Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik inom forskarutbildningsämnet.

Av den allmänna studieplanen framgår att doktorsexamen omfattar 240 högskolepoäng (hp), varav avhandlingen i normalfallet utgör 200 hp. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet, dit kemiska institutionen hör, ger fakultetsgemensamma kurser som är obligatoriska för samtliga doktorander och omfattar totalt 10 hp (Etik och redlighet, 2 hp; Vetenskapsteori, 2 hp; Vetenskapligt skrivande, 5 hp och Muntlig presentation, 1 hp). Kemiska institutionen anordnar dessutom en obligatorisk seminarieserie för institutionens alla doktorander, där deltagande i minst 75 procent av seminarierna inklusive tre egna presentationer räknas som 8 hp i kursdelen, vilket bedömargruppen anser skapar goda förutsättningar för doktorandernas lärande.

Av självvärderingen framgår att doktoranden individuellt kan välja vilka specialiseringskurser inom forskarutbildningsämnet som ska ingå i den individuella studieplanen. Planerade kurser redovisas och diskuteras med referensgruppen vid de årliga uppföljningsmötena, och hela kurspaketet granskas av examinatorn efter varje årlig uppföljning och innan disputation. Detta beskrivs i självvärderingen, men där framgår inte uttryckligen hur kunskap i forskarutbildningsämnets metoder i traditionell fysikalisk kemi tillgodoses. Vid intervjuerna framkom att det finns en medvetenhet om vikten av att stärka området och att den kontinuerliga utvecklingen av forskarutbildningskurserna, ägnat att bredda den metodologiska kunskapen inom ämnet, även inbegriper metoder inom traditionell fysikalisk kemi. Med detta förtydligande anser bedömargruppen att doktoranderna kommer att få goda möjligheter att arbeta med vetenskaplig metodik inom fysikalisk kemi. Som ett led i att ge doktoranden en bred kunskapsbas inom forskarutbildningsämnet planeras tre nya baskurser som ska återkomma vart tredje år. Det är också möjligt att följa kurser vid andra lärosäten. Även om detta kan medföra praktiska problem med t.ex. kursavgifter, ger det doktoranden nya värdefulla perspektiv och kontaktytor, menar bedömargruppen.

Ett annat initiativ ämnat att bidra till ökad bredd i doktorandernas kunskap och förståelse i fysikalisk kemi och i närliggande relevanta kemiämnen, är doktorandseminarierna, som är gemensamma för doktorander från samtliga ämnesinriktningar inom institutionen (inklusive beräkningsvetenskap). För varje seminarium utses två doktorander som "huvudopponenter", men övriga doktorander förväntas också ta aktiv del i diskussionerna. En lärare, som inte är handledare till doktoranden, agerar som moderator. Aktiv närvaro vid dessa seminarier, inklusive de tre egna presentationerna och opponerandet, är obligatoriska och tillgodogörs som 8 högskolepoäng i utbildningens kursdel, vilket bedömargruppen ser som ett gott exempel på åtgärder som säkerställer måluppfyllelsen.

Undervisningen beskrivs i självvärderingen som en värdefull del i doktorandernas aktiviteter för att bredda deras kunskaper och förståelse av ämnet. Undervisningens innehåll är bredare eller ligger utanför innehållet i doktorandernas avhandlingsarbete, vilket är ämnat att bidra till en betydande breddning av deras kunskaper och förståelse både inom fysikalisk kemi och andra ämnesområden inom kemi. Sammantaget anser bedömargruppen att forskarutbildningens olika aktiviteter väl säkerställer måluppfyllelsen och ger doktoranderna bred kunskap i biofysikalisk kemi, men också i närliggande kemiämnen och i traditionell fysikalisk kemi.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden ska också visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

I självvärderingen ger lärosätet flera exempel på hur doktorandernas färdighet och förmåga successivt utvecklas i utbildningen. Forskningsarbetet beskrivs som grundstommen i utbildningen och ska bland annat ge doktoranderna träning i att bedriva forskning inom givna tidsramar samt ge dem experimentell färdighet och förmåga att slutföra projektet. Doktoranderna tränas i självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser och frågor genom vetenskapliga diskussioner med handledare, vanligtvis varje vecka, och även inom biofysikalisk kemi-miljön, samt i den större Integrated Structural Biology-miljön där forskargrupper från olika forskningsområden medverkar. Ett antal obligatoriska forskarutbildningskurser (vetenskapsteori, vetenskapligt skrivande och muntlig presentation) ger också en teoretisk bas för doktorandernas utveckling. Utifrån de exempel lärosätet ger anser bedömargruppen att lärosätet säkerställer att doktoranderna får goda förutsättningar att uppnå läromålen.

