Tillbaka till granskningar Spara som favorit

Naturvetenskap med inriktning kemi, organisk kemi - licentiat- och doktorsexamen Bedömningsområde: Utformning, genomförande och resultat

Hög kvalitet
Publicerad: 2021-11-23
Lärosäte: Göteborgs universitet
Typ av examen: Forskarnivå
Ämne: Organisk kemi - licentiat- och doktorsexamen
Typ av granskning: Utbildningsutvärdering

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik forskningsmetoder inom forskarutbildningsämnet.

Enligt självvärderingen består den vetenskapliga delen av forskarutbildningen – vid sidan av det centrala experimentella arbetet – av vetenskapliga litteraturstudier, seminarier, konferenser, workshoppar, skrivandet av vetenskapliga publikationer och den avslutande avhandlingen som försvaras vid disputation. Den individuella studieplanen, veckomöten och informella diskussioner med respektive handledare, är grunden för planering av forskning, reflektion och konstruktiv uppföljning av doktoranderna. Kvalitetskontroll av doktorandens framsteg och progression täcks in av det årliga utvecklingssamtalet och det obligatoriska halvtidsseminariet. I självvärderingen framkommer att det finns en tendens att handledare och doktorander nedprioriterar arbetet med den individuella studieplanen, till fördel för forskningsresultat och publikationer.

Vid intervjuerna framkom att det finns en vilja från lärosätet att styrka dialogen med doktorander, handledare och examinatorer om vikten av den individuella studieplanen som ett kvalitetsverktyg. Rutinerna för det obligatoriska halvtidsseminariet ska också systematiseras och förbättras.

Doktorander inom organisk kemi har god tillgång till forskningsutrustning och infrastruktur, vilket bedömargruppen ser mycket positivt på.

Kursdelen omfattar 60 högskolepoäng varav 6,5 högskolepoäng är obligatoriska kurser som inkluderar centrala teman som högskolepedagogik, undervisning, etik och akademiskt skrivande. Andra interna doktorandkurser anordnas efter behov. Doktoranderna uppmuntras att ta kurser både utanför ämnesområdet och utanför hemuniversitetet. Bedömargruppen konstaterar i självvärderingen och intervjuerna att ämnesbredd uppnås i organisk kemi, men att detta i hög grad baseras på att kurser erbjuds vid andra lärosäten. Bedömargruppen noterar också i de individuella studieplanerna att lärosätet systematiskt tillgodoräknar högskolepoäng, i några fall upp till 30 högskolepoäng, från masterexamen in i forskarstudierna, vilket bedömargruppen anser vara problematiskt. Bedömargruppen anser att lärosätet bör kunna erbjuda bättre tillgång på relevanta forskarutbildningskurser för sina doktorander. De flesta doktorander handleder masterstudenter.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificeradeuppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar också förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Det beskrivs väl i självvärderingen hur doktoranderna får erfarenhet av och skolas i centrala färdigheter som planering och genomförande av experiment samt att värdera och analysera forskningslitteratur. Dessutom ligger fokus på att kunna skriva, presentera och rapportera resultat och vetenskapliga artiklar på seminarier, konferenser och workshoppar. Doktoranderna får också praktisk erfarenhet av att undervisa studenter på grundnivå och att handleda studenter på kandidat- och masternivå.

Doktoranderna har möjlighet att bidra till samhällsutveckling i samband med till exempel föredrag på Vetenskapsfestivalen. Varje doktorand har flera resurspersoner att tillgå och institutionen har rutiner för uppföljning av doktorandernas progression, som årliga möten med handledare/examinator, en obligatorisk halvtidskontroll och ett årligt uppföljningsmöte med studierektor.

Lärosätet planerar att införa medarbetarsamtal mellan doktorand och studierektor. Två kurser är obligatoriska och dessa berör högskolepedagogik och forskningsetik. De flesta doktoranderna deltar i undervisningen och en del får även institutionstjänstgöring genom att vara med i beslutande organ.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggörgenom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, , och vetenskaplig redlighet/forskningsmässig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har ocksånått fördjupad insikt om vetenskapens/konstens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

I självvärderingen framgår att forskningsetik behandlas specifikt i den obligatoriska introduktionskursen för doktorander. Praktisk träning i etik och vetenskaplig/forskningsmässig redlighet får doktoranderna genom att lära sig hantera forskningsmaterial inom givna etiska ramar t.ex. i labbjournaler. Forskningsetiska bedömningar och fokus på vetenskaplig redlighet ingår också i handledningen och genom aktiva processerna vid författande av avhandling och publikationer.

Elektroniska on-line varianter av labbjournaler testas och utvärderas. Det kommenteras i självvärderingen att etikfrågor borde vara en del av fler forskarutbildningskurser, för att på så sätt stärka forskningsetiska värden. Utbildningen borde också ha en tydligare medvetenhet om vetenskapens plats i förhållande till miljö och hållbarhet, exempelvis dess möjlighet, begränsningar, roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Bedömargruppen anser att det är positivt att detta arbete har påbörjats.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras/inte/ i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

I den bifogade tabellbilagan noterar bedömargruppen en könsmässig obalans i både handledargruppen där enbart 4 av 25 handledare vid institutionen är kvinnor. Doktorandgruppen på institutionen har en jämn könsfördelning som helhet, där 3 av 9 doktorander i organisk kemi är kvinnor.

