Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Utifrån självvärderingen och intervjuer framkommer det att bred kunskap och förståelse uppnås dels genom kurser, publikationer, internationella samarbeten, konferenser och seminarier, dels genom det egna forskningsarbetet som leder till en progressivt ökande kunskap och metodologisk utveckling. Kursutbudet är anpassat för att ge både bredd och fördjupning inom forskarutbildningsämnet, specifikt också inom fysikalisk kemi.

I självvärderingen framgår det att det finns tydliga kopplingar mellan examensmål och forskarutbildningsaktiviteter och att den målmatris som ingår i doktorandens individuella studieplan (ISP) är ett viktigt verktyg för att säkerställa måluppfyllelsen. Doktorand och handledare planerar och dokumenterar doktorandens progression i ISP, som uppdateras vid handledningsmöten. I kursplanerna för forskarutbildningskurser som fakulteten har beslutat om ska det redovisas hur kursens mål och innehåll bidrar till att uppfylla examensmålen. Bedömargruppen anser att den välstrukturerade ISP: n ger gott stöd för planering och uppföljning av progressionen i utbildningen och att detta bidrar till att säkerställa att doktoranden får bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet och vetenskaplig metodik.

I självvärderingen framgår det att doktoranderna uppmuntras att delta i både nationella och internationella sommarskolor och konferenser, och att lärosätet lägger stor vikt vid att doktoranderna ska få se akademisk verksamhet på andra håll än vid den egna institutionen. Det anser bedömargruppen är positivt.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

I självvärderingen beskriver lärosätet att färdighet och förmåga uppnås genom kurser, och till största delen genom avhandlingsarbetet. Planeringsträningen inleds med den första individuella studieplanen som ska lämnas in senast sex månader efter antagningen. Kvalitetssäkring av avhandlingar och licentiatuppsatser sker huvudsakligen genom den referee-granskning som tidskrifterna gör när delarbetena publiceras.

Förmågan att presentera forskningsresultat är central. Detta övas genom seminarier och i fakultetsgemensamma kurser i kommunikation och presentation av vetenskap, samt vid presentationer vid konferenser och sommarskolor. Vid intervjuerna framkom att detta även tränas inom SOLA-samarbetet, samt att handledaren ofta ger återkoppling efter en seminariepresentation av doktoranden. Bedömargruppen anser att det är en styrka att doktoranderna får tillfälle till presentationer och fördjupade diskussioner utanför den egna miljön. Det är också positivt att handledaren återkopplar till doktoranden efter seminarierna.

I självvärderingen uppges att stödjande av andras lärande sker genom att alla doktorander ska undervisa och handleda examensarbeten och sommarskolestudenter, samt att doktoranderna följer den högskolepedagogiska kursen Teaching in higher education. Vid intervjuerna framkom att doktoranderna får stöd av seniora lärare i detta, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen ger doktoranderna goda möjligheter att uppnå examensmålen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen framgår att doktorandens intellektuella självständighet bland annat tränas genom att doktoranden är huvudförfattare på de flesta vetenskapliga uppsatserna, samt gör presentationer i både nationella och internationella sammanhang. Doktorandens självständighet och progressionen i forskningsarbetet dokumenteras också i den individuella studieplanen, vilket gör det lätt att få en överblick över doktorandens utveckling genom utbildningen. Det anser bedömargruppen är positivt.

De universitetsgemensamma generiska kurserna är viktiga för att doktoranden ska nå målen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. I självvärderingen ger lärosätet exempel på hur vetenskaplig redlighet och forskningsetiska bedömningar ingår som moment i kurserna Vetenskapens filosofi och historia, Forskningsetik, Att nyttiggöra forskning och Vetenskapligt skrivande i natur- och teknikvetenskap.

Redlighet i forskning behandlas särskilt i skrivkursen, och tas också upp vid handlednings- och projektmöten. Även vetenskapens roll i samhället samt dess möjligheter och begränsningar behandlas både i kurserna och vid handlednings- och projektmöten.

Utifrån de exempel som lärosätet ger menar bedömargruppen att målet uppfylls i utbildningen, men noterar att bifogad ISP inte dokumenterar deltagande i de generiska kurserna. Bedömargruppen rekommenderar lärosätet att dokumentera det, för att tydliggöra att dessa mål uppfylls i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen hänvisar lärosätet till den generella handlingsplan för jämställdhetsintegrering som finns, där det tydligt framgår att lärosätet strävar efter att alla utbildningar ska vara inkluderande och att rekrytering, innehåll och kultur i forskarutbildningen ska vara jämställd. I beskrivningen av hur jämställdhet beaktas, kommuniceras och förankras i forskarutbildningen framgår att jämställdhetsfrågor lyfts fram inom forskarskolan och berörs i diskussioner med både enbart doktorander samt handledare och doktorander tillsammans. Det framgår också att jämställdhetsfrågor berörs i handledarutbildningen, vilket bedömargruppen anser är positivt.

Lärosätet beskriver i självvärderingen att könsbalansen bland de fast anställda lärarna i ämnet kemi är jämn, men att det är en övervikt av män i gruppen docenter och professorer. Könsfördelningen mellan män och kvinnor beaktas vid tillsättning av arbetsgrupper, och rekryteringen av doktorander ska ske i en öppen och transparent process, som ska garantera att det inte förekommer någon omedveten eller medveten obalans mellan könen. I intervjuerna framkom att det finns en medvetenhet om vikten av förebilder av det underrepresenterade könet, men man har inte något specifikt program för att exempelvis bjuda in kvinnor som gästföreläsare.

