Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Utifrån självvärderingen framgår att det finns en utarbetad strategi för att utveckla bred kunskap och förståelse i ämnet hos de forskarstuderande. Strategin omfattar ett kursprogram med både obligatoriska och valfria element, till exempel träning i forskningsmetodik, litteratursökning och kartläggning av tidigare forskning inom forskningsområdet. Utbildningens kursdel omfattar 60 högskolepoäng, varav 20 poäng utgörs av kurser som alla doktorander vid avdelningen följer, medan övriga är mer ämnesspecifika.

Som en konsekvens av den begränsade omfattningen av kursverksamheten samarbetar lärosätet också aktivt med andra lärosäten, vilket bedömargruppen ser som en god strategi för att skapa ytterligare möjligheter för doktoranderna att bredda kunskapen inom forskningsämnet. Den breda kunskapen och förståelsen av forskningsområdet utvecklas även genom att doktoranderna både har och håller i seminarier samt aktivt deltar i diskussioner i samband med seminarier. Vid intervjuerna framkom också att de dagliga diskussionerna med handledare, andra seniorer och övriga doktorander, också bidrar till måluppfyllelse. Här kan den kvantitativt begränsade miljön vara ett problem, eftersom perspektiven i synen på problem lätt kan bli för snäva. Å andra sidan möjliggör en mer "intim" atmosfär att doktoranderna faktiskt kan få till en mer öppen diskussion än i större grupper.

Bedömargruppen anser att doktoranderna får goda möjligheter att utveckla sin kunskap och förståelse, utifrån de exempel lärosätet ger. Enligt självvärderingen skrivs artikelmanuskript i nära samarbete mellan handledaren och doktoranden. Rätt genomförd ger den processen ett utmärkt tillfälle att fördjupa förståelsen, inte minst genom att doktoranderna måste förhålla sig till den existerande litteraturen i ämnet, som kan vara av varierande kvalitet, menar bedömargruppen.

Med det begränsade antalet doktorander är det svårt att organisera mera formella journal clubs, men lärosätet har i stället gruppmöten när någon varit på en konferens eller motsvarande. Här får doktoranden eller handledaren redogöra för sina intryck och vad hen bedömer är viktiga bidrag och framsteg inom området samt tillfälle att lyfta fram vad som kan användas mer direkt inom gruppen. Bedömargruppen ser detta som ett gott exempel på hur även mindre miljöer kan skapa förutsättningar för vetenskaplig förnyelse. Bedömargruppen anser sammantaget att forskarstuderande får goda möjligheter att utveckla bred kunskap och förståelse inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet, utifrån de exempel lärosätet ger.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Utifrån självvärderingen framgår det att förmågan att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar tränas genom en nära samverkan mellan handledare och doktorander, men även inom ramen för kurs- och seminarieverksamheten vid avdelningen. För att doktoranderna ska komma igång med sina projekt och tidigt sätta tydliga tidsramar för sin forskning har de ett seminarium i slutet av det första året. Där presenterar de sina forskningsprojekt för en expertpanel och gör också en poster inför detta tillfälle. Doktoranderna presenterar här bland annat sin tidsplan, forskningsfrågor, riskanalys och metod och panelen ställer frågor och ger konstruktiv kritik. Detta anser bedömargruppen är ett gott exempel på hur doktorandernas färdighet och förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar tränas.

Av intervjuerna framgår även att det finns en organiserad träning för doktoranderna i att använda instrument och annan forskningsutrustning. Annan kunskap om metoder förmedlas främst direkt av handledare. Finns viktig metodologisk kunskap hos en samarbetspartner, så kan doktoranderna vistas en tid hos samarbetspartnern för att lära och mäta, vilket bedömargruppen anser är ett utmärkt sätt att bredda färdigheten hos doktoranderna.

I självvärderingen beskriver lärosätet att förmågan till muntlig framställning utvecklas dels i de kurser som ges, dels genom att doktoranderna deltar i seminarier och de diskussioner som äger rum i samband med dem. Doktoranderna har också i uppgift att ge korta presentationer vid besök av industripartners och vid studiebesök, vilket ger tillfälle att reflektera över den egna forskningens roll i ett samhälleligt perspektiv. Till detta kommer de dagliga diskussionerna med handledare, andra seniorer och övriga doktorander. Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår också att lärosätet säkerställer att doktoranderna regelbundet deltar i nationella och internationella konferenser, vilket också bidrar till måluppfyllelse. Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med att utveckla färdighet och förmåga i doktorandgruppen som helhet är den praxis som finns där alla som deltagit vid en konferens också ska presentera de lärdomar konferensen bidragit med och vilka nya idéer konferensen inspirerat till vid nästkommande möte i forskargruppen.

