Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen kunskap och förståelse

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa bred kunskap och förståelse både inom forskarutbildningsämnet och för vetenskaplig metodik/forskningsmetoder inom forskarutbildningsämnet.

Självvärderingen visar att det utöver interna kurser i kemi på 10–15 högskolepoäng, finns möjlighet för doktoranderna att läsa externa kurser i organisk kemi vid andra universitet. Sedan 2016 har forskarutbildningsämnet kemi skapat ett femtontal doktorandkurser vid lärosätet, men det finns inga aktuella interna doktorandkurser i organisk kemi. Det framkom vid intervjuerna att doktorander inom forskarutbildningsämnet kemi med inriktning organisk kemi inte alltid ser sig som organiska kemister, och som en möjlig följd av detta uppfattar de inte heller att de har behov av sådana kurser. Det kan också vara en utmaning att hitta både interna och externa doktorandkurser som passar doktoranden vid en given tid, och lärosätet önskar en nationell/internationell plattform med annonserade doktorandkurser. I forskarutbildningen ingår två obligatoriska kurser som berör vetenskapsfilosofi, etik, forskningsmetodik och den vetenskapliga skrivprocessen, men det finns ingen information om obligatoriska kurser i den allmänna studieplanen. Bedömargruppen anser att lärosätet bör möjliggöra för doktoranderna att gå en breddningskurs i organisk kemi på forskarutbildningsnivå.

Självvärderingen visar att doktoranderna deltar aktivt i föreläsningsserier och seminarieserier med externa gästföreläsare, där forskarstuderande och handledare regelbundet träffas för kortare presentationer och diskussioner. Doktoranderna deltar också vid nationella och internationella konferenser och den interna Science and Innovation Day (SID) presenteras som en viktig årlig konferens.

Uppföljning av doktorandernas progression och kunskapsnivå sker vid kontinuerlig och årlig uppdatering av den individuella studieplanen. Bedömargruppen anser samtidigt att fokus på alltför många små aktiviteter i uppdateringen kan leda till för lite utrymme för doktorandernas självständighet. Dessutom anser bedömargruppen att bristfälliga former för halvtidsseminariet ger försvagade möjligheter för att kontrollera doktorandernas progression. Den vetenskapliga avhandlingen består av 4–6 artiklar (varav 2–3 publicerade eller accepterade) och innan doktoranderna ansöker om godkännande av avhandling så utförs en plan för kvalitetssäkring. Då gör forskare utanför handledargruppen en förhandsgranskning, och handledargruppen presenterar övriga kvalitetshöjande åtgärder som genomförts. I ett slutseminarium diskuteras presentationens framförande och innehåll. Huvudhandledaren intygar att hen bedömer att alla mål är uppfyllda vid anmälan till disputation.

Bedömargruppen anser att doktoranderna inte uppnår nödvändig ämnesbredd i organisk kemi. Kursdelen är ostrukturerad och bristfällig, och garanterar inte att doktoranderna uppnår nödvändig ämnesbredd i organisk kemi. Bedömargruppen anser därför att lärosätet inte säkerställer nödvändig kompetens i organisk kemi.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga

Utbildningen möjliggör inte genom utformning och genomförande samt säkerställer inte genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar samt såväl i nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet kan presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt. Doktoranden visar förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Det beskrivs inte i självvärderingen hur doktorandernas färdighet tränas i organisk kemi. Exempelvis framgår inte innehållet i eller betydelsen och värdet av specifika faktorer i forskarutbildningsprocessen för organisk kemi. Det saknas uppgifter om innehåll i forskarutbildningsprocessen för organisk kemi: experimentell planering och forskning, vetenskapligt genomförande och analys, samarbeten om publikationer och principer för handledning. Bedömargruppen anser därför att det i ämnesmiljön finns en låg nivå av konkret medvetenhet kopplat till hur doktorandernas färdighet ska tränas i organisk kemi och hur deras fömåga ska kunna upparbetas.

Generellt visar självvärderingen att doktoranderna lär sig att planera och bedriva forskning med adekvata metoder inom givna tidsramar. Utbildningen planeras och redovisas i den individuella studieplanen som uppdateras löpande genom tidsatta och poängsatta milstolpar samt kurser och andra aktiviteter, som artiklar, manuskript och konferenser. Självvärderingen beskriver också att doktoranderna uppnår en medvetenhet om sin egen utveckling och att ämnesmiljön understryker vikten av den individuella studieplanen för uppföljning av generell progression i forskarutbildningen. Doktorandernas årliga reflektion över uppnådda resultat ger en medvetenhet om utvecklingen. Bedömargruppen anser dock att praxis kopplad till den individuella studieplanen framstår som onödigt detaljerad och rigid, och påminner mer om arbete för laboratorieassistenter än för att utveckla självständiga forskare. Formerna för halvtidsseminariet är också bristfälliga, eftersom intervjuerna visade att de exempelvis inte innefattar en skriftlig rapport från doktoranden.

