Personal

Antalet handledare och lärare och deras sammantagna vetenskapliga/konstnärliga och pedagogiska kompetens är adekvat och står i proportion till utbildningens volym, innehåll och genomförande på kort och lång sikt.

Av självvärderingen framgår att forskarutbildningsämnet är kemi, med fysikalisk kemi som en av fem inriktningar. Samtliga doktorander i kemi har anställning som doktorander. Det finns en doktorand med inriktning fysikalisk kemi vid institutionen för ingenjörs- och kemivetenskaper. Vid institutionen finns tretton disputerade lärare, varav en professor och två lektorer i fysikalisk kemi.

I självvärderingen noteras att handledarkapaciteten inom fysikalisk kemi är skör, även om den med den nuvarande volymen på utbildningen är tillräcklig. Det framhålls dock att det finns starka forskningssamarbeten både lokalt i Karlstad (materialfysik) och nationellt (KAW-finansierat samarbete med Chalmers, Lund och Linköping, benämnt SOLA), vilket bedömargruppen menar i praktiken gör att handledarsituationen är bättre, och framför allt har större vetenskaplig bredd, än vad bifogad lärartabell vid en första anblick ger intryck av. I självvärderingen framgår också att det finns ett nära forskningssamarbete med Université Libre de Bruxelles, Belgien, som är viktig för forskarutbildningen. Lärosätet betonar att den handledning som bedrivs också omfattar en stor grupp forskare i dessa nätverk.

Bedömargruppen anser att handledningskapaciteten för närvarande är god i förhållande till antalet doktorander, men menar att stabiliteten på lång sikt bör hållas under uppsikt och uppmanar ledningen att ta ett långsiktigt ansvar för rekrytering av forskarhandledare i ämnet. Bedömargruppen uppfattar också att det finns en oro vid lärosätet om möjligheterna att upprätthålla och vidareutveckla en forskarutbildning av hög kvalitet, om det inte görs strategiska rekryteringar. Vid intervjuerna framkom att fakultetsnämnden ansvarar för kompetensförsörjningen och att ledningen är medveten om frågan. Det framgick också att en lektor nyligen har rekryterats och att den nuvarande handledningskapaciteten räcker för ytterligare några doktorander. Bedömargruppen ser positivt på att ledningen uppmärksammar frågan om strategiska rekryteringar till forskarutbildningen.

I självvärderingen och bifogade lärartabeller framgår att handledarna har anställning vid universitetet och har god pedagogisk och vetenskaplig meritering. Samtliga handledare ska forska, vilket sker genom egen forskning med externa medel, och vid behov avsätts kompetensutvecklingstid i institutionens tjänsteplanering. Förutom huvudhandledaren och bihandledare (minst två rekommenderas) utses även en examinator för varje doktorand. Handledare söks också från närliggande ämnen, till exempel fysik, för att dessa kan bidra med kompletterande kompetens inom projektet, vilket bedömargruppen anser är bra. Huvudhandledaren ska vara anställd och verksam vid lärosätet, och vara docent eller professor. Handledarutbildning är ett krav för att bli utnämnd till docent, och den handledarutbildning som finns vid universitet kan tas flera gånger. Vid intervjuerna framkom att handledarutbildning är ett krav för huvudhandledare.

Det finns inget speciellt handledarforum inom kemi, men regelbundna möten hålls med all personal för att bland annat diskutera forskarutbildning och kursutvärderingar från doktorandkurser. Bedömargruppen ser detta som ett bra sätt att få en bredare belysning av doktorandfrågor i en miljö där antalet handledare är relativt litet.

Sammantaget anser bedömargruppen att personalen, även om de är få, för närvarande är tillräckligt många och har den kompetens som behövs för att bedriva en god forskarutbildning. De nationella och internationella samarbeten som redovisas är också en styrka. På längre sikt kan det vara nödvändigt med nyrekryteringar.

Forskarutbildningsmiljö

Forskningen vid lärosätet har en sådan kvalitet och omfattning att utbildning på forskarnivå kan bedrivas på en hög vetenskaplig nivå och med goda utbildningsmässiga förutsättningar i övrigt. Relevant samverkan sker med det omgivande samhället både nationellt och internationellt.

