Arbetsliv och samverkan

Utbildningen är utformad och genomförs/genomförs inte på sådant sätt att den är användbar och utvecklar doktorandens beredskap att möta förändringar i arbetslivet, både inom och utanför akademin.

Enheterna på lärosätet är små men man arbetar med att utveckla kunskapsmiljöer som är fakultetsöverskridande virtuella organisationer, för att skapa bredare intellektuella miljöer och ett utökat samarbete. Forskningen sker oftast i bredare samarbeten och tillsammans ger det doktoranderna möjligheter att få ett kontaktnät. Lärosätet har historiskt valt att inkludera biträdande handledare från andra lärosäten och ibland även från industrin. Det verkar medvetet för att öka nätverket och få tillgång till viktig infrastruktur och ny kunskap. Bedömargruppen ser positivt på detta och menar att det är en förutsättning för att doktorander ska få tillräckliga förutsättningar till en användbar utbildning. Lärosätet har också bra etablerade internationella nätverk som möjliggör för doktoranderna att få influenser, inspiration och kompetensutveckling.

Lärosätet erbjuder en grundläggande forskarutbildningskurs på 15 högskolepoäng, där doktoranderna tränar på en rad generella färdigheter som ska ge dem förmåga att muntligt och skriftligt diskutera forskning i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Kursen är inte formellt obligatorisk, men utifrån de bifogade individuella studieplanerna verkar den ingå för alla doktorander.

Ur ett arbetslivsperspektiv är de individuella studieplanerna inte helt tillräckliga. Där finns en fråga om man har genomfört karriärdiskussion eller inte. I två av de tre bifogade individuella studieplanerna har frågan besvarats positivt, men det finns ingen kommentar om innehållet av diskussionerna. Detta är ett utvecklingsområde för lärosätet att åtgärda. I doktorandbarometern framkom att doktoranderna vill ha bättre stöd för karriärutveckling. Här menar bedömargruppen att detta stöd kan stärkas i de individuella studieplanerna.

Bedömargruppen ser samtidigt positivt på att lärosätet har infört workshoppar för karriärutveckling med alumner. De utexaminerade har lätt att få relevanta arbeten: av 22 alumner arbetar 11 inom industrin, 6 på statliga verk och 5 inom akademin. När det gäller utbildningens relevans söker lärosätet kombinera en systematisk dialog om karriärmöjligheter med kontakter med alumner. En alumnenkät genomförs vart tredje år och ett alumnsymposium arrangeras vart femte år. Lärosätet ser också goda möjligheter att utveckla alumnarbetet ytterligare.

Arbetsliv och samverkan

Tillfredsställande

Bedömargruppen ser ett lärosäte som lägger stor vikt vid att utveckla en forskarutbildning som genom sin utformning ger bra interaktioner med det omgivande samhället. Forskningen har inslag av tillämpning där partner inom industrin ingår. Projekten drivs med internationella partner och nätverk, vilket ger utmärkta möjligheter för doktoranderna att vitaliseras och bidra med vetenskapliga presentationer och framåtsyftande diskussioner. Man har en kurs som ges regelbundet som hanterar muntlig och skriftlig presentation, och alla doktorander verkar inkludera den kursen i sina individuella studieplaner. Lärosätet har identifierat att tidigare alumner kan vara en tillgång för att stärka doktorandernas nätverkande och se alternativa karriärmöjligheter. Den här delen kan lärosätet stärka ytterligare genom att lyfta fram det mer i den individuella studieplanen. Vid intervjuerna framkom att man har en tydlig ambition att utveckla alumnarbetet ytterligare.

·