Av självvärderingen och intervjuerna framgår att doktoranderna utvecklar förmåga att presentera och diskutera forskningsresultat både muntligt och skriftligt i nationella och internationella sammanhang. Den interna och externa granskningen av doktorsavhandlingen, publikationer och disputationsakten är viktiga dialogdelar och ger en möjlighet att säkerställa att doktoranderna har uppfyllt de ställda kraven.

Vårterminen 2021 är syftet att alla doktorander ska delta och utveckla sina färdigheter i undervisning, och därmed bidra i undervisningssituationer inom den grundläggande utbildningen, och eventuellt också inom master-by-researchprogrammet i kemi. Men bedömargruppen menar att det är olyckligt att inte alla forskarstuderande får möjlighet till att praktiskt undervisa och handleda på grundnivå. Lärosätet ger en flexibel möjlighet till högskolepedagogisk utbildning på 15 högskolepoäng.

Bedömargruppen anser att forskarutbildningens utformning, genomförande och säkerställande inte tillräckligt ser till doktorandernas möjlighet för måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen färdighet och förmåga, kopplat till organisk kemi.

Måluppfyllelse av examensmål i kunskapsformen värderingsförmåga och förhållningssätt

Utbildningen möjliggör genom utformning och genomförande samt säkerställer genom examination att doktoranden, när examen utfärdas, kan visa intellektuell självständighet, och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar. Doktoranden har också nått fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Självvärderingen visar att forskarutbildningen önskar att fokusera på intellektuell självständighet, forskningsredlighet och forskningsetik, och det finns kurser i miljökonsekvensbeskrivning. Bedömargruppen uppmärksammar samtidigt att det saknas ett starkare fokus på utveckling av hållbarhetsaspekter och globala hållbarhetsmål. Vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar tillgodoses väl i den obligatoriska kursen i vetenskapsfilosofi, etik och forskningsmetodik. Intellektuell självständighet och förmåga uppnås genom aktiva diskussioner med handledarna, som arbetar för att forma de forskarstuderande till vetenskapligt självständiga, redliga och etiska forskare. Doktoranderna får träning i samband med publicering, vid deltagande i konferenser och vid avhandlingsförsvaret där extern granskning sker.

Samtidigt anser bedömargruppen att det inte framkommer i självvärderingen hur doktoranderna inom organisk kemi ska nå fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används. Detta är ett utvecklingsområde för lärosätet. Bedömargruppen anser också att temat vetenskapens möjligheter och begränsningar skulle kunna ha ett större fokus i obligatoriska kurser.

Jämställdhet

Ett jämställdhetsperspektiv beaktas, kommuniceras och förankras inte i utbildningens innehåll, utformning och genomförande.

Självvärderingen visar att ämneskollegiet har identifierat olika utvecklingsområden för jämställdhet inom forskarutbildningen. En del av analysen i det centrala dokumentet Arbete för lika villkor… (2020) tar upp viktiga teman som rekrytering och handledning av doktorander, doktorandernas arbetsmiljö och möjligheter efter disputationen. Utifrån påbörjade analyser i kemiämnet planeras varje år återkommande möten och workshoppar om jämställdhet och lika villkor inom forskarutbildningsämnet kemi.

Självvärderingen visar också att handledargruppen inom forskarutbildningen i organisk kemi domineras av män (nio av tio). Samtidigt är fördelningen jämnare i doktorandgruppen: fyra kvinnor och två män. Lärosätet bedriver ett jämställdhetsarbete från central nivå, och jämställdhetsarbetet har varit inkluderat i handlingsplanerna 2017–2019. Handledarutbildning har fokus på genus och att könsmässiga olikheter också hänger samman med andra maktordningar som etnicitet, ålder och socioekonomisk bakgrund. Utöver detta finns lokala åtgärdsplaner på plats och även interna kurser för anställda.