Det framgår även av självvärderingen att förmågan att uttrycka sig i skrift utvecklas genom att doktoranderna aktivt deltar i den process som leder fram till en poster som presenteras vid en konferens. Artikelmanuskript tas fram i ett nära samarbete mellan handledaren och doktoranden och eventuella andra medförfattare. Bedömargruppen ser det som mycket viktigt att doktoranderna tar en aktiv roll i att utforma manuskript och poster, även om detta medför att processen tar längre tid, och uppmuntrar lärosätet att fortsätta med dessa aktiviteter.

För att ge doktoranderna färdighet och förmåga att både inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande, får doktoranden möjlighet både att själv undervisa på kurser och att presentera forskargruppens verksamhet för besökare från industri och samhället i övrigt. Bedömargruppen anser att de exempel på aktiviteter lärosätet ger i självvärderingen, och som också bekräftades under intervjuerna, visar att man har en genomtänkt strategi för att utveckla de forskarstuderandes färdighet och förmåga så att examensmålen kan uppfyllas.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen och intervjuerna framgår det att doktorandernas intellektuella självständighet och värderingsförmåga tränas dels genom en direkt dialog med handledaren och den biträdande handledaren, dels genom diskussioner vid gruppmöten. I självvärderingen framgår också att doktoranderna tar ett allt större ansvar för sin forskning och de artiklar som skrivs och publiceras under utbildningens gång, vilket successivt gör doktoranderna mer och mer självständiga, menar bedömargruppen.

Förmågan till vetenskaplig redlighet och förmågan att göra forskningsetiska bedömningar tränas enligt självvärderingen genom att lärosätet ger en obligatorisk kurs i etik inom vetenskapen. Här berörs två olika typer av etiska problem: dels frågor som rör den vetenskapliga processen och hur resultat rapporteras, dels frågor som rör målen för de vetenskapliga undersökningarna och dess konsekvenser. Doktoranderna tar även en kurs i vetenskapsfilosofi som enligt bedömargruppen kan tjäna som en god bas för frågor om inomvetenskaplig värdering av forskning. Existensen av dessa kurser ger också en signal om vikten av värderingsförmåga och förhållningssätt i den dagliga vetenskapliga gärningen, där vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används även diskuteras, menar bedömarna.

Den attityd som handledare och övriga seniora forskare visar i etiska frågor och i värderingsfrågor spelar en avgörande roll för hur doktoranderna uppfattar dessa frågor. Utifrån den information bedömargruppen fick vid intervjuerna så arbetar lärosätet med attityder på ett tillfredsställande sätt. I samarbeten med den lokala industrin kan det också uppstå frågor som rör målen för de vetenskapliga undersökningarna och dess konsekvenser. Intervjuerna gav inga tydliga svar på hur avdelningen hanterar den typen av etiska frågor, och bedömargruppen ser detta som ett område lärosätet kan reflektera över och diskutera ytterligare i utbildningen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Bedömargruppen konstaterar att de mer formella aspekterna på åtgärder för att säkerställa en jämställd arbetsplats finns på plats. I självvärderingen betonar lärosätet särskilt arbetet med att öka jämställdheten i rekryteringsprocessen, till exempel genom att säkerställa att båda könen är inkluderade vid rekrytering av nya medarbetare, att ge företräde till det underrepresenterade könet där detta är möjligt och att stärka medvetenheten om vikten av en jämställd rekryteringsprocess. Även om könsfördelningen historiskt varit något sned med en manlig överrepresentation bland seniorerna, finns en medvetenhet om situationen och en strategi för jämställdhetsarbetet. Doktorandgruppen var vid rapporttillfället så liten att en jämförelse inte var meningsfull.

I självvärderingen beskriver lärosätet de åtgärder som vidtagits för att åstadkomma en mer jämn könsfördelning i utbildningen. Det finns till exempel en policy för jämn könsfördelning i betygskommittéer och doktoranderna uppmuntras att kombinera föräldraskap och forskarstudier. Bedömargruppen ser det som positivt att lärosätet även lyfter in jämställdhet och genusfrågor i kursutbudet, så som den nya kursen Genus och jämställdhet. Sammantaget anser bedömargruppen att jämställdhetsarbetet genomförs på ett tillfredställande sätt i utbildningen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen visar att lärosätet följer upp forskarutbildningen vartannat år enligt ett schema. Dessa utvärderingar behandlar bland annat handledarkapaciteten, antalet registrerade doktorander, disputationsfrekvens, och antalet publikationer. Baserat på utvärderingen återkopplas resultaten till de som berörs genom att rekommendationer utfärdas för kommande aktiviteter. Bedömargruppen ser dessa uppföljningar som relevanta och användbara för att utveckla forskarutbildningen.

