Universitetskanslersämbetet instämmer i bedömargruppens ställningstagande.

Sammantaget visar underlagen att utbildningen håller hög kvalitet

Bedömningsområde förutsättningar: Tillfredsställande

Bedömningsgrunden personal bedöms som tillfredsställande, eftersom antalet handledare och deras vetenskapliga och pedagogiska kompetens är god i förhållande till antalet doktorander. Dock är personalgruppen och doktorandgruppen liten och stabiliteten på lång sikt bör därför hållas under uppsikt. Ledningen behöver ta ett långsiktigt ansvar för att rekrytera forskarhandledare i ämnet.

Den breda forskningsverksamheten vid institutionen borgar för en god allmän forskningsmiljö. Det finns dock en utmaning i att hävda det specifikt fysikalisk kemiska perspektivet inom forskarutbildningen. Det är tydligt att man ser ämnets tvärvetenskapliga och breda nyttokaraktär och låter det bidra positivt till miljön. Det bör ge doktorander i ämnet oavsett formell tillhörighet en bra uppfattning om ämnets värde och nytta i olika sammanhang. Det är också tydligt att ledningen ser samhällsnyttan med de pågående forskningsprojekten.

Den sammanvägda bedömningen är att det finns goda förutsättningar att bedriva en forskarutbildning i fysikalisk kemi vid Linköpings universitet. Dock kommer det att krävas aktiva åtgärder för att säkra kvaliteten på forskarutbildningen i ämnet på längre sikt. För att åstadkomma detta krävs, enligt bedömargruppen, att ledningen tar ett långsiktigt ansvar för att rekrytera forskarhandledare i ämnet.

Bedömningsområde utformning, genomförande och resultat: Tillfredsställande

Den sammanvägda bedömningen är att utformning, genomförande och resultatet av forskarutbildningen i fysikalisk kemi håller god kvalitet.

Kunskap och förståelse uppnås på ett tillfredsställande sätt dels genom ett brett kursutbud inom ramen för forskarskolorna, dels genom mer ämnesspecifika kurser som genomförs i samarbeten med andra lärosäten. Ett utvecklingsområde är att utveckla sätt att bredda kursutbudet inom fysikalisk kemi.

Färdighet och förmåga uppnås i första hand genom goda och täta kontakter med handledaren. Till detta kommer att det vid institutionen ges ett antal metodkurser, främst inom ramen för forskarskolorna. På det sättet breddas doktorandernas metodologiska färdigheter. Förmågan att uttrycka sig i tal tränas vid regelbundna seminarier och även vid gruppens möten. Här ingår också ett moment att ställa frågor och att delta i diskussioner. Grunden för förmågan att skriftligt rapportera forskningsresultat får doktoranderna via kurser inom forskarskolorna, och den utvecklas även senare när manuskript utformas i nära samarbeten med handledarna.

Måluppfyllelsen inom kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt är tillfredställande. Förmågan att värdera vetenskapliga bidrag tränas i gruppens diskussioner av publicerade artiklar, men också i de mer informella diskussioner som uppstår mellan doktorander i samma forskarskola. Förhållningssättet i mer etiska frågor utvecklas inom ramen för etikkurser i forskarskolorna. Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att doktoranden når fördjupad insikt om vetenskapens begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används genom en omfattande kursverksamhet och genom diskussioner med handledare i gruppmöten och, minst lika viktigt, diskussioner med andra doktorander i angränsande fält inom ramen för forskarskolorna.

I självvärderingen framgår att lärosätet arbetar med jämställdhet i utbildningen, både på en lärosätesövergripande nivå och mer specifikt i forskarutbildningen. I en så liten miljö är det uppenbart svårt att få en balans i könsfördelningen. Man arbetar dock medvetet med frågan, och utöver ett mer långsiktigt rekryteringsarbete försöker man skapa positiva förebilder genom inbjudna föreläsare, vilket bedömargruppen anser är mycket positivt. Positivt är också att lärosätet ger en obligatorisk kurs där genus och jämställdhet är i fokus, för de doktorander som undervisar. Det anser bedömargruppen är ett gott exempel på hur jämställdhet förankras i utbildningens innehåll.

Bedömningsgrunden uppföljning, åtgärder och återkoppling är väl tillgodosedd. Den individuella studieplanen används på ett aktivt sätt för att följa upp doktorandernas framsteg och den ger också en bas för åtgärder och återkoppling. Utöver detta sker på mer central nivå en bevakning av mer övergripande aspekter på forskarutbildningen i form av regelbundna enkäter. Det finns också rutiner för att bevaka att studierna fullgörs inom givna tidsramar. Det framgår även av självvärderingen att kursutvärderingar görs av de fakultetskurser som ges och att en återkoppling sker till examinatorn. Utifrån detta anser bedömargruppen att utbildningen följs upp på en övergripande nivå.

Bedömningsområde doktorandperspektiv: Tillfredsställande

Doktoranderna har en god representation i institutionens organ och lärosätet har en genomtänkt strategi för att introducera doktoranderna i verksamheten. Det finns rutiner för revidering av studieplaner och för hur handledarbyte kan genomföras. Det framgår dock inte klart om det finns rutiner för att introducera icke svensktalande doktorander till förhållandena vid institutionen, lärosätet och samhället. Att utforma sådana rutiner skulle ytterligare bidra till en god psykosocial arbetsmiljö för alla doktorander och bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde. Ett annat utvecklingsområde är att lärosätet i sin allmänna studieplan även borde ange behörighetskraven för utbildningen för de som inte har en svensk examen. Detta eftersom många av doktoranderna rekryteras internationellt. Sammantaget anser bedömargruppen att det finns etablerade goda rutiner för att doktorandernas intressen ska kunna tillgodoses.

Bedömningsområde arbetsliv och samverkan: Tillfredsställande

Bedömningsområdet Arbetsliv och samverkan är väl tillgodosett i utbildningen. Utbildningen är användbar och förbereder doktoranden väl för arbetslivet, både inom och utanför akademin. Den samverkan som finns med externa partner håller tillfredsställande kvalitet och särskilt positivt är de presentationer som hålls regelbundet av akademiker som är verksamma utanför akademin, där doktoranderna får möjlighet till personliga samtal. Vid institutionen hålls också karriärsamtal för att förbereda för doktorandernas verksamhet efter examen. Detta ger enligt bedömargruppen sammantaget mycket goda förutsättningar för doktoranderna att utveckla sina erfarenheter av arbetsliv och samverkan, vilket är viktigt för framtida karriärval.