Lärosätet har ett jämställdhets- och likabehandlingsråd som arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning bland lärarna genom att identifiera orsaker till situationen och använda målinriktad rekrytering som redan gett resultat eftersom flera kvinnor rekryterats till institutionen de senaste åren. Även om den könsmässiga fördelningen i personalgruppen fortfarande är ojämn och mer arbete behöver göras, konstaterar bedömargruppen att lärosätet har identifierat problemet och genomfört åtgärder för att på sikt utjämna skillnader.

I självvärderingen framkommer att ett jämställdhets- och likabehandlingsråd arbetar aktivt för en jämnare könsfördelning bland lärare och handledare genom orsaksidentifiering, målinriktad rekrytering av kvinnor genom möjlighet att kontakta kvinnliga kandidater till utlysta tjänster samt mentorssystem. Man har lyckats rekrytera flera kvinnor de sista åren och institutionen har också ett internt fokus på utbildnings- och medvetandegörandearbete.

Vid intervjun framkom att lärosätet jobbar med genusfrågor på flera olika sätt och på olika nivåer i organisationen. Bland annat har det anordnats olika workshoppar och aktiviteter på temat jämställdhet och det finns också ett pågående projekt på fakultetsnivå för att erbjuda män och kvinnor lika villkor.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs/följs inte systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts/omsätts inte vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker/sker inte till relevanta intressenter.

Enligt självvärderingen och intervjuerna har lärosätet inrättat en ny tjänst som studierektor för forskarutbildningen, samt en HR-administratör som är anställd för att förbättra kvaliteten på forskarutbildningarna. Enkätundersökningar av doktoranderna inför spikningen av avhandlingen visar på mycket god svarsfrekvensen och hög grad av nöjdhet.

Handledarna har täta kontakter med doktoranderna, vilket ska säkra en god progression och eventuell identifiering av problem, som kan åtgärdas i de individuella studieplanerna. Årliga möten mellan doktoranden och examinatorn – som inte är en del av handledarteamet – ska bidra till att ge en neutral och separat värdering av doktorandens progression och nivå. Studierektorn kan också delta i detta utvecklingsarbete.

Bedömargruppen noterar en tendens i de bifogade individuella studieplanerna där handledare och doktorander nedprioriterar arbetet med den individuella studieplanen till fördel för for forskningsresultat och publikationer. Vid intervjuerna framkom att studierektorn vill stärka dialogen med doktoranderna, handledarna och examinatorerna om vikten av de individuella studieplanerna som ett kvalitetsverktyg. Det framkom också att det har mycket att göra med kulturen i forskargruppen och bland handledarna hur aktivt man arbetar med den individuella studieplanen. Lärosätet har här gjort stora framsteg och den forskningsansvariga går igenom alla individuella studieplaner och kommenterar dem.

Av självvärderingen framgår att fakulteten 2016 genomförde en institutionsgranskning med inriktning på forskarutbildning. Resultatet var bra, men visade också att forskarutbildningen var något ostrukturerad. De flesta förbättringspunkterna har nu åtgärdats. Men förbättringsarbetet fortsätter löpande och det är särskilt punkter kopplade till doktorandernas tjänstgöring, tillgång på forskarutbildningskurser och den individuella studieplanen som behöver mer arbete.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Självvärderingen visar att nettostudietiden är 4,3 år, vilket är likställt med nettotiden för naturvetenskap internationellt. Genomströmningen ligger också i linje med resultaten för naturvetenskap i Sverige. Baserat på intervjuer och självvärdering anser bedömargruppen att det därför är tydligt at att lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid. Även intervjuerna bekräftade att det sällan finns ett behov för doktoranderna av förlängd studietid. I självvärderingen uppges att en projektanställning med externa medel i undantagsfall kan inrättas för ytterligare ett par månader.

Kvalitetssäkring av doktorandens avhandling utförs i samband med att en obligatorisk halvtidsrapport behandlas i ett öppet seminarium. Från självvärderingen och intervjuerna framkom att studierektorn arbetar med att förbättra rutinerna för halvtidsrapporten, vilket bedömargruppen uppmuntrar.

Utformning, genomförande och resultat

tillfredsställande

Det är tydligt att doktoranderna får erfarenhet av och skolas i alla centrala färdigheter. Däremot önskas bättre tillgång till relevanta forskarutbildningskurser och externa kurser bör tillgängliggöras. Det är olyckligt att upp till 30 högskolepoäng från tidigare masterkurser kan tillgodogöras i forskarutbildningsstudierna. Doktoranderna får pedagogisk praktik genom undervisning och handledning på grundnivå- och avanceradnivå. Enkätundersökningar visar på en hög grad av nöjdhet bland doktoranderna.

Forskningsetiska bedömningar och fokus på vetenskaplig redighet ingår i handledning och artikelskrivande, och forskningsetiska frågor behandlas i en introduktionskurs. För att stärka forskningsetiska värderingar ytterligare bör etikfrågor vara en del i fler forskarutbildningskurser.

Det är en stor dominans av manliga handledare (85 procent), men lärosätet har arbetat med bland annat målinriktad rekrytering av kvinnor och mentorssystem.

Tät uppföljning av progression är baserad på den individuella studieplanen, men det finns en tendens att handledare och doktorander nedprioriterar detta arbete. Funktionen med den individuella studieplanen bör därför fortsätta att stärkas. Rutiner för den obligatoriska halvtidsrapporten är under förbättring. Lärosätet hoppas också att de två nya tjänsterna för en studierektor och en HR-administratör kommer att bidra till systematiseringen samt förbättringen av praxis och rutiner för den individuella studieplanen och halvtidsrapporten.

Kontakta utvärderingsavdelningen:
Utvärderingsavdelningen (e-post)