Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Självvärderingen beskriver ganska allmänt hur det kan säkerställas att doktoranderna kan visa bred kunskap och förståelse, både när det gäller vetenskaplig metodik och inom det specifika forskarutbildningsområdet. Enligt självvärderingen finns en avancerad kurs Collodial Domain (15 högskolepoäng) som definierar forskningsområdet och även bredden. Kursen är inte obligatorisk men tas av i princip alla doktorander inom ämnet. Ytterligare kunskap förmedlas av handledare och den omgivande forskningsmiljön med seminarieserier och journal clubs, där doktoranderna förväntas delta aktivt. Avdelningens seminarieserie PhysChem seminars är i princip obligatoriska moment liksom närvaro vid halvtidsseminarier och disputationer, vilket bedömargruppen anser är viktigt för att skapa en bredare förståelse för forskarutbildningsämnet och vetenskaplig metodik. Alla doktorander deltar vid minst två tillfällen i internationella konferenser under sin utbildning.

Enligt den allmänna studieplanen krävs kurser och andra poänggivande moment med 45-60 högskolepoäng för doktorsexamen. Utifrån självvärderingen framstår utbudet av forskarutbildningskurser som gott, och av de inlämnade individuella studieplanerna framgår att doktoranderna läser en eller flera kurser som passar deras forskningsprojekt. Ett generiskt kursblock inom forskarskolan QDETAILSS är obligatoriskt och enligt självvärderingen deltar doktoranderna även ofta i internationella sommarskolor, vilket bedömargruppen ser som värdefullt för att ytterligare bredda kunskaperna och doktorandernas nätverk.

Att doktoranderna uppnår kunskaps- och förståelsemålen kontrolleras bland annat genom examination av de kurser som doktoranderna går, de publikationer som ges ut samt genom internationella samarbeten och konferenser. Doktoranderna presenterar också sina resultat fortlöpande på grupp- och projektmöten, där möjlighet till granskning finns, samt under ett halvtidsseminarium.

De individuella studieplanerna varierar i hur de redovisar planerade kurser samt hur kurserna är relaterade till examensmålen. Det gör det svårt att dels få en överblick över vilka kurser som finns, dels använda de individuella studieplanerna för att följa upp examensmålen. Ett utvecklingsområde är därför att göra de individuella studieplanerna mer användbara för planering av kunskapsinhämtning genom kurser, anser bedömargruppen.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Av självvärderingen framgår att färdighet och förmåga till största delen uppnås genom planeringen av avhandlingsarbetet, genomförande av experiment, sammanställningar samt muntliga och skriftliga presentationer av forskningsresultat. För att kunna genomföra forskningsarbetet inom givna tidsramar hålls regelbundna möten med doktoranden och handledaren, där planeringen av olika moment görs, vilket sker några gånger i månaden. Den mer långsiktiga planeringen diskuteras dels i den årliga doktorandgenomgången, dels dessemellan mellan doktoranden och handledaren i de uppföljningar av projekten och de individuella studieplanerna som görs.

Förmågan att presentera forskningsresultat är avgörande för måluppfyllelsen och utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att doktoranden tränas i detta kontinuerligt genom presentationer på de seminarier som hålls på avdelningarna och vid institutionen. Doktoranderna vid fysikalisk kemi har också en egen seminarieserie där enbart doktorander presenterar, för att stimulera vetenskapliga diskussioner mellan doktorander med stöd från postdoktorer men utan mer seniora forskare. Bedömargruppen är mycket positivt inställd till dessa doktorandseminarier, eftersom de bidrar till att utveckla doktorandernas självständighet.