Träning av färdighet att presentera forskningsresultat i skriftlig och muntlig form framhålls i självvärderingen som en viktig del av måluppfyllelsen och en aktivitet som ofta visar god progression under forskarutbildningen. Färdigställande av manuskript för publikation beskrivs som en iterativ process där doktoranden samarbetar med handledaren och tar ett ökande ansvar för manusskrivande under utbildningens gång. Positivt är att doktoranden uppmuntras att vara aktiv vid granskningen av sina manuskript. Det ger träning i kritisk vetenskapligt tänkande och kommunikation, enligt bedömargruppen.

I självvärderingen framgår det att doktoranderna uppmuntras att presentera forskningsresultat vid nationella och internationella konferenser och workshoppar. Ett exempel är de årligen återkommande KBC-dagarna (Kemiskt Biologiskt Centrum), där doktoranderna får möjlighet att som en del av halvtiduppföljningen presentera sin forskning för hela forskningsmiljön vid kemiskt biologiskt centrum. Eftersom målgruppen är bred, får doktoranderna träning i att förklara sitt projekt för icke-specialister, vilket bedömargruppen ser som utvecklande ur ett bredare samhällsperspektiv. Avhandlingarna är uteslutande av sammanläggningskaraktär och den så kallade kappan skrivs av doktoranderna mot slutet av forskarutbildningen och placerar forskningen i ett större sammanhang inom det egna forskningsfältet och i samhället i stort. Presentation vid internationella konferenser ger ytterligare träning och sätter arbetet i ett internationellt sammanhang. Bedömargruppen anser att de exempel lärosätet ger visar att doktoranderna får goda möjligheter att diskutera och presentera forskning i olika vetenskapliga sammanhang, samt med samhället i övrigt.

I självvärderingen framgår också att doktoranderna aktivt tar del i kemiundervisningen som laboratorieassistenter på både grundläggande och avancerad nivå där fysikalisk kemi ingår, samt mot receptarieprogrammet och civilingenjörsprogrammet inom energiteknik. Dessutom pågår ett återkommande program för skolbesök och uppsökande gymnasieundervisning. Utifrån de exempel lärosätet ger anser bedömargruppen att doktoranderna får god träning i att bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande både inom forskning och utbildning samt i andra kvalificerade professionella sammanhang.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden ska också ha nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen framgår det att forskningsetiska attityder och forskningsetisk bedömning berörs och tränas i arbetet med att presentera forskningen och i obligatoriska forskarutbildningskurser, som Etik och redlighet, 2 hp, Vetenskapsteori, 2 hp och Vetenskapligt skrivande, 5 hp. Det framgår också att doktorandernas intellektuella självständighet utvecklas successivt i utbildningen, bland annat genom att de presenterar sina resultat vid seminarier och konferenser samt att de opponerar på sina doktorandkollegors arbeten under doktorandseminarierna. Av doktorandintervjun framgår att doktoranderna upplever de obligatoriska kurserna som meningsfulla och användbara. Träning ges även genomgående under forskarstudierna i diskussion med handledare och kollegor, i färdigställande av manuskript och i tjänstgöring som kursassistenter. Bedömargruppen anser att forskningsetiska attityder och vetenskaplig redlighet därmed behandlas på ett adekvat sätt vid lärosätet.

Vetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället behandlas enligt självvärderingen under de årligt återkommande institutionsdagarna. Ett tema som har behandlats är forskningsetik och ett annat är hållbarhet, som var förra årets tema. Boken Dilemman i vardagen - värdegrundsarbete i praktiken vid Umeå universitet, publicerad av jämställdhets- och likabehandlingsrådet vid kemiska institutionen, är tillgänglig för alla medarbetare vid kemiska institutionen (även i engelsk version) och är ämnad att tjäna som diskussionsunderlag. Detta ser bedömargruppen som ett gott exempel på en levande diskussion av vetenskapens möjligheter och begränsningar.