Utifrån exemplen som lärosätet ger anser bedömargruppen att jämställdhet behandlas på ett tillfredställande sätt i utbildningen. Ett utvecklingsområde är att arbeta för att det ska finnas kvinnor som förebilder, t.ex. som gästföreläsare.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår det att forskarutbildningen systematiskt följs upp genom årsrapporter till forskarutbildningsutskottet och fakultetsnämnden. I dessa rapporter är det framför allt aggregerade data som presenteras. Vart tredje år genomförs enkätundersökningar till aktiva doktorander och alumner. I och med att doktoranderna är representerade i alla beredande och beslutande organ kan återkoppling med doktorandperspektiv ske i alla led, vilket bedömargruppen anser är värdefullt.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att kopplingen mellan mål och aktiviteter säkerställs via doktorandens individuella studieplan (ISP), där handledare och doktorand från början planerar hur studierna ska utföras för att inom utsatt tid uppfylla examensmålen. ISP uppdateras fortlöpande med en god struktur redan från start. Även delprojekt inom avhandlingsarbetet tas med i planeringen och uppföljning sker vid månatliga handlednings- och projektmöten. Bedömargruppen anser att det är positivt att uppföljningen är tvådelad, där handledningsmötena fokuserar på forskarutbildningens olika delar, som kursdeltagande, konferenser och måluppfyllelse i en bredare bemärkelse, medan projektmötena följer upp det vetenskapliga forskningsprojektet.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genom de många avstämningar som görs och den tydliga strukturen i den individuella studieplanen, anser bedömargruppen att doktoranden får ett gott stöd för att fullfölja utbildningen i tid. Det finns även en fastställd rutin för att hantera fall när det finns risk att studietiden överskrids. Så fort risken uppmärksammas sammankallas ett möte med ansvariga för att besluta om åtgärder. Detta ser bedömargruppen som en bra rutin. Många andra lärosäten har en mer formaliserad kontrollstation efter ungefär halva studietiden (licentiatexamen eller halvtidsseminarium), vilket bedömargruppen ser som ett möjligt utvecklingsområde.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Examensmålen för kunskap och förståelse uppfylls i utbildningen. Kursutbudet är väl anpassat för att ge både bredd och fördjupning inom forskarutbildningsämnet, och det finns tydliga kopplingar mellan examensmål och forskarutbildningsaktiviteter. Den individuella studieplanen ger gott stöd vid val av kurser, vilket är särskilt viktigt eftersom det inte finns några obligatoriska kurser. Att lärosätet fäster stor vikt vid att doktoranderna ska få möjligheter att delta i både nationella och internationella sommarskolor och konferenser och få möjlighet att se akademisk verksamhet på andra håll än vid den egna institutionen, är något bedömargruppen anser är positivt.

Examensmålen för färdighet och förmåga uppfylls i utbildningen. Färdighet och förmåga tränas bland annat genom seminarier och i fakultetsgemensamma kurser i kommunikation och presentation av vetenskap, samt vid presentationer vid konferenser och sommarskolor. För att utveckla färdighet och förmåga att stödja andras lärande undervisar alla doktorander och går en högskolepedagogisk kurs. De får även stöd av en senior lärare när de ska undervisa.

Examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls i utbildningen. De universitetsgemensamma generiska kurserna i bland annat forskningsetik bidrar till att nå målen. Doktorandens självständighet och progressionen i forskningsarbetet dokumenteras i den individuella studieplanen, vilket gör det lätt att få en överblick över doktorandens utveckling genom utbildningen, något som bedömargruppen anser är positivt. Redlighet i forskning samt vetenskapens roll i samhället, möjligheter och begränsningar behandlas både i kurser och vid handlednings- och projektmöten. Ett utvecklingsområde är att tydligare dokumentera deltagande i de generiska kurserna i den individuella studieplanen,

Arbetet med jämställdhet bedrivs på ett tillfredsställande sätt i utbildningen. Jämställdhetsfrågor tas upp inom forskarskolan och berörs i diskussioner med både enbart doktorander och med både handledare och doktorander. Det framgår också att jämställdhetsfrågor berörs i handledarutbildningen, vilket bedömargruppen anser är positivt. Jämställdhet beaktas även vid rekrytering, men ett utvecklingsområde som bedömargruppen har identifierat är att lärosätet kan arbeta mer med att få in kvinnor som förebilder i utbildningen, till exempel som gästföreläsare, eftersom det i nuläget är en övervikt av män bland professorer och docenter.

Forskarutbildningen följs systematiskt upp genom årsrapporter till forskarutbildningsutskottet och fakultetsnämnden. Vart tredje år genomförs enkätundersökningar till aktiva doktorander och alumner.

Kopplingen mellan examensmål, lärandemål och aktiviteter säkerställs via doktorandens individuella studieplan som uppdateras fortlöpande och med en god struktur redan från början. Doktorandens progression följs upp genom handlednings- och projektmöten varje månad. Bedömargruppen ser det som särskilt positivt att lärosätet arbetar med en tvådelad uppföljning - en mer forskarutbildningsövergripande och en för det specifika forskningsprojektet, så att bägge delar får den uppmärksamhet som krävs.

Genom de många avstämningar som görs och den tydliga strukturen i den individuella studieplanen, anser bedömargruppen att doktoranden får ett gott stöd för att fullfölja utbildningen i tid. Positivt är också att det finns en fastställd rutin för att hantera fall när det finns risk att studietiden överskrids. Ett utvecklingsområde är att införa någon form av mer formaliserad kontrollstation, till exempel ett halvtidsseminarium, efter ungefär halva studietiden.