Även presentationer vid internationella konferenser bidrar till måluppfyllelsen, och ett uttalat mål är att doktoranderna ska ha gett minst en muntlig presentation vid en större internationell konferens under sin utbildning. Att avdelningen försöker erbjuda doktoranderna möjlighet till en kortare vistelse som gästdoktorand vid något utländskt universitet anser bedömargruppen är ett utmärkt sätt att både utveckla förmågan att presentera sin forskning i olika internationella sammanhang samt bredda och berika det egna forskningsområdet. Strax innan disputationen presenterar doktoranden även sitt arbete vid ett avdelningsseminarium som en förberedelse inför disputationen. Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att förslag om att ge doktoranderna ytterligare möjlighet att bidra till samhällsutvecklingen diskuteras, till exempel genom föreläsningar på lokala skolor eller vid de så kallade NMT-dagarna när gymnasieelever besöker universitetet. Detta anser bedömargruppen är en positiv utveckling.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framgår det att stödjande av andras lärande sker genom att alla doktorander ska undervisa. Doktoranderna deltar bland annat i undervisning och handledning av studenter på grundnivå och avancerad nivå. Doktorander får enligt självvärderingen delta i kurser i pedagogik och akademiskt skrivande för att träna på att skriva och presentera i olika vetenskapliga sammanhang. Det framkommer i självvärderingen att det har varit svårt för doktoranderna att läsa just pedagogikkursen vid en lämplig tidpunkt, något som lärosätet kommer att se över. En möjlighet att delta i fler pedagogikkurser efterfrågas också. Bedömargruppen anser att det är positivt att lärosätet arbetar för att ge doktoranderna ytterligare möjligheter att kunna gå pedagogikkursen vid lämplig tidpunkt.

Sammantaget anser bedömargruppen att lärosätet ger doktoranderna goda möjligheter att tillägna sig de färdigheter och förmågor som examensmålet stipulerar.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Utifrån självvärderingen framgår det att doktorandernas intellektuella självständighet framför allt utvecklas genom att de successivt får ta rollen som projektledare i avhandlingsarbetet och att progressionen följs upp vid de årliga doktorandgenomgångarna och i avstämningarna med handledaren. Bedömargruppen anser att doktoranden på detta sätt får goda möjligheter att utvecklas till en självständig forskare.

I självvärderingen beskriver lärosätet hur vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar bland annat utvecklas genom att doktoranderna går en obligatorisk etikkurs och genom att de får ta del av Vetenskapsrådets skrift God Forskningssed när de börjar utbildningen. I självvärderingen resonerar lärosätet om olika möjliga aktiviteter med bäring på etik och redlighet, men utan att det utmynnar i någon konkret plan. Det saknas också någon form av uppföljande aktiviteter på området, menar bedömargruppen och ser detta som ett utvecklingsområde.

För att doktoranderna ska nå fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, menar lärosätet att detta görs genom att doktoranderna alltid ska motivera sina vetenskapliga studier när de ska presentera sina forskningsarbeten. Detta är dock ett område som skulle kunna utvecklas mer i utbildningen menar bedömargruppen, till exempel genom att doktoranderna vid seminarier eller workshoppar om aktuella samhällsproblem får reflektera över dessa frågor.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen framgår det att jämställdhetsarbetet vid institutionen drivs av Arbetsgruppen för jämställdhet och likabehandling som leds av prefekten. Gruppen rapporterar åtta gånger per år till avdelningens styrelse- och föreståndarmöten. Som ett gott exempel på en aktivitet som genomförs för att beakta och förankra ett jämställdhetsperspektiv i utbildningen vill bedömargruppen lyfta workshop-serien Se människan 1 & 2, som är obligatorisk för alla vid institutionen. Det framgår också av självvärderingen att nya medarbetare vid avdelningen uppmärksammas på universitetets policy för jämställdhet och likabehandling, vilket bedömargruppen anser är positivt.

I självvärderingen framgår det att vikten av goda förebilder har uppmärksammats genom att fysikalisk kemi har delat ledarskap, med en avdelningsföreståndare (för närvarande en man) och två biträdande föreståndare (en kvinna och en man), som oftast framträder tillsammans. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på hur man med enkla medel kan verka för jämställdhet.