Vikten av doktorandens utveckling mot ökad självständighet betonades vid intervjuerna, och bedömargruppen anser att det är positivt att det fanns en tydlig samstämmighet mellan de olika grupperna som intervjuades. Det framgick också vid intervjuerna att förmågan till kreativt tänkande, som enligt bedömargruppen hänger samman med doktorandernas intellektuella självständighet, stärks genom att skapa tillit i gruppen så att doktoranden känner sig trygg i att utveckla nya idéer - ett lagarbete som under intervjun beskrevs som "en massiv hjärna". Sammantaget ser bedömargruppen att utbildningen både möjliggör och säkerställer målen.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I självvärderingen visar lärosätet att ett medvetet jämställdhetsarbete pågår i utbildningen, i synnerhet när det gäller representation. Kemiska institutionen eftersträvar en jämn könsfördelning i samtliga råd och ledningsgrupper: ledningsgruppen består av två kvinnor och tre män, forskarutbildningsrådet av fyra kvinnor och tre män samt doktorandrådet av fyra kvinnor och fyra män. Jämställdhets- och likabehandlingsrådet ansvarar för att främja lika möjligheter vid institutionen samt att öka medvetenheten om jämställdhets- och mångfaldsfrågor. När det gäller doktorandens situation, visar en enkät utförd av rådet att ingen av de doktorander som deltog i enkäten hade observerat, eller själv erfarit, mobbning, diskriminering eller kränkande behandling på sin arbetsplats under det senaste året. Samma enkät visade att en tredjedel av doktoranderna inte visste var de skulle vända sig om något sådant hände. Detta har föranlett rådet att börja en kampanj för att synliggöra informationen till medarbetare vid institutionen. Vid intervjuerna framkom att doktoranderna uppfattar miljön som jämlik och jämställd och att dessa frågor tas på allvar, vilket bedömargruppen anser är vittnesmål om en god arbetsmiljö.

Av självvärderingen framgår även att jämställdhets- och likabehandlingsrådet arbetar med att vidareutveckla arbetsmiljön med avseende på aspekter som synliggörande av aktuella forskningsresultat och andra aktuella ämnen inom likabehandling, uppföljning av doktorandernas arbetssituation med avseende på likabehandling samt genomlysning av rekryteringsprocesser ur ett likabehandlingsperspektiv med mera.

I självvärderingen framgår det att den kemiska institutionen nyligen har reviderat processen för rekryteringen av nya doktorander med betoning på jämställdhet och likaberättigande. Alla doktorandtjänster vid kemiska institutionen utlyses och tillsätts i konkurrens. Även om den slutgiltiga rankningen av kandidater är strikt kompetensbaserad, betonas vikten av att säkerställa samma möjligheter oavsett kön under rekryteringsprocessen och att forskarmiljön främjar ett jämställdhetsperspektiv. Med tanke på att kvinnliga forskare är underrepresenterade inom ämnet fysikalisk kemi i Umeå, liksom i landet i stort, är det glädjande att notera att av kemiska institutionens totalt 49 doktorander är majoriteten, 27 stycken, kvinnor. Som jämförelse består den totala handledarresursen vid kemiska institutionen av 10 kvinnor och 36 män, medan samtliga handledare inom forskarutbildningen i fysikalisk kemi är män och två av tre aktiva doktorander är män. Det konstateras att det finns en förbättringspotential i rekryteringen till högre tjänster, men det betonas att det finns en stark intention att öka antalet kvinnor med handledarkompetens. Bedömargruppen anser att detta är lovande.

Jämställdhetsarbetet beskrivs i självvärderingen som en kontinuerlig process, där doktoranden uppmanas att reflektera kring sina egna och andras normer och förutsättningar att bedriva god forskning, samt att diskutera hur normer och maktsymmetrier påverkar forskningens formella och informella strukturer. Konkreta och goda exempel på detta är till exempel inkludering av jämställdhetsfrågor och genusaspekter i forskarutbildningskurserna, i urvalet av kurslitteratur och i diskussionsfrågor kopplade till kurserna. Även handledarutbildningen omfattas av ett jämställdhetsperspektiv, när det gäller till exempel kunskaper om, och ett kritiskt förhållningssätt till, maktstrukturer, jämställdhet och mångfald i handledararbetet. Detta betonas i självvärderingen som viktigt, eftersom handledaren och doktoranden har en nära relation under forskarutbildningen. Bedömargruppen kan bara instämma i analysen.

