Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Ifrågasatt kvalitet

Sammantaget visar underlagen att utbildningens kvalitet är ifrågasatt.

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

Sammantaget är förutsättningarna för att bedriva forskarutbildning tillfredsställande. Handledarna är tillräckligt många, har god vetenskaplig och pedagogisk kompetens samt en sådan åldersspridning, att de kan ge en god forskarutbildning på kort och lång sikt. Sammantaget redovisas en imponerande vetenskaplig publicering. En svårighet för personalen är att kompetensen inom fysikalisk kemi i dag är splittrad, både geografiskt och i olika divisioner, vilket man hoppas kommer bli bättre i samband med den flytt som planeras 2023. Bedömargruppen instämmer i den problembilden och ser utvecklingsmöjligheter med den planerade flytten för att skapa en mer samlad personalkompetens. Att lärosätet även överväger möjligheterna till regelbundna kollegiala samtalsgrupper och ytterligare vidareutbildningar för handledare, ser bedömargruppen som något att utveckla vidare i utbildningen.

Forskarutbildningsmiljön som helhet vid institutionen för kemi och molekylärbiologi är omfattande, och erbjuder en god tillgång på forskningsutrustning, vilket bedömargruppen anser är positivt för forskarutbildningen. Ett problem är att doktoranderna inom fysikalisk kemi är spridda på olika divisioner och även geografiskt på de två campus där institutionen för närvarande finns. Bedömargruppen ser utvecklingsmöjligheter med den planerade flytten för att skapa en mer samlad forskarutbildningsmiljö. Institutionen har identifierat ett behov av kollegialt stöd för studierektorn, för att säkerställa kvalitetsutveckling av forskarutbildningen. Lärosätet kommer därför inrätta en forsknings- och forskarutbildningsberedning som ska tillgodose detta, samt även främja divisionsöverskridande aktiviteter. Detta ser bedömargruppen som mycket positivt, särskilt med tanke på att fysikalisk kemi är representerat vid flera divisioner.

Det framgår att doktoranderna har goda möjligheter att få stöd och fördjupa sig i sina projekt, men det är däremot inte lika klart hur gott stöd som finns för den mer specifika kompetensen inom fysikalisk kemi. Detta ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde i forskarutbildningsmiljön.

Det finns en god samverkan med det omgivande samhället genom konferenser, seminarier och olika samverkansprojekt, som den vetenskapsfestival som anordnas varje år. Detta sammantaget, ser bedömargruppen som goda exempel på hur lärosätet samverkar med det omgivande samhället nationellt och internationellt.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Inte tillfredsställande.

Den sammanvägda bedömningen är att bedömningsområdet inte är tillfredsställande eftersom examensmålen för kunskap och förståelse, samt bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling inte uppfylls.

Examensmålen för kunskap och förståelse uppfylls inte enligt bedömargruppen. Detta beror på att utbildningen inte möjliggör och säkerställer att den breda kunskapen i forskarutbildningsämnet fysikalisk kemi uppnås. Med det mycket breda examensämnet naturvetenskap, med inriktning kemi blir det enligt bedömargruppen svårt att specificera vad som menas med ämnesbredd. Det framgår inte heller tydligt hur lärosätet arbetar för att doktoranderna ska nå målen. Bedömargruppen menar att detta är något som lärosätet behöver förbättra i utbildningen så att doktoranderna, vid examen, har fått den breda kunskap och förståelse samt den vetenskapliga metodik de behöver. Det framgår att doktorandkurser i fysikalisk kemi ges internt vid behov vid lärosätet, men bedömargruppen anser att det saknas en uttalad strategi för att åstadkomma ett gott och rimligt täckande kursutbud för ämnesspecifika kurser. Att arbeta för att doktorandkurser ges med regelbundenhet och att doktorander får gott stöd i att hitta lämpliga kurser så att de får bred kunskap inom forskarutbildningsämnet är ett viktigt utvecklingsområde i utbildningen. Att ledningen och handledarna även aktivt ger doktoranderna möjlighet till diskussioner med andra doktorander och mer seniora kollegor inom ämnet, för att ge fördjupad kunskap och förståelse, ser bedömargruppen som angeläget. Detta är särskilt viktigt när doktoranderna nu är utspridda på olika campus och inom olika divisioner. . Examensmålen för färdighet och förmåga uppfylls i utbildningen. Till största delen sker detta genom avhandlingsarbetet, men också genom seminarier, konferenser och i dialogen med handledaren. Utvecklingsområden som bedömargruppen har identifierat är att tydligare följa upp doktorandernas förmåga att planera och genomföra forskningsarbete inom givna tidsramar samt att ge mer återkoppling på muntliga presentationer. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att se över att alla doktorander får möjlighet att utveckla förmågan att stödja andras lärande, oavsett om de kan tala svenska eller inte. Ett gott exempel på hur doktoranden får möjlighet att presentera och diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt är att lärosätet har flera aktiviteter

som riktar sig ut mot det omgivande samhället, som Vetenskapsfestivalen. Detta anser bedömargruppen är positiva inslag i utbildningen.

Examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls i utbildningen. Genom kurser och genom att kontinuerligt diskutera forskningsetiska frågor inom forskargruppen och med handledaren tränas doktoranderna i ett vetenskapligt förhållningssätt och i att göra forskningsetiska bedömningar. Ett utvecklingsområde är att förtydliga hur laborationsjournaler används, eftersom de är användbara verktyg för att träna doktoranderna i vetenskaplig redlighet.

Bedömningsgrunden jämställdhet uppfylls i utbildningen. Jämställdhetsarbetet sker i nära samarbete mellan institutionen och fakulteten, och det finns en plan för hur ett långsiktigt arbete mot en jämnare könsfördelning bland lärare och handledare ska genomföras. Vid institutionen arbetar man aktivt med att identifiera och kontakta kvinnliga sökande inför en utlysning av lärartjänster, och bedömargruppen anser att det är positivt att det pågår ett intensivt arbete med en jämnare könsrepresentation bland lärare och handledare. Som ett gott exempel vill bedömargruppen lyfta fram arbetet med en jämställd fördelning av doktorandernas arbetsuppgifter och det aktiva jämställdhetsarbetet vid rekrytering och karriärutveckling som bedrivs. Att på olika sätt fortsätta att främja en jämnare representation och hålla diskussioner om jämställdhet levande i utbildningen anser bedömargruppen är ett viktigt område att fortsätta arbeta med för lärosätet.

Bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling bedöms som inte tillfredsställande. Av självvärderingen framgår att forskarutbildningen följs upp på ett övergripande plan genom bland annat en enkätundersökning vid spikningen av avhandlingen och genom institutions- och fakultetsutvärderingar. Det bedömargruppen ser som problematiskt är hur de individuella studieplanerna används, eftersom innehållet i dem varierar mycket i redovisningen av planerade kurser och hur kurserna är relaterade till lärandemålen. Detta försvårar dels överblicken över hur studierna planeras, dels möjligheten att använda den individuella utvecklingsplanen för att följa upp doktorandernas progression. Det framgick även att man inte självklart ser värdet med flera delar av dagens individuella utvecklingsplan, och att det till och med kan bli så att handledarna undviker att använda dess fulla potential på grund av dess komplexitet. Detta behöver åtgärdas eftersom den individuella studieplanen i praktiken är det viktigaste instrumentet för uppföljning och återkoppling samt formulering av åtgärder för den enskilda doktoranden.

Bedömargruppen ser positivt på det arbete som gjorts för att förtydliga roller och ansvar i utbildningen, och att studierektorn ska föra en dialog med samtliga berörda om den individuella utvecklingsplanen som ett verktyg för att säkerställa utbildningens kvalitet. Samtidigt menar bedömarna att det finns en risk med att alltför mycket ansvar för den individuella utvecklingsplanen placeras på en individ. I stället bör den individuella utvecklingsplanen och dess koppling till utbildningens kvalitet vara något som engagerar hela kollegiet. Bedömargruppen anser att det är viktigt att lärosätet verkar för att innehållet i doktorandens individuella utvecklingsplan sätts i fokus, så att den individuella utvecklingsplanen blir ett levande instrument, med relevans för både planering och uppföljning av doktorandernas utbildning och att arbetet med detta är något som förankras i hela kollegiet. Genomströmningen i utbildningen är normal och lärosätet verkar för att doktoranderna genomför utbildningen inom planerad studietid. Det finns ett halvtidsseminarium och avhandlingsseminarium som fungerar som kontrollstationer under forskarutbildningens gång. Ett utvecklingsområde är att se till att alla doktorander får möjlighet att ha dessa seminarier och att de genomförs strukturerat.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör följa upp hur doktorander når bredd i forskarutbildningsämnet.

· Lärosätet bör följa upp hur den individuella studieplanen används för uppföljning, åtgärder och återkoppling.

Bedömningsområde doktorandperspektiv: Tillfredsställande

Det framgår att doktoranderna har goda möjligheter att påverka sin utbildning, eftersom det finns ett aktivt doktorandråd och att doktoranderna har representanter i alla beredande och beslutande organ. Doktoranderna har möjligheter att välja kurser, men ett problem kan vara att kursutbudet inte alltid uppfyller doktorandernas önskemål och behov, och att kurserna därför måste sökas utanför institutionen och universitetet. För att doktoranderna ska kunna påverka innehållet i sin utbildning är det viktigt att informationen och kommunikationen om relevanta kurser är tillgänglig för doktoranderna. Detta är ett utvecklingsområde i utbildningen. Det framgår att lärosätet arbetar mycket med doktorandernas arbetsmiljö och att detta arbete följs upp. Bedömargruppen ser positivt på de förändringar som nu genomförs med att bland annat förtydliga och planera doktorandernas institutionstjänstgöring ytterligare.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Som helhet är utbildningen användbar och förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv inom och utanför akademin, men bedömargruppen menar att det finns utvecklingsmöjligheter för hur utbildningen utvecklar doktorandernas beredskap att möta förändringar i arbetslivet utanför akademin. Doktoranderna skulle kunna erbjudas en mer strukturerad karriärplanering och få bättre stöd för olika karriärvägar. Positivt är att lärosätet genomför så kallade karriärdagar varje år, dit alumner bjuds in. Intervjuerna visar att lärosätet även har gett seminarier på temat karriär, vilket varit mycket uppskattat.