Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin.

Bedömargruppen anser att utbildningen är användbar och förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv, men att det finns utvecklingsarbete att göra för att förbereda doktoranderna för ett arbetsliv utanför akademin.

I självvärderingen framgår det att lärosätet regelbundet följer upp var de examinerade doktorerna finns i arbetslivet efter disputationen. Lärosätets uppföljningar visar att doktorerna har lätt att få anställning, samt att majoriteten arbetar inom forskningsrelaterad privat verksamhet. I självvärderingen framkommer också att i en nyligen genomförd enkätundersökning, baserad på svar från utexaminerade doktorer i kemi, anger 43 procent av de tillfrågade att de efterfrågar en bättre arbetslivsanknytning i utbildningen. Utifrån intervjuerna framgick att detta är ett generellt problem vid lärosätet och att det har funnits en längre tid. Enligt självvärderingen ligger det i praktiken på handledaren att förbereda den forskarstuderande på karriären efter examen. Bedömargruppen menar att det är något som behöver ses över i utbildningen. Det bör inte enbart vara handledarens uppgift att förbereda doktoranden för arbetslivet efter examen, utan något som sker regelbundet och med hjälp av fler involverade personer.

För att utbildningen ska vara användbar och så långt som möjligt utveckla doktorandernas beredskap för att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin, är de externa kontakter som doktoranderna har möjlighet att skapa under sin forskarutbildningstid viktiga. Omfattningen av dessa kontakter med externa parter, industri eller offentlig verksamhet inom området fysikalisk kemi, framgår dock inte tydligt av självvärderingen. Det framkom inte heller under intervjuerna att man organiserade studiebesök eller arbetade aktivt med att bjuda in representanter för näringsliv och samhälle. Med en placering mitt i Stockholm finns en stor praktisk möjlighet att få en aktiv dialog med näringsliv och samhället i övrigt, menar bedömargruppen, och att få till stånd den dialogen och utveckla vidare samarbeten anser bedömargruppen därför är ett viktigt utvecklingsområde. Att även införa karriärsamtal vid slutet av doktorandstudierna är något som lärosätet skulle behöva arbeta vidare med, eftersom det i dag inte förekommer som rutin.

Bedömargruppen ser det dock som positivt att man inom organisationen har börjat genomföra en del förändringar som ger möjlighet till karriärstöd och mentorer. Ledningen söker också efter former för att ytterligare engagera alumner. Det är bedömargruppens uppfattning att lärosätet skulle förbättra forskarutbildningens kvalitet i stort genom att genomföra åtgärderna, men särskilt stor effekt skulle de ha för utbildningens användbarhet och för att stärka doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, i synnerhet utanför akademin.

Sammantaget anser bedömargruppen att utbildningen är användbar och förbereder doktoranderna för ett föränderligt arbetsliv, men att det finns utvecklingsarbete att göra i att förbereda doktoranderna för ett arbetsliv utanför akademin.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Bedömningsområdet arbetsliv och samverkan bedöms som tillfredsställande i utbildningen, men det finns utvecklingsområden för lärosätet att arbeta vidare med. Att förbereda doktoranderna bättre för ett arbetsliv utanför akademin är ett utvecklingsområde där samverkan med industrin och samhället i övrigt kan utvecklas mer. Att införa karriärsamtal är också något bedömargruppen ser som ett viktigt led i att förbereda doktoranden för livet efter disputation. Positivt är att lärosätet har infört möjligheten till karriärstöd och mentorer, samt att ledningen försöker hitta former för att ytterligare engagera alumner.