Vid intervjuerna framkom att lärosätet försöker balansera upp dominansen av manliga handledare genom att flera av de yngre kvinnorna i den akademiska personalen inom kemi har meriteringstjänster och involveras i forskarutbildningen som handledare till nya doktorander. Trots att en av professorerna har nära till pensionering, så konstaterar bedömargruppen att lärosätet ändå enbart satsar på intern meritering för att öka andelen kvinnliga handledare. Bedömargruppen anser att det är oroande att extern – nationell och internationell – rekrytering inte nämns i sammanhanget.

Det framkommer att lärosätet på grund av andra kommande pensionsavgångar vill ha möjlighet till fyra nya rekryteringar av seniora forskare under den kommande tioårsperioden. Det är en möjlighet att öka andelen kvinnliga handledare, och processen drivs inom ramen för det sektions- och fakultetsgemensamma arbetet för att förbättra jämställdheten vid lärarrekrytering. Det är dock fortfarande oklart vad en sådan strategi omfattar och hur den ska förverkligas. Kraftigare och mer målinriktade insatser saknas för att bryta mansdominansen i handledargruppen, vilket bedömargruppen ser som bristfälligt.

Uppföljning, åtgärder och återkoppling

Utbildningens innehåll, utformning, genomförande och examination följs systematiskt upp. Resultaten av uppföljningen omsätts vid behov i åtgärder för kvalitetsutveckling och återkoppling sker till relevanta intressenter.

Självvärderingen beskriver att en digital mall för den individuella studieplanen används aktivt för att kontrollera progression och som ett pedagogiskt redskap. Det framhävs att den individuella studieplanen är viktig för återkopplingen och möjligheten att kommentera och utvärdera resultat och progression mellan doktorander, handledare, institution och fakultet. Varje termin rapporteras doktorandens forskningsaktivitet (procent av heltid) i ett dokument som doktoranden och handledaren skriver under. Uppföljning av den individuella studieplanen leds från Rådet för utbildning på forskarnivå (FUR) och bedömargruppen ser det som positivt att intervjuerna visar att den är ett verkligt stöd. Den individuella studieplanen fungerar också som ett diskussionsunderlag för den årliga uppföljningen. Kontinuerlig uppdatering av exempelvis slutförda kurser och godkända milstolpar gör det möjligt att följa doktorandernas progression. Lärosätet planerar att införa fler och tätare milstolpar samt kvartalsvisa avstämningspunkter.

Även om den individuella studieplanen utnyttjas systematiskt i uppföljningsarbetet, anser bedömargruppen utifrån de individuella studieplaner som man haft tillgång till att de framstår som mer detaljerade och rigida än nödvändigt. Uppdatering av många underpunkter angivna i små procentandelar av heltid kan medföra byråkratiskt extraarbete. Bedömargruppen anser därför inte att upplägget är optimalt för forskningsverksamhet. Bedömargruppen anser också att det finns vissa oklara förutsättningar för hur den individuella studieplanen används, som vilka moment som doktoranderna kan få högskolepoäng för. Hög nivå av detaljfokus och alltför tät frekvens för uppföljning av den individuella studieplanen anser bedömargruppen inte gynnar självständighet hos doktoranderna.

Halvtidsseminariet, där kopplingen till lärandemålen betonas, används i kvalitetsarbetet. Samtidigt anser bedömargruppen att formen för halvtidsseminariet är delvis bristfällig, eftersom seminariet saknar en skriftlig rapport från doktoranden för en konkret bedömning. Det är oklart vilka insatser som sätts in när en doktorand har problem att ta examen inom planerad studietid.

Lärosätet verkar för att doktoranden genomför utbildningen inom planerad studietid.

Genomsnittlig nettostudietid för doktorander i organisk kemi är 4,5 år (2011–2019), och genomströmningen i forskarutbildningen i kemi ("Annan kemi") är under samma period låg med elva examinerade. Detta visar att antalet doktorander i organisk kemi – som inte framkommer av data – är lågt. Det är oklart vilka insatser lärosätet genomför när en doktorand har problem att genomföra sina studier inom planerad studietid. Att förtydliga processerna för det anser bedömargruppen är ett utvecklingsområde för lärosätet.

Utformning, genomförande och resultat

Det förekommer att doktorander inom forskarutbildningsämnet kemi med inriktning kemi inte ser sig som organiska kemister, och det finns inga aktuella interna doktorandkurser i organisk kemi vid lärosätet. Kursdelen är bristfällig och garanterar inte att doktoranderna uppnår nödvändig ämnesbredd i organisk kemi. Lärosätet säkerställer därför inte nödvändig kompetens och relevant bredd i organisk kemi.

