuerna framgår att så gott som samtliga doktorander (99 procent) skriver licentiatuppsats och att detta av samtliga grupper uppfattas som en värdefull kontroll efter halva tiden. Som en ytterligare kvalitetskontroll genomgår en avhandling från Chalmers dessutom en förhandsgranskning av betygsnämnden och en opponent tre månader före planerat disputationsdatum, en process som är oberoende av det beslut som betygsnämnden fattar i anslutning till disputationen.

Bedömargruppen anser att dessa kontrollfunktioner starkt bidrar till att både säkerställa måluppfyllelsen och fungerar som ett gott stöd för doktoranderna att avsluta inom stipulerad studietid. Doktorandernas licentiatavhandling och licentiatseminarium examineras av examinatorn och avhandlingen granskas dessutom av examinatorn eller proprefekten innan tryck. Uppföljningen av doktorandprojektet sker formellt en gång om året med den individualla studieplanen som viktigt instrument. Bedömargruppen konstaterar att det finns tydliga och adekvata kontrollfunktioner på plats för att underlätta doktorandernas progression i utbildningen, men saknar en beskrivning av rutiner för vad som sker om progressionen inte följer tidplanen.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

När det gäller gäller kunskapsformen kunskap och förståelse konstaterar bedömargruppen att examensmålen uppfylls i utbildningen. Detta görs genom att doktoranden deltar i konferenser, seminarier, undervisning, kurser och forskningsarbetet. De kurser som doktoranden går fastställs av examinatorn i samråd med handledaren och doktoranden samt examineras av respektive kursexaminator. Av den allmänna studieplanen framgår att det finns obligatoriska kurser, men att dessa inte är ämnesspecifika. Av insända individuella studieplaner framgick dock att doktorander går ämnesspecifika kurser som ger bred kunskap. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde är att tydliggöra vilka kurser som ges vid lärosätet och lista dem. En hög andel av de ämnesspecifika kurserna ges på distans eller är litteraturkurser, vilket bedömargruppen menar behöver ses över. Att ledningen planerar en översyn av kursutbudet och en inventering av nationella kurser, välkomnas därför av bedömargruppen.

Examensmålen för kunskapsformen färdighet och förmåga uppfylls i utbildningen. Genom uppföljning av den individuella studieplanenoch publicering av artiklar tränas förmågan att bedriva forskning inom givna tidsramar. Med hjälp av kurser inom det högskolegemensamma programmet Generic and Tranferable Skills (GTS) tränas de generiska förmågorna, och bedömargruppen menar att lärosätet ger doktorander goda förutsättningar för att lyckas med detta. Progression uppnås genom att doktoranderna tar allt större ansvar för de artiklar som skrivs och går kurser i vetenskapligt skrivande. Den muntliga förmågan tränas också på olika nivåer genom bland annat kurser och genom presentationer av forskning. Genom undervisning på kandidat- och masternivå får doktoranderna också möjlighet att utveckla förmågan att stödja andras lärande.

Utbildningen möjliggör och säkerställer måluppfyllelse inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt genom att doktoranden får träning i att värdera och kritiskt granska forskning vid seminarier, gruppmöten och i diskussioner av vetenskapliga artiklar i journal clubs. Alla doktorander går också kursen Research ethics in science and technology, som bidrar till måluppfyllelse. Workshoppen Research integrity ges av Forskarskolan och framhölls vid intervjuerna som särskilt uppskattad. Bedömargruppen ser den som ett gott exempel på hur värderingsförmåga och förhållningssätt kan tränas i utbildningen.

Bedömningsgrunden jämställdhet uppfylls i utbildningen. Det pågår ett aktivt arbete för att få en jämställd forskarutbildning där rekrytering av underrepresenterat kön är i fokus och där analyser av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv också genomförs. Bedömargruppen anser att det är positivt att rekryteringsmål och regler för rekrytering har satts upp utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Om sökfältet för utlysta tjänster är enkönat utlyses tjänsten på nytt och sedan 2010 är könsfördelningen på väg att jämnas ut. Ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att försöka bjuda in fler kvinnor som föreläsare eftersom det i nuläget är fler män som gästar och föreläser vid institutionen.

Bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling uppfylls i utbildningen genom utvärdering av forskarskolorna och GTS-programmet, samt genom årliga medarbetarenkäter där även doktorandens situation utvärderas. Ett utvecklingsområde är att arbeta för att få fler doktorander att delta i medarbetarundersökningar. Den huvudsakliga systematiska uppföljningen av utbildningen på individnivå sker i det årliga uppföljningsmötet med genomgång av den individuella studieplanen. Bedömargruppen konstaterar att de individuella studieplanerna är relativt kortfattade, men har en tydlig struktur där både avslutade och kommande aktiviteter rapporteras. Eftersom den individuella studieplanen inte alltid följs upp och även upplevs som något rigid i sin utformning, anser bedömargruppen att arbetet med att göra den individuella studieplanen mer användbar och lättillgänglig är ett viktigt utvecklingsområde. Ett annat utvecklingsområde är att tydliggöra för doktoranderna vilka kriterier som gäller för kontraktsförnyelse av deras anställningskontrakt för att på så sätt öka transparensen och också göra det lättare att upptäcka eventuella problem i tid.