I styrdokumentet Regler för forskarutbildning för Umeå universitet anges att en fördelning med båda könen representerade bör eftersträvas när en betygsnämnd utses. Det konstateras att kravet på jämn könsfördelning är en utmaning eftersom det kan resultera i en hög arbetsbelastning för i synnerhet professorer och docenter av det underrepresenterade könet inom ett forskarutbildningsämne. En breddning av sökfältet till att omfatta till exempel docentkompetenta forskare verksamma inom industri och näringsliv ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

I självvärderingen beskrivs ett antal befattningar och organ vid kemiska institutionen, som är inrättade för att säkerställa kvalitet i forskarutbildningen: en biträdande prefekt ansvarar för forskarutbildningen och är samtidigt studierektor för forskarutbildningen, examinator, samt ordförande i forskarutbildningsrådet (FoU-rådet). FoU-rådet har en viktig roll för att säkerställa kvaliteten av forskarutbildningen i kemi och behandlar både strategiska och operativa frågor. Rådet är sammansatt av ledamöter som representerar de olika ämnesområdena i kemi vid institutionen samt en doktorandledamot, som även är ledamot i doktorandrådet. Doktorandrådet, som består av sammanlagt åtta doktorander, har en viktig funktion genom att vara en kanal för synpunkter och råd direkt från doktorandgruppen och för förankring av förändringar och beslut. Frågor om forskarutbildningen behandlas även vid kemiska institutionens arbetsplatsträffar, och vid så kallade PI-möten. Andra viktiga forum för doktoranderna är doktorandseminarier och handledarmöten.

Uppföljning av utbildningen sker genom årlig avstämning och uppdatering av den individuella studieplanen samt genom halvtidsutvärdering där erhållna resultat presenteras skriftligt och muntligt. Den individuella studieplanen skrivs av doktoranden tillsammans med handledaren och den första uppföljningen sker mellan sex till tolv månader efter antagning under översyn av studierektorn, handledaren, examinatorn samt två referenspersoner. Dessa två referenspersoner, varav en utses av FoU-rådet och den andra av doktoranden, fyller en viktig funktion genom att fungera som "coacher", som följer doktoranden genom forskarutbildningen, men är också viktiga för att förstärka kontakten mellan doktoranden och studierektorn. Intervjuerna visade på en generellt positiv attityd till den individuella studieplanen hos doktoranderna, men det framkom även att det webbaserade dokumentet för närvarande inte fungerar tillfredsställande ur teknisk synpunkt. Att utveckla detta ytterligare ser bedömargruppen som ett utvecklingsområde.

Av insända individuella studieplaner framgår att det finns en genomtänkt mall för uppföljning, med klara instruktioner för vad som ska följas upp vid kommande uppföljningsmöten. Positivt är att den individuella studieplanen ska vara både bakåtblickande (rapporterande) och framåtblickande (planerande).

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomströmningen är normal, med drygt fyra års nettostudietid och den individuella studieplanen framhålls i självvärderingen som doktorandens viktigaste planeringsverktyg för att kunna genomföra utbildningen inom planerad studietid. Efter ungefär halva forskarutbildningstiden skriver doktoranden en halvtidsrapport, enligt doktorsavhandlingens format, som avser att ge övning inför avhandlingsskrivandet och fungera som en avstämning av det pågående arbetet. Doktoranden ger också ett halvtidsseminarium, där referenspersonerna närvarar och två doktorander agerar opponenter. Aktiviteterna som beskrivs underlättar enligt bedömargruppen för att doktoranden ska slutföra sin utbildning inom angiven studietid.