Det viktigaste instrumentet för uppföljning, åtgärder och återkoppling av doktorandernas individuella prestationer är revisionen av den individuella studieplanen. Självvärderingen och intervjuerna visar att den revisionen ska ske minst en gång om året enligt institutionens praxis, men inom CoI-gruppen sker detta vanligen oftare. Den individuella studieplanen används aktivt för att kontinuerligt utveckla forskarstudierna.

Revisionen tar både upp vad som åstadkommits under den gångna tiden och hur man ska gå vidare. Lärosätet använder sig även av möjligheten att modifiera forskningsprojektet utifrån den nya kunskap man fått. Utifrån intervjuerna framkom det att man vid dessa revisioner, där förutom doktoranden och handledaren även institutionsledningen deltar, även tar upp mjukare frågor som doktorandernas utveckling av förståelse och deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet använder den individuella studieplanen som ett levande dokument och inte bara som en kontroll av genomförda moment.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

För att verka för att doktoranderna blir klara med sin utbildning i tid, följs den individuella studieplanen upp minst en men oftast två gånger per år. Under dessa uppföljningar diskuterar handledaren och doktoranden eventuella avvikelser från tidsplanen, vad de beror på och hur doktoranden ska komma vidare. Lärosätet har också behållit licentiatexamen och licentiatseminariet som en kontrollstation halvvägs på vägen mot doktorsexamen. Lärosätet ser detta som ett sätt att både kontrollera forskningens kvalitet när doktoranden kommit halvvägs, men också som ett sätt att träna doktoranden inför doktorsexamen. Bedömargruppen instämmer i detta och ser det också som ett verktyg för att stödja doktoranden i att fullfölja sin utbildning inom planerad studietid. Genomströmningen i utbildningen är normal, med drygt fyra års nettostudietid och ger inte skäl till någon oro, anser bedömargruppen.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Examensmålen för kunskap och förståelse uppfylls enligt bedömargruppen. Det finns ett tillfredsställande utbud av doktorandkurser som ger en god bas för att få den kunskap och den förståelse som ingår i examensmålen. Seminarier, gruppmöten och samarbeten med andra lärosäten och industri bidrar också, liksom att doktoranderna deltar i både internationella konferenser och mer lokala arrangemang, som seminarier och studiebesök.

Examensmålen för färdighet och förmåga uppfylls i utbildningen. Doktoranderna utvecklar färdighet och förmåga i första hand i arbetet med den egna forskningsuppgiften och i andra hand med formaliserade praktiska övningar på instrument och genom vistelser hos samarbetspartners för att, där det behövs, lära sig hantera deras typ av utrustning. Det finns också genomtänkta program för att utveckla förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Ett gott exempel på hur lärosätet arbetar med att utveckla färdighet och förmåga i doktorandgruppen som helhet är den praxis som finns, där alla som deltagit vid en konferens också ska presentera de lärdomar som konferensen bidragit med och vilka nya idéer som konferensen inspirerat till vid nästkommande möte i forskargruppen.

Examensmålen för värderingsförmåga och förhållningssätt uppfylls enligt bedömargruppen. Genom kurser i etik och vetenskapsfilosofi får doktoranderna möjlighet att reflektera över vetenskapligt förhållningssätt och frågor om värdering av vetenskap. I samarbeten med den lokala industrin finns det utrymme att ytterligare reflektera över och diskutera frågor som rör etiska förhållningssätt, menar bedömargruppen.

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas i utbildningen och det framgår att det pågår ett aktivt arbete med att försöka öka andelen anställda av underrepresenterat kön. Ett gott exempel på hur jämställdhet beaktas i utbildningen är att den nya kursen Genus och jämställdhet har införts, vilket bedömargruppen anser är positivt. Det finns en policy för jämn könsfördelning i betygskommittéerna, och doktoranderna uppmuntras att kombinera föräldraskap och forskarstudier.

Uppföljning och återkoppling av forskarutbildningen sker med regelbundenhet genom utbildningsutvärderingar vartannat år och uppföljning av doktorandernas individuella prestationer sker genom regelbunden revision av den individuella studieplanen. Detta görs enligt självvärderingen varje år eller oftare, och genomförs enligt bedömargruppen på ett välfungerande sätt med en tydlig struktur. Bedömargruppen anser att det är positivt att den individuella studieplanen används som ett levande dokument och inte bara som en kontroll av genomförda moment.

Genomströmningen i utbildningen är normal. Det finns också ett bra stöd för doktoranderna att bli klara i tid genom tydliga uppföljningar av den individuella studieplanen, som oftast sker två gånger per år. Samtliga doktorander avlägger även licentiatexamen efter halva tiden, vilket fungerar som en tydlig kontrollstation på vägen mot doktorsexamen, menar bedömargruppen.