Av självvärderingen framgår det att forskningen och forskarutbildningen i fysikalisk kemi är relativt liten med bara en doktorand, men ingår i en större miljö inom Forskarskolan Natur- och teknikvetenskap, där det i forskarutbildningsämnet kemi finns en tydlig synergi med forskning i framför allt analytisk kemi. Av publikationslistan framgår att handledare, doktorand och övriga forskare publicerar sig i god omfattning i internationellt välrenommerade tidskrifter, vilket bedömargruppen menar visar att forskarutbildning bedrivs på hög vetenskaplig nivå.

De forskarskolor som finns vid fakulteten syftar till att erbjuda en starkare och mer hållbar forskarutbildningsstruktur, till exempel genom att anordna generiska kurser, underlätta interaktioner mellan doktorander från olika forskarutbildningsämnen och bidra till progression i handledning av doktorander. Här finns också en resurs i form av den universitetspedagogiska enheten. Vid doktoranddagar får doktoranderna tillfälle att diskutera den akademiska miljön och forskarutbildningens uppläggning, vilket bedömargruppen anser är värdefullt.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att det finns en relativt god tillgång på instrument vid lärosätet, och de många samarbeten som fysikalisk kemi deltar i ger också doktoranderna tillgång till ett brett metodutbud. Detta anser bedömargruppen är en styrka i forskarutbildningsmiljön.

Kurskravet i den allmänna studieplanen (ASP) är 60-90 högskolepoäng för doktorsexamen, och 30-45 högskolepoäng för licentiatexamen, men det finns inga obligatoriska kurser. Det finns ett brett utbud av generiska kurser, till exempel Att nyttiggöra forskning och vetenskap, Vetenskapens filosofi och historia, Vetenskapligt skrivande i natur- och teknikvetenskap, varav några rekommenderas i ASP. Flera ämneskurser inom kemi och fysikalisk kemi erbjuds också. Vid dessa kurser förekommer även deltagare från andra forskarutbildningsämnen och andra lärosäten. Vid intervjuerna framkom att eftersom det bara finns en doktorand i ämnet så ges många kurser som läskurser som doktoranden väljer i dialog med läraren, vilket bedömargruppen ser som rimligt. Frånvaron av obligatoriska kurser ger doktoranden stora valmöjligheter, men ger heller ingen tydlig vägledning om vilka kurser som är de mest centrala för doktoranden att ta. Här har handledaren en viktig uppgift att stödja doktoranden vid valet av kurser, menar bedömargruppen. Vid intervjuerna uppgavs att det är den individuella studieplanen (ISP), och framför allt dess målmatris, som styr valet av kurser. I den inlämnade ISP förtecknas planerade kurser med avsedd tidpunkt när kursen ska tas, vilket naturligtvis kan revideras vid behov. Bedömargruppen anser att doktoranderna sammantaget har goda möjligheter att läsa relevanta kurser.

Eftersom det bara finns en doktorand i fysikalisk kemi, anser bedömargruppen att det är viktigt att doktoranden även fortsättningsvis är en del av doktorandgruppen inom forskarskolan, samt att forskarskolan även kan erbjuda administrativt stöd för både handledare och doktorander.

Förutsättningar

Tillfredsställande

Bedömningsgrunden Personal är tillfredsställande. Det finns tillräckligt många handledare med hög vetenskaplig och pedagogisk kompetens i förhållande till antalet doktorander. De nationella och internationella samarbeten som redovisas är också en styrka. Stabiliteten i ämnet bör dock hållas under uppsikt och ledningen behöver ta ett långsiktigt ansvar för rekrytering av forskarhandledare och doktorander i ämnet. Positivt är att en lektor nyligen har rekryterats och att ledningen uppmärksammar frågan om strategiska rekryteringar till forskarutbildningen.

Forskarutbildningsmiljön är tillfredsställande. Den är välstrukturerad och organiserad i forskarskolor som ger doktoranden god tillgång till handledning, kurser, nätverk, och seminarieverksamhet. Det finns en relativt god tillgång på instrument vid lärosätet och de många samarbeten som fysikalisk kemi deltar i ger också doktoranden tillgång till ett brett metodutbud. Detta anser bedömargruppen är en styrka i forskarutbildningsmiljön. Den individuella studieplanen har en styrande roll för forskarutbildningen och detta framhålls både i självvärderingen och intervjuerna. Bedömargruppen anser att detta är mycket värdefullt för forskarutbildningens kvalitet.