Utformning, genomförande och resultat

Tillfredsställande

Bedömningsområdet Utformning, genomförande och resultat är överlag tillfredsställande. Den beskrivna kursstrukturens utformning, genomförande och examination skapar goda förutsättningar för doktorandernas lärande inom kunskapsformerna kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

När det gäller examensmål inom kunskapsformen kunskap och förståelse säkerställs att doktoranderna skaffar sig bred kunskap inom forskarutbildningsämnet genom att delta i fakultetsgemensamma kurser, samtidigt som de får fördjupade kunskaper genom de specialiseringskurser som väljs individuellt. De gemensamma doktorandseminarierna för samtliga ämnesinriktningar inom institutionen bidrar till att öka bredden i doktorandernas kunskap och förståelse både i fysikalisk kemi och i närliggande relevanta kemiämnen.

Undervisning ingår som en värdefull komponent i doktorandernas övriga aktiviteter för att bredda deras kunskaper. Eftersom undervisningens innehåll är bredare eller ligger utanför innehållet i doktorandernas avhandlingsarbete, bidrar den också till doktorandernas kunskaper och förståelse både inom fysikalisk kemi och ofta andra ämnesområden av kemi.

Måluppfyllelsen inom kunskapsformen färdighet och förmåga säkerställs bland annat genom att forskarutbildningen huvudsakligen bedrivs i anslutning till externfinansierade forskningsprojekt, där doktoranderna får ansvar för att planera och bedriva delar av forskningen inom givna tidsramar. Doktoranderna tränas i självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser och frågor genom vetenskapliga diskussioner med handledare, inom biofysikaliska kemi-miljön, liksom i den större Integrated Structural Biology-miljön. Träning i att presentera forskningsresultat och färdigställa manuskript för publikation, är iterativa processer där doktoranderna oftast visar god progression under forskarutbildningen. Presentation av forskningsresultat genom föredrag vid nationella och internationella konferenser och workshoppar ger ytterligare träning.

Det finns goda möjligheter att tillägna sig kunskaper som leder till utbildningsmålen i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt. Forskningsetiska attityder och bedömning tränas i obligatoriska forskarutbildningskurser i etik och redlighet, vetenskapsteori och vetenskapligt skrivande. Träning ges även genomgående under forskarstudierna i diskussion med handledaren och kollegorna och i färdigställande av manuskript. I detta sammanhang är de årligen återkommande institutionsdagarna, som behandlar bland annat vetenskapens möjligheter och begränsningar och dess roll i samhället, ett viktigt initiativ när det gäller måluppfyllelsen för vetenskaplig redlighet och förmåga till forskningsetiska bedömningar. Bedömargruppen ser positivt på att publikationer i ämnet även finns i engelsk version.

Bedömargruppen anser att det finns ett medvetet, systematiskt och fortlöpande jämställdhetsarbete i utbildningen och vid lärosätet. Kemiska institutionen strävar aktivt efter en jämn könsfördelning i samtliga råd och ledningsgrupper och vid rekrytering på forskarutbildningsämnesnivå samt betonar jämställdhet och likaberättigande. Positivt är att jämställdhetsfrågor och genusaspekter inkluderas i forskarutbildningskurserna, i urvalet av kurslitteratur och genom diskussionsfrågor kopplade till kurserna. Även handledarutbildningen omfattas av ett jämställdhetsperspektiv. Positivt är även att könsfördelningen inom kemiska institutionen överlag är relativt jämn, även om det finns lokala variationer. Det konstateras att det finns en förbättringspotential i rekryteringen till högre tjänster, men det betonas samtidigt att det finns en stark intention att öka antalet kvinnor med handledarkompetens.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling behandlas på ett tillfredsställande sätt i utbildningen genom att det finns processer och instanser som systematiskt följer upp utbildningen. Systematisk uppföljning på individnivå sker i det årliga uppföljningsmötet med genomgång av den individuella studieplanen, där doktoranderna deltar tillsamman med studierektorn, handledaren, examinatorn och två referenspersoner. Det finns en genomtänkt mall för uppföljning med klara instruktioner vad som ska följas upp vid kommande uppföljningsmöten. Positivt är att den individuella studieplanen ska vara både bakåtblickande (rapporterande) och framåtblickande (planerande). En förbättring av administrationen av det webbaserade dokumentet för den individuella studieplanen är ett utvecklingsområde.

Genomströmningen i utbildningen är normal. Lärosätet stödjer doktoranden med att slutföra sin utbildning inom angiven studietid genom aktiviteter, så som ett halvtidsseminarium och en halvtidsrapport.