Det kan också ifrågasättas om stora handledargrupper är lämpligt eftersom det kan vara tidskrävande och dessutom sprids fokus och ansvar. Uppföljningen av kvalitet och progression är bristfällig, eftersom processen för halvtidsseminariet är ofullständig.

Ämnesmiljön har inte beskrivit hur doktorandernas färdighet tränas i organisk kemi. Innehållet, betydelsen och värdet av specifika faktorer i den vetenskapliga forskarutbildningsprocessen i organisk kemi är inte kommenterade. Det framkommer därför att den konkreta medvetenheten är låg om hur doktorandernas färdighet och förmåga i organisk kemi ska tränas upp. Den individuella studieplanen har stort detaljfokus och uppmuntrar inte till självständighet. Uppföljning av kvalitet och progression har också vissa brister som en följd av att processerna för halvtidsseminariet är bristfälliga.

Forskarutbildningen ska fokusera på intellektuell självständighet, forskningsredlighet och forskningsetik, och det finns kurser i miljökonsekvensbeskrivning. Bedömargruppen uppmärksammar samtidigt att det saknas ett starkare fokus på utveckling av hållbarhetsaspekter och globala hållbarhetsmål. Vetenskaplig redlighet och förmåga att göra forskningsetiska bedömningar tillgodoses väl i den obligatoriska kursen i vetenskapsfilosofi, etik och forskningsmetodik. Intellektuell självständighet och förmåga uppnås genom diskussioner med handledarna, som arbetar för att forma de forskarstuderande till vetenskapligt självständiga, redliga och etiska forskare. Men i självvärderingen finns inte angivet hur doktorander inom organisk kemi ska nå fördjupad insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Handledarna i forskarutbildningen i organisk kemi domineras av män (90 procent) samtidigt som könsfördelningen är jämnare i doktorandgruppen. Lärosätet bedriver ett jämställdhetsarbete på central nivå och jämställdhetsintegrering ingår i handlingsplanerna. Både på central och lokal nivå finns initiativ för att analysera situationen och föreslå strategier. Det är dock fortfarande oklart vad en sådan strategi omfattar och hur den ska förverkligas.

Mansdominansen bland handledare har försökts balanseras genom att flera av de yngre kvinnliga anställda inom kemi har meriteringstjänster och involveras i forskarutbildningen som handledare till nya doktorander. Trots att en av professorerna inte har långt kvar till pension satsar lärosätet enbart på intern meritering för att öka andelen kvinnor. Det är bekymmersamt att extern – nationell och internationell – rekrytering inte nämns som ett alternativ. Kraftigare och mer målinriktade åtgärder saknas för att kunna ändra på den manliga dominansen bland handledarna.

Den individuella studieplanen används aktivt för att kontrollera progression och som ett pedagogiskt redskap. Det framhävs att den individuella studieplanen är viktig för återkoppling samt en möjlighet att kommentera och utvärdera resultat och progression mellan doktoranden, handledaren, institutionen och fakulteten. Den individuella studieplanen framstår trots det som mer detaljerad och rigid än nödvändigt. Uppdateringar av många delpunkter angivna i små procentandelar av heltid, kan medföra ett onödigt byråkratiskt extraarbete och är inte tillräckligt flexibelt för forskningsverksamhet. Det finns också oklarheter i hur lärosätet ska använda den individuella studieplanen, som vilka moment som doktoranderna kan få högskolepoäng för.

Halvtidsseminariet, där kopplingen till gällande lärandemål betonas, nyttjas i kvalitetsarbetet. Samtidigt anser bedömargruppen att formen för halvtidsseminariet är delvis bristfälligt, eftersom det saknar en skriftlig rapport från doktoranden för en konkret bedömning. Det är oklart vilka insatser som sätts in när en doktorand har problem att ta examen inom planerad studietid.

Bedömargruppen anser att följande bör följas upp:

· Lärosätet bör etablera rutiner bör för att säkerställa att samtliga doktorander når tillräcklig kunskapsbredd inom organisk kemi

· Lärosätet bör tydligt visa hur doktorandernas färdighet ska tränas i organisk kemi för att upparbeta förmåga i den experimentella disciplinen

· Lärosätet bör införa tydligare strategier och kraftigare och mer målinriktade åtgärder för att kunna ändra på den manliga dominansen bland handledarna

· Lärosätet bör se över hur man på bästa sätt jobbar med processerna för den individuella studieplanen och halvtidsseminariet för att gynna doktorandernas självständighet