Sammantaget anser bedömargruppen att jämställdhetsfrågor hanteras bra vid institutionen.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Av självvärderingen framgår att fakulteten har fastställt en plan för kvalitetssäkring och utveckling av forskarutbildningen, där det anges att varje utbildning på forskarnivå utvärderas varje år, så att samtliga bedömningsområden hinns med under en 6-årscykel. Utvärderingen baseras på en självvärdering och en extern sakkunnigbedömning. Resultaten återkopplas genom verksamhetsdialoger mellan företrädare för fakulteten, institutionen och doktoranderna. Nämnden för utbildning på forskarnivå sammanställer en årlig rapport över dialogerna till fakultetsstyrelsen. Utifrån detta anser bedömargruppen att den övergripande uppföljningen och återkopplingen är god. I självvärderingen noteras att det finns en spänning mellan synen på forskarutbildningen som forskningsarbete eller utbildning, speciellt eftersom forskarutbildningen är fullt externfinansierad. Här har institutionsrepresentanten en viktig roll att bevaka balansen, vilket bedömargruppen ser positivt på.

Den individuella studieplanen är ett centralt verktyg för att både planera och följa upp doktorandernas utbildning. Utifrån självvärderingen och ett urval av individuella studieplaner framgår det att de individuella studieplanerna används på ett strukturerat sätt och att doktorandernas utveckling dokumenteras och följs varje år under de så kallade doktorandgenomgångarna. Vid dessa tillfällen träffas doktoranden, handledaren, avdelningsföreståndaren och den forskarutbildningsansvariga för att följa upp och ge återkoppling på doktorandernas progression. Även eventuella problem fångas upp vid dessa tillfällen. Det framgår också att den första individuella studieplanen tas fram innan antagningen och inte efter, men vid intervjuerna framkom att detta var mer av en preliminär plan och att den formella individuella studieplanen tas fram efter antagning. Bedömargruppen anser att ett utvecklingsområde för lärosätet är att tydligare klargöra att de individuella studieplanerna tas fram efter antagningen och inte innan, och bedömargruppen förutsätter att detta är något som lärosätet kommer hantera. De individuella studieplanerna varierar något i hur de redovisar planerade kurser samt hur kurserna är relaterade till examensmålen. Ett utvecklingsområde är därför att göra de individuella studieplanerna mer användbara för planering av kurser och att tydliggöra kopplingen till examensmålen, anser bedömargruppen.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Utifrån självvärderingen framgår det att handledarlaget har ansvaret för utbildningens kvalitet, och för att examen nås inom utsatt tid. Om det blir problem tar man tillsammans med avdelningsföreståndaren och den forskarutbildningsansvariga fram en handlingsplan och stöttar till exempel med fler regelbundna doktorandgenomgångar. Institutionen har även under 2019/20 initierat ett systematiskt uppföljningssystem för en revision av de individuella studieplanerna som omfattar halvårsvisa kontroller av planernas status i samarbete mellan personaladministratören och avdelnings- eller enhetsadministratören samt studierektorn för forskarutbildningen. Detta ska också underlätta för lärosätet att kunna fånga upp doktoranden om problem uppstår längs vägen.

Ett halvtidsseminarium genomförs också där doktoranden får möjlighet att presentera sin forskning, berätta om uppnådda resultat och hur planen ser ut framåt, vilket bedömargruppen också ser som ett bra initiativ för att ytterligare underlätta för doktoranden att bli klar i tid. Utifrån de exempel lärosätet ger anser bedömargruppen att doktoranderna har gott stöd för att kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid, vilket även stöds av den redovisade genomströmningsstatistiken som inte heller visar på några generella problem i detta avseende.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Måluppfyllelsen av kunskapsformen kunskap och förståelse är tillfredsställande. Den breda kunskapen inom forskarutbildningsämnet får doktoranderna bland annat i en avancerad kurs (Collodial Domain, 15 högskolepoäng) som definierar forskningsområdet och som i princip tas av alla doktorander. Kunskaps- och förståelsemålen säkerställs även genom kurser, publikationer, internationella samarbeten, konferenser och ett halvtidsseminarium. Seminarieserier och journal clubs, där doktoranderna deltar aktivt, bidrar också till att doktorander får en bred kunskap och förståelse. Att doktoranderna ofta deltar i internationella sommarskolor ser bedömargruppen som värdefullt för att ytterligare bredda kunskaperna och skapa nätverk. Eftersom de individuella studieplanerna varierar i hur de redovisar planerade kurser och hur kurserna är relaterade till examensmålen, anser bedömargruppen att detta medför en svårighet med att få en överblick över vilka kurser som doktoranden gått och hur examensmålen uppnåtts. Att utveckla de individuella studieplanerna så att detta blir tydligare är därför ett utvecklingsområde.

