Doktorandperspektiv

Doktoranden ges möjlighet att ta en aktiv roll i arbetet med att utveckla utbildningens innehåll och genomförande.

Från självvärderingen och intervjuerna framgår det att doktoranderna finns representerade i beredande och beslutande organ. Det betyder att doktoranderna är representerade i organ som forskarutbilningsnämnden, fakultetsstyrelser, högskolans presidium, kemiska institutionens styrelse, forskarskolans styrelse, och högskolans teknologkår, utöver doktorandrådet. Bedömargruppen anser att det är positivt att doktorandernas medverkan uppmuntras genom att den tillgodoräknas som institutionstjänstgöring. Från självvärderingen framgår även att doktoranderna får löpande information genom intranätet, informationsmöten och forskargruppsmöten. Utifrån självvärderingen och intervjuerna anser bedömargruppen att doktorander får relativt stort inflytande över planering av utbildningen och ingående kurser samt även får ett ökat ansvar för forskningsprojektets genomförande.

Utbildningen säkerställer en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för doktoranden.

Utifrån självvärderingen och intervjuerna framstår doktorandernas fysiska arbetsmiljö som mycket god, med välutrustade laboratorier och god infrastruktur (bland annat datorer, databaser och bibliotek). Arbetsmiljön kontrolleras även genom allmänna skyddsronder och brandskyddsronder, samt genom särskilda genomgångar av arbetsergonomin.

Doktorandens psykosociala arbetsmiljö undersöks cirka vart 7:e år i den stora doktorand-, alumn- och handledarbarometern som Lunds universitet genomför och där även Lunds tekniska högskola deltar. Lunds tekniska högskola genomför även en egen doktorandenkät (senast genomförd 2019). Ledningen vid Centrum för molekylär proteinvetenskap redovisade resultaten för samtliga medarbetare och utvecklade en handlingsplan för åtgärder, medan avdelningen för biofysikalisk kemi, på grund av sin ringa storlek, i stället erbjöd doktoranderna att direkt lyfta arbetsmiljöproblem med handledare och avdelningsföreståndare. En sådan informell behandling är mestadels av godo, men bedömargruppen anser att det finns en risk att den åsidosätter kravet på anonymitet och menar att detta är något som ytterligare kan ses över i utbildningen

I samband med registrering av godkänd disputation i Ladok får samtliga doktorander dessutom en enkät, som syftar till att fånga upp doktorandernas erfarenheter av att bedriva forskarstudier vid lärosätet. Positivt är att lärosätet har satt upp etiska riktlinjer för relationen handledare-doktorand samt riktlinjer för doktorander och handledare när det gäller konflikthantering och byte av handledare.

Doktorandperspektiv

Tillfredsställande

Bedömargruppen konstaterar att det finns en god och utvecklad doktorandrepresentation på olika nivåer i organisationen. Doktoranderna har inflytande över planeringen av utbildningen och ingående kurser samt progressivt ökande ansvar för projektets genomförande. Doktorandernas fysiska arbetsmiljö framstår som mycket god med välutrustade laboratorier, skyddsronder och genomgång av ergonomi. Den psykosociala arbetsmiljön undersöks regelbundet och vid behov finns en handlingsplan för åtgärder. Det finns tydliga etiska riktlinjer för relationen handledare-doktorand samt riktlinjer för doktorander och handledare när det gäller konflikthantering och byte av handledare, vilket också är positivt. Ett utvecklingsområde är att se över hur doktorander i en liten miljö kan lyfta arbetsmiljöfrågor mer anonymt.