Doktorandperspektiv

Doktoranderna ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Doktoranderna är genom sina organisationer representerade på alla fakultetsnivåer och har på så sätt möjlighet att påverka sin utbildning. De är även representerade i den lokala naturvetar- och teknologkåren. Det är oklart från självvärderingen hur doktoranderna väljs till de olika råden. Vid kemiska institutionen ges doktorandkursen Introduktionskurs för doktorander som ska säkerställa att alla doktorander är informerade om sina rättigheter och skyldigheter. Man delger alla nyanställda säkerhetsföreskrifter för arbetet på kemiska institutionen samt introducerar omgående specifika rutiner för den lokala arbetsmiljön, vilket bedömargruppen anser är bra

I självvärderingen anges att doktoranderna har stor möjlighet att påverka inriktning och innehåll i sin egen utbildning via de individuella studieplanerna. Med tanke på att samtliga projekt är externfinansierade anser bedömargruppen att det är rimligt att föreställa sig att sådan påverkan inskränker sig till mindre detaljer och kursval.

Vid institutionen finns fungerande rutiner om en doktorand begär att få byta handledare. Anhållan behandlas av den biträdande prefekten med ansvar för forskarutbildningen i samråd med prefekten och beslutas av den senare. Dessa frågor är komplicerade av flera skäl, men bedömargruppen anser att man har lyckats hitta tillfredsställande lösningar för de få fall som varit aktuella.

Samtliga doktorander inom forskarutbildningsämnet deltar upp till 20 procent i undervisning på grundläggande och avancerad nivå, vilket bedömargruppen tycker är värdefullt. Bedömargruppen anser att utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranderna.

Enligt självvärderingen genomför kemiska institutionen regelbundet medarbetarundersökningar för att kartlägga den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Vid den senaste framkom till exempel att en tredjedel av doktoranderna upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter under arbetstiden. De brister som identifieras i undersökningen resulterar i ett åtgärdsprogram, som sedan införs och utvärderas vid nästa enkätundersökning. Man menar även att lärosätet erbjuder doktoranderna en god fysisk arbetsmiljö.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Kemiska institutionen har ett fungerande samarbete med företagshälsovården, både när det gäller fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Företagshälsovården har kunnat bistå doktorander som behövt hjälp med till exempel stresshantering.

Bedömargruppen anser att doktoranderna vid lärosätet är välrepresenterade i de beslutsfattande organen och därigenom har möjlighet att påverka sin utbildning. Sådan påverkan förekommer även vid utformningen av den individuella studieplanen och, i viss mån, av forskningsprojektet.

Doktorandperspektiv

Det finns en god doktorandrepresentation på alla organisatoriska nivåer. Doktoranderna kan genom den individuella studieplanen ha ett visst inflytande på sin utbildning. Eftersom forskningen är externfinansierad och projekten bestäms av handledaren, är det rimligt att ett sådant inflytande är begränsat.

Arbetsmiljön för doktorander fungerar på samma villkor som för övriga anställda. Kemiska institutionen vid lärosätet har utvecklade rutiner för om en doktorand vill byta handledare.