Måluppfyllelsen av kunskapsformen färdighet och förmåga är tillfredsställande. Färdighet och förmåga uppnås till största delen genom avhandlingsarbetet, men även genom andra aktiviteter. Genom regelbundna möten mellan doktoranden och handledaren (några gånger i månaden) samt genom den årliga doktorandgenomgången, sätts tidsramar för forskningsarbetet på både kortare och längre sikt. Förmågan att presentera forskningsresultat övas genom seminarier och konferenser, samt under hela forskarutbildningen genom samförfattande och dialog med handledare. Doktoranderna vid fysikalisk kemi har även en egen seminarieserie, där enbart doktorander presenterar. Syftet är att stimulera vetenskapliga diskussioner mellan doktorander, vilket bedömargruppen ser som mycket positivt.

Avdelningen försöker erbjuda doktoranderna möjlighet till en kortare vistelse som gästdoktorand vid något utländskt universitet. Det anser bedömargruppen är ett utmärkt sätt att både utveckla förmågan att presentera sin forskning i olika internationella sammanhang samt bredda och berika det egna forskningsområdet. Förmågan att stödja andras lärande sker genom att alla doktorander ska undervisa och handleda på grundnivå och avancerad nivå, och doktoranderna får möjlighet att delta i kurser inom pedagogik. Doktoranderna efterfrågar fler pedagogikkurser liksom kurser vid fler och andra tillfällen, vilket är något som lärosätet kommer att se över.

Måluppfyllelsen av kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt är tillfredsställande. Handledarna arbetar med doktorandernas självständighet, framför allt genom att de successivt får ta rollen som projektledare i avhandlingsarbetet och progressionen följs upp vid de årliga doktorandgenomgångarna. Det framgår att doktoranderna tränas i att motivera sina vetenskapliga studier med avseende på vetenskapens möjligheter och begränsningar när de ska presenteras sina arbeten. Doktoranderna har en obligatorisk etikkurs och de får också Vetenskapsrådets skrift God Forskningssed när de börjar utbildningen, vilket bedömargruppen ser som en god grund för att utveckla ett etiskt förhållningssätt till forskningen. Det saknas dock någon form av uppföljande aktiviteter på området, menar bedömargruppen, och ser detta som ett utvecklingsområde i utbildningen.

Bedömningsgrunden jämställdhet är tillfredställande. Vid institutionen finns en arbetsgrupp för jämställdhet och likabehandling under prefekten. Ett gott exempel på en aktivitet i utbildningen är workshopserien Se människan 1 & 2 som är obligatorisk för alla vid institutionen. Vikten av goda förebilder har uppmärksammats genom att fysikalisk kemi har delat ledarskap, med en avdelningsföreståndare och två biträdande föreståndare (en kvinna och en man), som oftast framträder tillsammans. Detta anser bedömargruppen är ett gott exempel på hur man med enkla medel kan verka för jämställdhet.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas på ett tillfredställande sätt. Fakulteten har fastställt en plan för kvalitetssäkring och utveckling av forskarutbildningen. Här ingår årliga självvärderingar med extern sakkunnigbedömning, och återkoppling sker sedan med företrädare för fakulteten, institutionen och doktoranderna. Den individuella studieplanen används på ett strukturerat sätt, och doktorandens utveckling dokumenteras och följs upp varje år under de så kallade doktorandgenomgångarna. Även eventuella problem fångas upp vid dessa tillfällen. Bedömargruppen ser det som ett utvecklingsområde för lärosätet att tydligare klargöra att individuella studieplaner tas fram efter antagningen och inte innan, samt att göra de individuella studieplanerna mer användbara för planering av kurser.

Doktoranderna har gott stöd för att kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid, eftersom det bland annat finns tydliga uppföljningar av den individuella studieplanen, halvtidsseminariet och handlingsplanerna om eventuella problem uppstår. Den redovisade genomströmningsstatisktiken visar också att de flesta blir klara inom planerad studietid.